Bibbis blandning

Eftersom mannen inte kör bil nu så blir det till att pumpa upp plåtåsnan och ge sig ut på shoppingtur. Idag var det kanonväder och jag njöt när jag susade iväg. Åtminstone på ditvägen. Jag skulle cykla till ÖB och köpa kvastar och skaft till dessa. Efter en snabb räd i butiken så hade jag med mig mer än jag tänkt mig till kassan. Det brukar bli så. Lite mossa, lite röda bär, tandkräm, reflexer, fishermans friend i storpack och vit sprayfärg. Jag har aldrig använt sprayfärg förut utan hållit mig till pensel och burk. Det ska bli kul att pröva något nytt.

Kassen med småpryttlarna och kvastarna fick plats i cykelkorgen och skaften satte jag på pakethållaren. Jag kunde inte dra fram dem mer än till framänden på sadeln för om jag behöver hoppa av snabbt så hade jag blivit hängandes  på pinnarna liksom.  Nu stack skaften ut väldigt långt bakom mig så jag tog en av reflexerna och vek om vid skaftänden. Tänkte att det skulle vara lite enklare att se dem då.

Upp på cykeln med lätt besvär och sedan skulle jag då trampa. Förmodligen såg jag ut som en kopia på Quasimodo när jag böjd över styret försökte cykla med höger ben liksom utåtvridet från cykeln. Fick ha foten vriden längst ut på trampan för att inte brallorna skulle haka i kvastskaften. Men det var bara att cykla på och se glad ut. Det gick finfint att ta sig hem för man vande sig efter en stund vid den annorlunda kroppsställningen.

Väl hemma kom jag på att jag skulle ju köpa bananer åt mannen också. På hojen igen och denna gången var det mycket mer lättrampat än med kvastskaft som last. Iväg till Hemköp. In och haffade ett gäng bananer. Och kan ni tänka er……när jag kom till kassan så var det någon som hade lagt ner en burk Baileys-glass i korgen också. Tänk så det kan bli. Så bra. Så gott.

När jag kommit hem satte jag mig med glassen och smaskade på en god stund. Sedan råkade jag slänga en blick utanför fönstret och det hade jag kunnat låta bli inser jag så här i efterhand. För ute på gräsmattan hade syrenen tappat ännu mer blad än dem jag räfsade upp förra helgen. Fy farao.

Jag stoppade tillbaka glassen i frysen och tog på mig skorna och gick ut. Fick tag i räfsan och gav mig på busken. Ja just det. Jag tänkte förebygga lite så att det inte var lövhögar under buskeländet redan i morgon. Så jag gick lös på busken och piskade upp den ordentligt med krattan. Bladen for hej vilt och när jag var klar så var hela busken nästan helt kal. Joråsåatt man är väl lite fiffig.

När jag räfsat upp allt så kom jag på att igelkottar ju gärna övervintrar i lövhögar. Här hade jag snott den chansen för eventuella närboende kottar. Jag fick lite dåligt samvete för det.  I det läget kunde jag strunta i att räfsa fram löven som låg under de tre vinbärsbuskarna vi har. Man vet ju aldrig om det kommer någon hemlös kotte.

En kotte som definitivt inte är hemlös är den här raringen

Mannen som nuförtiden vilar mycket fick ett litet sängsällskap av dotter och barnbarn när han fyllde år.  Enligt dem heter varelsen Iglis men jag kallar den Onkel Kotte. Söt, rar och mjuk är han och en kanonbra present till en som har det mesta.

Jag hoppas ni har en fin och bra lördag………..med eller utan kottar.