Samlat i ladorna

20 Sep 2022 6 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet Etiketter:, ,

Nu när det stundar bistrare tider så får man försöka se till så att man har bunkrat upp och har lager på väldigt många saker. En del saker köper jag ju på mig i vilket fall inför höst och vinter. Förr när kroppen tillät så älskade jag att gå i skogen och plocka bär och svamp och se till så det fanns ett lager i burkar och i frysen. Numera köper jag av en äldre thailändsk kvinna som brukar stå på torget och sälja. Hon och hennes man har en liten kolonilott också där de odlar tomater, squash och gröna bönor. När hon börjar komma med sitt lilla bord och stå i Smörparken så är jag där som ett skott och handlar. Jag handlade bl a 1,3 kilo gröna bönor som jag ”snoppade” och skar i bitar medan jag tittade på tv. Multitasking eller på ren svenska ….göra flera saker samtidigt…ni vet, det där som vi damer är särskilt bra på. Lite okonventionellt kanske att sitta skräddare på dagbädden och fixa och dona med det men det går finfint, jag lovar. Sedan i med lite lagom i en enliterspåse och så har jag att ta fram småportioner som är klara att tippa i grytor eller annat. Det blev en väldig massa småförpackningar av en halv bärkasse bönor.

När jag var ute och hojade och tog en tur till ICA Ekängen, en butik som jag sällan handlar på men det är fin cykelväg dit så så fick det bli. När jag skulle hem cyklar jag genom ett villaområde och utanför en hög häck stod en vit pall med en påse kantareller på och en skylt som sa att varsågod och ta och swisha 40:- till xxxxxxxxxx. Nu har ju jag en telefon som är modellen straxt efter Moses stentavlor så inte har jag någon swish på den inte. Nästan inget annat heller. Jo jag kan ringa och skicka sms och det räcker för mig. Oftast. Nu körde det ju ihop sig men jag tog hojen och for runt och kom in på gatan som ledde fram till huset. Parkerade och viftade åt en karl som satt och pratade i telefonen mot husväggen en bit bort. Han ropade på sin fru som kom ut och bort till mig. Jag sa att jag ville gärna köpa svampen men jag har inte swish. Kan jag betala kontant? Ja det gick fint. Hon flaxade iväg och hämtade svamppåsen på andra sidan huset och häcken så ingen annan skulle hinna före mig. Så fick jag mina fina kantareller. Hon sa att hon gick med hunden i skogen och hittade så mycket så hon hade fullt nu i sina förråd. Det var ju toppen för mig.

En liten bit bort från det området ligger ett koloniområde där folk har små gulliga hus och odlingar. Det området är stängt för allmänheten under hela året förutom en dag då det är öppet hus. Då får man gå runt som man vill och titta och man har möjlighet att handla lite grönsaker också. Det gjorde jag givetvis och detta är vad jag fick med mig hem. Tomaterna hamnar ju direkt på köksbordet och äts som godis. Jag tar en näve när jag går förbi. Jättegott. Rödbetorna kokade jag men de hamnade då inte heller i ladorna för att ätas senare utan de slank ner på ett par dagar. Så himla gott. Bönorna förvälldes och hamnade i frysen och de små squashen hamnade i en gryta.

Så gick tiden och det var dags att köpa både blåbär och lingon av min vän i Smörparken. Hennes bär är så noga rensade så det är bara att skölja och lägga i syltgrytan. Blåbären fryser jag in direkt för de är så bra att ha en liter och kunna skaka ut en handfull då och då och lägga i naturell yoghurt. Nyttigt och gott istället för att köpa den smaksatta yoghurten som innehåller vanvettiga mängder socker. Jag köpte ett kilo lingon som blev två stora burkar sylt. Det brukar räcka fram tills det är dags att köpa nya lingon året efter. Finemang! Tänk så mycket vi har i vår natur som är gratis. Här skulle det sitta ett jättefint kort som jag tog på marknadsbordet som var fullt med lingon och blåbär och annat. Men, nu är vi där igen i att ni får tänka er hur det ser ut för jag har lyckats slarva bort kortet. Finns inte i datorn eller i kameran. Puts väck! Istället får ni se en bild på syltburkarna, en äppelkaka och en grönsaksgryta samt två glas te som ska in i kylen. En mycket märklig och ganska ointressant bild men va fasen man kan ju inte få till det jämt.

Från min vän L som tillsammans med sin man och två hundar bor på en ö från vår till höst fick jag både björnbär och krikon. Hon hade även gjort saft och små burkar med sylt eller gele.

Igår när jag promenerade ner till stan för att träffa en vän och luncha tillsammans med henne så såg jag två gula höstpåminnelser. Det första var att den stora hängbjörken på sidan om trottoaren där jag går har börjat hösta till sig på ett lustigt sätt. Björken är gigantisk men det var bara en hänggren som gulnat. Så det smyger på oss nu.

Sist ut idag blir den här kaxiga lilla solrosen som banne mig stretar emot och inte ger upp. Den lyser som solen och är så vacker och ger goda energier och ett framkallade ett leende hos mig. Liten, stark och vacker.

Nog är det väl vardagslycka mina vänner att vi har så fint här i Sverige att vi om våra kroppar tillåter det kan gå ut i skog och mark och samla inför vintern. Vardagslycka för mig som inte längre går i skogen är att kunna gå ner till torget och handla obesprutade frukter, grönsaker och bär.

Vardagslycka är också att kunna promenera och se naturens växlingar så tydligt. Det är vackert men ibland lite sorgset innan naturen exploderar i underbara höstfärger som bara gör en så glad. När sedan den riktigt mörka hösten sätter in så får vi tända ljus och mysa inne. Det är härligt det också och det är en lite mer avslappnad årstid då man inte behöver klippa gräs, måla verandor eller olja altaner. Då kan man sitta i fåtöljen, sticka nallekläder och vippa med tårna och bara vara nöjd med att livet är lugnt.

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin tisdag…….med eller utan höstfunderingar och syltburkar

Gott, fått och klart

09 Sep 2022 5 kommentarer

av Bibbis blandning i Välgörenhet Etiketter:, , , , , ,

Hej hopp nu är jag här igen. Idag blir det blandad kompott från mina lappar. Igen. Jag börjar med min kompis G som varje gång vi träffas har med sig något eller några saker som jag kan lägga i de paket jag skickar till höger och vänster. Det är jättebra saker men så innan det är läge att skicka så kan det ibland bli mycket i korgen. En dag upptäckte jag att det mesta som låg i välgörenhetskorgen var grejer från min kompis och då beslutade jag mig för att göra ett paket av bara hennes saker och skicka till Slättmissionen i hennes namn.

Sockor, strumpor, bindor, små handdukar, tandborstar, plåster, våtservetter, nål och trådrullar. Jättebra grejer som det ständigt är efterfrågan på. Jag tror Ingrid på Slättis skickade det här vidare med någon sändning som dom åkt med till Rumäniens fattiga på landsbygden. De delar ju själva ut så man vet att det kommer dit där det behövs. Min vän blev så glad för det lilla brevet med raderna från Ingrid som dunsade ner i hennes brevlåda efter ett par veckor. Det blir ju som ett kvitto på att sakerna kommit fram och dessutom visste hon ju inte att jag skickade i hennes namn men jag ville att hon skulle få brevet från Ingrid. Hennes brev med några få rader gör en lycklig och varm i hjärtat.

Det ramlade in ett gottispaket från Japan för en tid sedan. En tjock kisse följde med också. Det är gott med lite annorlunda smaksaker. De två påsarna nederst i bild är som en platt mjuk bulle fylld med bönpasta. Rackarns gott. Tack snälla C.

10 färdiga nallar har fått flytta från soffan och till en tillfällig förvaring tills jag vet vart de ska skickas eller lämnas. Så dessa påklädda trygghetsgivare får invänta de tio som jag påbörjat och som sitter i soffan och väntar på sin tur att få kläder på kroppen. Jag funderar på om jag ska lämna lite nallar till polisen också. Det kan nog vara fint att ha något att ge när det händer otäcka saker i ett litet barns omgivning. Nu är det ju slut på nallar igen och jag blir lite sur på mig själv eftersom jag av någon anledning köper tio i taget bara. När de kommer i lager igen ska jag beställa trettio på en gång och slippa hålla på och larva mig med tio i taget och vips bli sittande utan. Det blir en dyrare engångskostnad men det får jag ta. Tjolahopptjolahej!

Om ni kommer ihåg alla pyttesmå restgarnsnystan som blev kvar från bomullsfilten jag virkade av garn från L B i Västerås. Nu är alla ”börjor” klara och det blev 10 riktigt fina tvättlappar eller torktrasor vilket man vill. De är virkade i c2c-tekniken. En del vill att tvättlappar ska vara glest stickade eller virkade och andra tycker bättre om lite stadigare lappar. Beroende på vart dessa ska så tror jag de håller bättre om de ät lite stadigare och tätare. Jag har tidigare gjort väldigt glesa när jag stickat och skickat men den här gången blev det annorlunda. Nu är varenda tråd använd så tack snälla L B för garnet. Att sticka eller virka tvättlappar och skicka iväg är ett utmärkt sätt att använda alla små restgarnsnystan. Genom att göra börjor av restgarnerna från L B och fylla på med restgarner från min egen låda minskade det i restlådan. Lite i alla fall. Men det är ju faktiskt en toppengrej att göra när man vill sticka/virka något men man vet inte vad. Då lägger man upp och sätter full fart med att tillverka en tvättlapp medan man fiffilurar på vad man verkligen vill göra. Samtidigt minskar man restgarnsförrådet. Så listiga vi är.

Ett litet paket har det blivit ivägskickat till symaskinsvirtuosen i Hålanda. Allt kommer att fördelas och hamna i de fina husmorspåsarna som hon syr och fyller och sedan skickar till behövande. Det har gått påsar till flyktingläger i Grekland, flyktingförläggningar och till Rumäniens fattiga. Det är fint att vi här kan ge en kvinna en fin påse med små saker som är så självklara för oss att ha och en stor skatt för henne att få. Så här nedan ser ni lite fynd som jag gjort. Plastpåsarna innehåller olika storlekar på plåster som tagits ur sina kartonger och packats om för att spara utrymme och vikt. Jag spar det jag köper eller får i min stora korg tills det blir dags att skicka. Det är också bra att ha att använda som utfyllnad i t ex klädpaket. Då kan man lägga ner plåster, kammar, tvål och bindor så man utnyttjar hela frakten. Men allt detta gick i ett och samma paket till Hålanda f v b världen utanför.

Härom kvällen ringde det på min dörr och en kvinna som bor i mitt område kom med en påse bra-att-ha-saker så nu blev det snabbt en början till en ny sändning till husmorspåsarna och kanske även till handarbetsgruppen som bildats i Polen som jag tror skulle bli glada för broderigarnet. Nålar och tråd som är så efterlängtat och även en säkerhetsnål och ett måttband. Tack snälla L S med familj.

Nog är det fint att vi tillsammans kan skapa små underverk och sprida glädje och möjligheter. Det är väl vardagslycka. Meningen med livet är nog i mångt och mycket att vi ska hjälpa varandra. På något sätt. På det sätt vi kan. Jag menar att det behöver inte vara stora, dyra och påkostade gåvor utan tänk er att en kvinna med barn får låta sina barn gå med trasiga kläder för hon har inte varken nål, tråd eller knappar där hon befinner sig just nu. Då är en enda nål, tråd och några knappar värt guld. Man får se det stora i det lilla och det lilla i det stora.

Tillsammans mina damer och herrar är vi bäst! Vi både kan och vill. Därför vill jag att ni alla fortsätter att vara rädda om er och lite försiktiga. Nu kommer hösten och vi får kura inne i dunklet men det gillar ju jag. Tända ljus och få det magiska stearinljusskenet. Det tycker jag om. Det känns tryggt.

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin fredag……med eller utan tvättlappar o nallar

Ordning och reda på vädret

01 Sep 2022 2 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet Etiketter:, , , ,

SMHI verkar ju ha det lite tjorvigt med att förutspå vädret trots alla fina dyra avancerade instrument. Det kanske är det som är felet för det var visst enklare att spå väder i fiskmagar och natur- och djurfenomen som den gamle samen Enok Sarri gjorde. Den gubben och den tyske väderspåmannen Wolfgang Röder fick ju var och en för sig spå det svenska semestervädret. Nu minns jag inte vem som vann den tävlingen men väder blev det ju hur som helst. Undrar om jag inte bloggat om dessa gubbar någon gång i bloggens begynnelse för det känns bekant. Vi svenskar pratar ju mycket om vädret om hur det varit och hur det ska bli så jag tänkte göra just det.

Här ser ni hur SMHI fick mig att gå ut och ta in mattor och flytta undan pelargoner och göra mig till så att jag skulle kunna sitta inne och lugnt titta ut när 39 mm regn ramlade ner hos mig. Nu hade jag inte behövt fnatta runt och styra upp sådana saker för när lördagen kom så hamnade det knappt 1 mm i regnmätaren. Det var mest bara några vilsna blöta trötta duggdroppar som trillat i. Det var ok för mig.

Lite värre blev det när den här prognosen kom en vecka senare och hotade med att skicka ungefär 106 mm hit. Plus att det skulle åska, blåsa och vara allmänt vedervärdigt. Nä fy farao! 106 mm. Det är jädrans mycket det. Särskilt för en som bor lågt och på gammal träskmark. Dessutom har jag en brunn utanför mig som lätt blir översvämmad när det blir skyfall. Då behöver man sjöstövlar alternativt simfötter. Cyklop och snorkel har jag i alla fall så det ska väl fixa sig i värsta fall. Men nu blev det fart på tanten för med hotet om så mycket regn nedramlande i form av skyfall fick mig att ta på mig och gå ut och med spettet lyfta upp brunnslocket och rensa brunnen från sten, löv och fimpar (som något riktigt kokko slänger i där). Nu kan jag inte göra mer tänker jag och känner mig förberedd. Givetvis tar jag in mattor och pelargonerna igen och flyttar undan en stor växt på altanen.

Jag cyklar till affären och bunkrar ordentligt för jag har inte för avsikt att sticka ut nosen under hela helgen om det ska vara på det här viset. Nä, fy fabian då vill jag bara stanna inne och hoppas att åskan inte slår ner. På mig. Jag gillar inte när det blixtrar och smäller om öronen. Jag är pensionist och vill ha det lugnt och behagligt. Åskfritt.

Ja hur blev det då undrar ni förstås. För det gör ni väl? Jo på fredagen kom det inte en droppe och på lördagen som skulle innehålla regn från morgon, kväll och natt så blev resultatet som på min handskriva lapp här

Det blåste så jag trodde hela trädgården och träden runt om skulle lägga sig platt ner. Det var helt galet. Det blixtrade och small hela tiden från två håll. Två blixtar gick nog ner nära mig för det blixtrade och small samtidigt och jag hörde hur det fräste. Då är jag inte så kaxig ska jag säga. Mindre än Tummelisa känns det som. Plus att jag är skiträdd. Jag har ju packat en liten väska med saker som jag vill ha med mig ut om det skulle skita sig och den står i hallen och är bara att hugga. Skyfallet och åskan höll på från 21.25 till 22.30 och efter det så regnade det på ett normalt och mindre skrämmande sätt. Som ni ser så blev det heller inga 106 mm utan det blev 69mm vilket räckte alldeles utmärkt. När skyfallet började så såg det ut så här utanför min dörr. Vatten på väg upp eftersom brunnen som ligger till höger mot garagen inte hinner med. Det gick nästan upp till boddörren. Men det rann undan ganska bra sedan så det var inget att oroa sig över. SMHI och dess meteorologer klarar sig i alla väder. Har det nog ganska bra med sitt. Andra har inte det.

Jädrars så hett en del får det om öronen när prognoserna inte stämmer. Här är några rader om hur det kan gå om man har en jädra otur. Detta har jag tagit från någon av kvällstidningarna.

”En olycklig väderprognos tros vara orsaken till att de två högsta cheferna vid Ungerns nationella vädertjänst har fått sparken.

I lördags var det planerat ett stort nationellt firande med ett enormt och påkostat fyrverkeri i huvudstaden Budapest. Omkring 40 000 fyrverkeripjäser skulle skjutas upp från 240 platser längs floden Donau. Men enligt väderprognosen var det stora risker för att det skulle bli ett kraftigt åskoväder och fyrverkerierna ställdes in, skriver BBC.

Fast ovädret ändrade riktning och drog i stället fram över de östra delarna av landet. Vädertjänsten bad om ursäkt i söndags och förklarade att osäkerhet är en del av väderprognoser.Men ursäkten hjälpte inte. På måndagen fick cheferna sparken av den ansvarige ministern László Palkovics.”

Ja så går det till, inte i vilda western men väl i Ungern. Tror SMHI-folket kan vara trygga i att detta aldrig kommer att hända dem här i mellanmjölkens land.

Så där ja det var vädret och likt nyhetsankaret i tv så säger jag att nu lämnar vi över till något som gör en glad.

När jag var på cykeltur en dag så fick jag ögonen på den här skönheten

Tänk så vackra bilar var förr. Både till färger och former. Numera ser alla likadana ut. Då blir man glad så hjärtat fladdrar som en liten fågel i bröstet när man får syn på en sådan här gammal goding och jag måste bara stiga av cykeln och gå fram till den och gå runt den och bara njuta av gamla minnen. Jag åkte mycket Fairlane när jag var ung. Den hade röd skinnklädsel och en grammofon som man kunde spela ep-skivor i. Man skulle dock inte lägga skivorna i uppe vid framrutan för när solen låg på så blev dom alldeles vågiga. Då stod man inte högt i kurs hos bilägaren. Jag minns att jag förstörde Roy Orbisons Only the lonely. Som sagt, somliga saker gör man bara en gång. Helst inte ens det. Jag plockade faktiskt upp Only the lonely på YouTube och lyssnar på den medan jag skriver. Jag älskade sången när jag var ung och gör det fortfarande nu när jag är gammal. Vissa sånger, låtar, melodier stannar kvar i hjärtat och de följer en genom livet. Det är härligt.

Av en mycket speciell vän fick jag ett så fint hjärta i rosenkvarts. Min vän och jag har förts samman av en anledning och vi delar ofta de svåra frågorna. En dag kom det här vackra hjärtat på posten.

Jag är glad för det vackra hjärtat och glad för att två maskrostanter funnit varandra och blivit vänner. Det är vardagslycka. Rosenkvarts är ju en skyddssten och jag köpte rosenkvarts åt min dotter när hon var liten. Numera är det barnbarnet som köper olika stenar. Om han har koll på vad de står för vet jag inte men jag tror han får nog de stenar han behöver till sig.

Sedan finns det ju olika stenar. Jag minns när dottern och jag varit på utlandssemester och samlat fina stenar på stranden. Där var det nära att man fick betala övervikt den gången. Men jag gillar stenar. Inte bara polerade eller trumlade som det kanske heter utan även vanliga naturstenar.

Nu är det dags för mig att parkera mig i fåtöljen och ta fram stickningen en stund. I morgon börjar F1-helgen med två träningar och då blir det till att lägga upp och sticka nallekläder. Det har blivit en vana att jag gör det sådana helger. Det är lagom arbete med det. Ett öga på tvn och ett på stickningen. Här är förresten två stycken som fått kläder på kroppen.

Så nallarna och jag vinkar adjö för idag och hoppas att vi ses snart igen.

Jag önskar att ni alla har en riktigt fin torsdagskväll…….med eller utan nostalgibilar

Lapp på lapp men ingen söm

22 Aug 2022 4 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet Etiketter:, ,

det var ju ett kålhuvud det men här i det Karlssonska residenset är det lapp på lapp i ett riktigt kaos och utan någon som helst ordning och reda. Detta gäller alltså inte varken mig själv eller ett kålhuvud men väl mina fusklappar till bloggen.

Jag tar ju kort då och då när jag kommer ihåg det och när jag tar ut korten och lägger dem på datorn så skriver jag upp på en lapp bildnummer och vad det är och sedan är det då tänkt att jag ska blogga om just den grejen inom rimlig tid. Nu verkar det som om även det där rimlig tid har fått oändliga gränser för första lappen är urgammal och den sista är från idag och däremellan är det plockat och struket sådant som jag skrivit om och annat har blivit kvar. Många lappar bli’re.

Ofta vill jag ju ha en röd tråd i ett inlägg där de olika små avsnitten passar samman. Andra gånger blir det mindre kaosinlägg med både ditten och datten och allt där emellan. Frågan är vilket som är bäst och vilket som är roligast att läsa. Nåja, idag ska jag beta av ett par små saker som har roat mig eller retat mig.

Först ut blir ett litet studentpyssel jag ägnade mig åt då barnbarnet tog studenten. Han har ju utbildat sig till elektriker så jag rotade fram mannens attacheväska med kablar, sladdar, kontakter och annat jox och skred till verket.

Jag skruvade isär en kontakt och kapade till en bra längd sladd och skalade den i ena änden och fäste dessa koppartrådar i kontakten och skruvade åt. Satte ihop hela rasket igen och nedtill till höger ser ni en liten studentmössa som dottern virkat och som jag hade kvar bland marknadsgrejerna men som nu fick göra tjänst. Jag trädde in sladden baktill i mössan och hade Karlssons klister på kontaktens plana runda del och tryckte dit mössan. Sedan knöt jag ihop kabeln så det skulle gå att hänga runt halsen på gossen och här ser ni resultatet av det idoga arbetet.

Det var lite roligare att utforma en personlig hyllning till den blivande lysmasken som med hjälp av bra betyg och ett trevligt sätt i måndags började som lärling på en stor elfirma här i stan. Jag är så stolt över den killen. Han har drömmar och mål framåt i livet. Precis som det ska vara men man ska bara inte ha för bråttom. Men det var nog så när man var ung och ibland glömmer man det nu när man ”gamlas”. Numera tar man en dag i taget och känner vardagslycka över sakerna i det dagliga livet och i vardagen. Men heja heja L som är världens finaste och bästa kille. Sluta aldrig drömma och sluta aldrig se framåt men ta det lugnt för allt behöver inte komma på en gång utan sakta men säkert.

För evigheter sedan var jag på fotvandring och då passerade jag Munktellmuseet och där utanför träffade jag en gammal arbetskamrat som jobbar i receptionen. Jag hängde med in och tog en kopp kaffe och snackade lite. Chefen för museet är också en arbetskamrat som jag haft på Volvo och hon passade på att göra lite reklam för stället. Hon är en otroligt karismatisk och härlig person med en fantastisk utstrålning. Hon är norska och jag brukar skoja med henne och säga att hon är vår norska fräsetuss (skoj för katt) och då skrattar hon så gott. Jag gillar tjejer som vågar ta plats och visa med hela handen när det behövs. Hon är också skådis i amatörgänget här i stan. Jag brukar ju aldrig visa upp varken namn eller ansikten på människor här i min blogg så nu blir det premiär för det. Hon har varit så mycket i tidningar och ställer upp på intervjuer och spex så hon är ok med att synas även här. Här poserar hon i det största hjulet för en av Volvos maskiner och det ska tilläggas att hon inte på något sätt är kortväxt. Så mina damer och herrar låt mig presentera Jannike, chef för Munktellmuséet.

Har ni vägarna förbi så titta gärna in det finns något för alla. Det finns en hel del för mindre barn och så finns det simulatorer man kan köra plus att man får klättra runt och upp på maskiner av alla de slag. Barn brukar gilla det. Både stora och små barn. De stora barnen utgörs ofta av medelålders och äldre män med en kärlek till fantastiska maskiner. Heja alla stora och små barn som har så mycket glädje och leklust! F ö så drivs museet mycket på frivillig basis. Det är pensionister som är där och skruvar och putsar och joxar av hjärtans lust. Hoppas jag med detta inte kränkt någon. Då får ni säga till.

Nu har jag nästan kommit till sista posten på en av lapparna så jag fortsätter väl i galenskaperna och visar en blå JollyJacket som är klar och ligger i välgörenhetslådan och väntar på att få komma och värma någon liten kropp.

Jag gillar verkligen att virka JJ för det är bara att veva på och det går fort som sjutton. Här har jag dessutom varit väldigt ambitiös och satt dit både knapp och knytband. Ungefär som Gunnar Sträng som hade både hängslen och livrem. Man ska känna sig säker det är bäst. Eller det kanske är lite som jag brukar säga (något vanvördigt då) att man hänger med så länge Gud vill och hängslena håller. Hmmm…… ja nu är det nog dags att inte utveckla dessa tankegångar längre.

Sista posten på den här lappen handlar om…..tadaaaaaa……postnord och de fantastiska miniatyrfacken. Efter att vid ett flertal tillfällen kommit ut för att hämta post och det sett ut så här vi facket

så har jag skapat en rutin att jag går ut och tittar till facken mot kvällningen om det är dåligt väder för att det inte ska regna in om inte postiljonen pallat med att se till så att luckorna stängs ordentligt. Jag blir så trött på slarv och att det ska vara så svårt att göra det där lilla extra, stänga luckan efter sig. Så där jag då fick jag avbörda mig den lilla irritationen och skutta över till en annan lapp och avsluta dagens inlägg med något positivt.

Jag hade en kompis här på besök. Vi har varit arbetskamrater på Volvo men han flyttade till Finland med sin fru och sin familj. Någon gång per år kommer han och hälsar på mig och då har han med sig sina killar och det är så himla kul att se hur dom växer och utvecklas. Min kompis heter J men av mig blir han givetvis kallad Mumin och i hans värld heter jag Pippi. Han är en jätte. Stor. Stark som en björn. Det visade han när han bar ner en gammal tv som stått bredvid trappen på övervåningen i väntan på att komma ner. Ni har väl kanske läst om mina olika teorier om hur jag skulle kunna få ner den för egen maskin. Dessa teorier blev ju tack och lov skrinlagda för annars har det nog gått åt pisens möse (åt häcklefjäll snällt uttryckt). Nu frågade den här finske jätten om det var något han kunde hjälpa mig med när han ändå var här och då tog jag tillfället i akt och sa att jo om han kunde hjälpa mig att få ner tvn så skulle jag bli glad men den är tung som bly.

Den finske hjälten Mumin tog tvn under armen och bar ner den!

Några veckor efter att den stått så snyggt parkerad på mattan i hallen f v b tippen så kom dottern och hennes kille samt en kompis till dom som enligt dottern ”är så stark så han kan lyfta en ko”. De tre skulle hjälpa mig få iväg en garderob, en fåtölj och tvskrället och lite annat smått och gott till tippen. Båda killarna hjälptes åt att bära ut tvn och konstaterade att den var för jä**a tung och då tänkte jag på Mumin som tog den under armen och bar ner för trapporna lätt som en plätt. Jösses! Men jag är väldigt tacksam för all hjälp jag fått med att forsla iväg onödiga saker från hemmet. Själv hade jag aldrig klarat det. Tillsammans är ju ett bra ord som vi alla vet.

Ja nu är det slut på det här inlägget som definitivt inte har haft någon röd tråd utan bara fått beta av de sista raderna på en av de rosa lapparna. Jag inser att jag kommer aldrig att komma ifatt och i fas med bilder och skrift men det kanske inte är så viktigt egentligen. Huvudsaken att man har något som man vill dela med sig av och förmedla.

Nu drar det mot hösten och man märker redan att det är mörkare om kvällarna. Det har ju varit väldigt varmt här hos mig en längre tid. Över trettio grader är nästan mer än man mäktar med men nu blir det lite svalare och att det går ner under tjugo grader på nätterna gör ju att man sover bättre. Nu ligger ju värmen kvar i tegelväggen på min kortsida men strunt samma. Det blir svalare och det gillar jag.

Jag hoppas ni alla har det så bra som ni bara kan och att ni alla fortfarande är försiktiga och rädda om er. För det är ju som jag skrivit förut att vi har ju så himla mycket som vi vill göra framledes.

Jag hoppas ni har en riktigt fin måndag ……med eller utan finska jättar och kaoslappar

Fynd och gåvor

08 Aug 2022 2 kommentarer

av Bibbis blandning i Välgörenhet Etiketter:, , , ,

Som ni kanske kommer ihåg så har jag en vän som syr nallar, taxar, kattor och husmoderspåsar och en hel massan andra saker. Husmoderspåsarna innehåller lite av varje som samlats in och köpts in. Jag brukar försöka komma ihåg att handla och ha ett litet lager av olika saker här hemma så att jag kan skicka vidare lite då och då. Påsarna ska hjälpa kvinnor i flyktingläger att t ex kunna sy i knappar och laga kläder. Så nål och tråd behövs alltid men det är inte alltid jag har fått fatt på det. En kam så man kan kamma sig själv och sina barn och ett gäng plåster för familjen är också något fint att lägga i påsen. Här ska ni få se vad jag fått från vänner och vad jag fyndat själv.

När min vän T var på besök så hade hon med sig lite smått och gott som jag hade att fördela till olika ändamål. Schampo, balsam och luktagott finns kvar här hos mig än så länge men hårband, saxar och nagelvårdsattiraljerna har gått vidare till Hålanda för att hamna i husmoderspåsar. Övrigt kommer att delas ut lokalt.

Ibland när jag har tur och får följa med på utflykt då står ju glädjen högt i (bil-)taket. En utflykt till det fantastiska Huset i Hällby gjorde att jag kunde fynda alldeles nya tyger som jag sedan skickade till symaskinvirtuosen i Hålanda för att omvandlas till både gosedjur och annat. Det blev 2 kg tyg i det ena paketet. Jättefina tyger som det var så himla kul att skicka.

Nästa paket blev ett blandpaket med både tyg och lite till husmoderspåsarna. En del såg ni på första bilden och så har det lagts till plåster och som jag köpt på In & Finn och packar om i plastpåsar som inte stjäl så mycket plats som kartonger. Trådrullar och ett litet sykit plus en sax som jag fått av en kompis och så ett par pennskrin/necessärer som jag köpt jättebilligt på Ö&B.

Nere på In & Finn har dom jättebilliga plåster och kammar så jag har köpt på mig i omgångar. Det är ju bra när man kan komma undan lite billigare. Jag har nog tjugo paket plåster hemma som jag ska plocka ur kartongerna och lägga i plastpåsar sorterade i olika storlekar. Då spar man frakt och får rum med lite annat istället för bara stora kartonger. Även DollarStore har ibland bra pris på både tandborstar och plåster. Då får man passa på.

På Tradera hittade jag dessa glada knappar som också ska få åka till Hålanda tillsammans med plåster och kammar. Ibland är det billigare att köpa nya knappar än att köpa begagnade på t ex Röda Korset. Så här fick jag 100 glada knappar för 9:- och så tillkom ju portot 13:-. Kanonbilligt var ordet sa Bull! Jag har mina tentakler ute och ligger och lurpassar på ett stort gäng vita knappar och ett gäng svarta knappar också.

Jag har dock inte bara handlat till välgörenhet utan jag har varit väldigt snäll emot mig själv också. Vid utflykten till Huset i Hällby fyndade jag ett tungt gammaldags vaddtäcke till vintern. Ibland undrar man om saker och ting någonsin varit använda. Nytvättat och härligt kommer jag att bli omsluten av detta täcke som jag ju inte kommer att se eftersom det kommer att ligga i påslakan men jag kommer att känna tyngden och det blir så skönt. Jag är verkligen kär i det här täcket.

Inte nog med det. Ni vet ju att jag har kanonfina kompisar och vänner som skämmer bort mig mellan varven. Här har det varit fest i Kapernaum må ni tro. Tack bussigaste A. Jag har ju verkligen svart bälte i att äta och njuta av att göra det så det passar mig ju perfekt med en överaskningsmacka med massor av räkor. Dessutom har det ju lite då och då lämnats ostmackor både vid dörren om jag är hemma och i brevlådan om jag är ute och flaxar. Så svälter gör jag då inte.

Ja jisses det här blev ju ett vardagslyckeinlägg igen för nog är det en rejäl vardagslycka att både kunna ge och få ta emot. Man har en hel massa att vara tacksam för. Jag är så tacksam för att jag får vara en länk i en väl fungerande kedja av människor som tillsammans vill göra skillnad.

Ni är väl rädda om er på alla sätt och vis hoppas jag för ni vet väl att vi alla är värdefulla. Var och en på sitt sätt. Vi behövs. Jag skickar en stor varm coronafri cyberkram till er alla och hoppas att ni har det så bra som ni bara kan.

Jag hoppas ni alla har en fin och solig måndag…….med eller utan räkmackor

Att golfa eller inte golfa

29 Jul 2022 4 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet Etiketter:,

Min vän T ringde och frågade om jag ville hänga med till Västerås och bland annat besöka en golfbutik. Så klart jag ville. Vi hade som vanligt jättekul i bilen på vägen dit och när vi kom fram så var vi tidiga så butiken hade inte öppnat. Det var ju hett som själva voj voj och hela parkeringen var tom. Jag steg ur för att försöka gå i skugga och då såg jag något som var så himla kul. Min kompis backade in på en plats men sedan blev det till att ändra position två gånger och inte förrän då var min chaufför helt nöjd med placeringen i sin egen lilla ruta. Så jädra roligt. Om jag hade kört hade jag nog inte brytt mig om var i rutan jag hamnade eller om jag ens hamnade i en ruta eftersom det inte fanns en enda bil till i sikte. Tur att inte alla är som jag tänker jag så här efteråt för det hade ju kunnat vara så att en golfbutik drar gigantiskt många kunder direkt när de öppnar sina dörrar. Som tur är så är min kompis en vän av ordning och det gillar jag. Själv är jag ju lite sladdrigare i kanterna om man så säger. I alla fall ibland.

Jag har ju aldrig i hela mitt liv varit inne i en golfbutik och var nog ganska storögd när jag travade in där. Kors i hela friden inte visste jag att det fanns så ända in i baljan många olika golfskor. Det var ju hur många långa hyllor som helst där skor stod uppradade. Allting, både skor och kläder var för mig väldans dyrt men jag fick i alla fall se kjolar med byxor under. Eller trosor med kjol över. Eller vad heter det? Ni vet sådana där små vippiga saker som tennistjejer brukar ha. Dagens lärdom var att det var ett allt-i-ett-plagg. Man lär sig något nytt varje dag.

Min kompis gick runt och tittade och letade efter ett speciellt plagg. Jag lommade storögt runt för egen maskin och blev själaglad när jag fick se att dom hade gosedjur i den här mysko butiken. Glad i hågen gick jag dit och det var så gulliga djur. Se själva.

Jag blev jätteglad och tjoade till min kompis att nu hittade jag något som jag förstod mig på i alla fall. Gosedjur! T började gapskratta och kom fram och förklarade att det var minsann inte några gosedjur utan något som golfspelare trädde på sina klubbor. Jag trodde att hon skojade men det gjorde hon inte. Jösses! Om vuxna golfare klär på sina golfklubbor sådana här mysgosedjur så behöver jag inte skämmas för att jag har tjocka Gottfrid och lille vift (f d Zlatan) i min säng.

Tilläggas kan att hela golfvärlden med allt vad det innebär ska vara glada och överlyckliga över att jag hållit mig borta från den sporten (också) i alla år med tanke på att jag har bollsinne som en badanka. Jag är ju t o m sämst i minigolf de gånger jag i stort sett blivit tvingad att delta. Det är inte riktigt min grej.

Joooo, en gång var jag jättebäst på minigolf här nere i stadsparken. Det var för många år sedan när jag var där och skulle lira med en som var en ”speciell” vän. Bibbi Noll Koll AB hade inte ens en susning om var man skulle börja så jag skulle visa killen hur det skulle gå till och för första gången i världshistorien så prickade jag det lilla lilla pyttehålet och bollen försvann. Vi gick för att se vart den hamnat men den var borta. Då kom det fram en liten farbror och sa att det där var nog inte så bra för jag hade börjat på sista banan och då var spelet slut när bollen gick i mål. Jahaja, det var bara att traska in till killarna på fiket och be att få tillbaka bollen för jag hade börjat i fel ände. Dom såg så glada ut så jag tänkte att då har jag i alla fall glatt några idag och det är ok. Jag fick min boll och gick ut igen. Vi lirade lite på vårt eget sätt och när vi nästan var klara klappade min golfkompis till bollen så ända in i nordens ordentligt så den for ut i ån. Då var det slut och det var lika bra. Vi petade in min boll i det lilla hålet på sista banan och lämnade in klubborna och meddelade att tyvärr fattas det en boll för den ligger i …..mummel mummel. Jag ville ju inte riktigt erkänna att bollskrället hamnat i ån för vi hade befunnit oss utanför banorna men den hemlisen blev inte långvarig för min golfkompis flinade upp sig och meddelade att: fifan bollen i sjön.

Nåja en som var väldans glad över dagen upplevelser var min golfkompis som utbrast: Fifan morsan, bollen i sjön…….och så gapskrattade han. Kompisar och föräldrar fick sedan del av den upplevelsen många gånger under den helgen. När vi sedan såg den Ofrivillige golfaren och en häst åt upp en golfboll då var det färdigt igen. Han tog i så det ekade i biosalongen – fifan morsan, hästen åt bollen och så skrattade han så han höll på att smälla av. Den händelsen och den när han slog ett rallarslag och fick ut sin egen golfboll i ån stod högt i kurs som nöje för den här härliga, rolig killen. Så nog kan golf i olika former vara roande.

Nu är det sluttampen på juli och vi närmar oss sista sommarmånaden med stormsteg. Så fort tiden går. Saker som jag borde ha gjort i våras har inte blivit gjorda men jag tror att det kommer att ordna sig ändå. Man gör så gott man kan och ibland når man inte riktigt ända fram men vetskapen om att man ändå har försökt räcker. Man måste vara lite snäll emot sig själv för man mattas ju vartefter åren går.

Jag förstod mig inte riktigt på det här med golfgosedjuren men idag har jag i alla fall beställt tio stycken fabler björn från IKEA. Det är gosedjur som jag förstår mig på så nu blir det kul att klä på några av dem de redan färdiga klänningar jag har liggande här hemma. Jag har inte riktigt bestämt vart de första tio som sitter i soffan här ska hamna men det löser sig. De kommer vart de än hamnar att få goda hem och många kramar. Det är det viktigaste. Innan jag avslutar det här inlägget så vill jag bjuda på en hel häck av vilt växande luktärter.

Jag hoppas att ni alla har en härlig fredag……med eller utan golfbollar på fel ställen.

Nu är det hett om öronen

20 Jul 2022 8 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet, Tips

Jisses vilken värme. Det är över trettio grader och jag har inte stuckit ut nosen sedan klockan var åtta i morse. Då satt jag ute på altanen på baksidan och det var lagoma 19 grader. Så för första gången den här sommaren åt jag min frukost ute. Jag gillar inte att äta ute annars för jag får ju spader om det kommer en geting eller två. Nu var det dock 24 grader inomhus och 19 på baksidan så då var det lätt att strunta i eventuella getingar och ta kaffe, macka och tidningar ut i svalkan.

Apropå getingar. Dom skrämde sk*ten ur mig i våras när dom hotade med att det skulle bli getingsommar. Det blidde visst inte det. Jag har fått in en enda geting under sommaren hittills och den fick jag iväg ut med lite idogt viftande med flugsmällan samt en hel del mycket väl valda ord. Han gav upp och tog samma väg ut som han tog in. Jag ska väl kanske inte stödda upp mig för mycket för än är det ju sommar och dom hinner nog hitta mig. Om dom prompt vill.

Nu är det i alla fall hett, inte bara om öronen utan om hela Karlsson. Jag har ju väldans svårt med värmen men jag tror jag klarar mig finfint idag faktiskt. Jag har vidtagit åtgärder för överlevnaden i god tid så här finns det resurser. Kylskåpet, frysen och badkaret är mina bästa vänner vid värmeböljor.

Frysen är välförsedd med Piggelinglassar och isbitar och i kylen ligger två vattenmeloner och så har jag som vanligt blöta handdukar i plastpåsar i kylen och när det blir riktigt besvärligt ligger det även en och annan blöt klänning i en plastpåse. Handduken är jätteskön att lägga om halsen för det blir skönt för huvudet och klänningen tar jag på mig och den är så jädrans kall så tänderna klapprar nästan men oj så skönt jag tycker att det är. Då kyler jag ner kroppen lite fort och jag låter klänningen torka på kroppen. Det brukar gå ganska fort faktiskt. Annars är ju badkaret till hälften fyllt med kallt vatten toppen att gå och doppa sig i med jämna mellanrum. Jag gillar det.

Istället för att gå och köpa dyrt te på tetra så kokar jag en väldans massa te och ställer in i kylen när det har svalnat.

Det är himla gott att dricka när det är varmt. Annars är det väl mest vatten som gäller.

En annan sorts värme håller dom ju på med här hemma på min gata i stan. De byter ut fjärrvärmerör. När jag skulle iväg till affären en dag så såg jag hur en lastare drog iväg med de gigantiska rören som var inbäddade i gammal cement. Vart han gjorde av hela fadderasket har jag inte en susning om men han drog alltihop efter gatan med viss möda.

Som vanligt var jag så trög och seg med att få upp min kamera så det hann ju nästan försvinna bakom häckar och träd. Men ni ser på ett ungefär hur det såg ut.

När vi ändå är inne på fjärrvärme och lite väder och närmiljö så såg jag den här finfina lådhojen en dag när jag var ute och flaxade omkring. Det är tydligen något som en del inom kommunen använder. Det var en karl som höll på att göra snyggt och få bort ogräs längs kanten mot ån och han hade parkerat den här vid sidan om. Jag tyckte den var himla fin och jag blev faktiskt lite extra glad att se den. Tillbaka till det enkla kändes det som. Det blev nästan lite nostalgi för jag kom att tänka på pappas kompis som alltid körde flakmoppe och andra som byggde lådor på sina flakmoppar och de såg ju nästan ut som den här fast hemmabyggda då.

Jag hoppas ni har det bra och att ni inte har det alltför svårt med värmen. Förr när det var varmt som själva vojvoj så åkte man och badade. Det har jag inte gjort på många herrans år. Jag som egentligen älskar att bada och ligga i blöt. Jag har ju dykcertifikat också men det är också många år sedan jag dök. Undrar varför man slutar med saker som man egentligen älskar att göra. Hmmm……..jag får fundera på det. Ja detta var allt för idag och jag laddar för att gå ut i solen och titta om posten har kommit. Numera kan man ju inte bara öppna ytterdörren och lyfta på postlådelocket utan nu ska man ju ut och runt hörnet till garagen men det går ju det också men jag tänker inte stanna kvar och sola mig precis utan jag far nog ut och in igen som en oljad blixt eller förmodligen mer likt en trimmad köttbulle.

Jag hoppas ni alla har det bra …………med eller utan iste och lådhojar

Tillverkning av lindor och börjor

12 Jul 2022 7 kommentarer

av Bibbis blandning i Välgörenhet Etiketter:, , , ,

Jag har lite då och då fått ett och annat lakan av min kompis G. Tanken med dessa lakan är att jag ska märka upp ena kortsidan med 8 cm mellanrum och sedan göra ett litet klipp vid varje markering och sedan riva dessa lakan så det blir långa remsor. Dessa remsor grovstädar jag från trådar och rullar ihop till rullar. En rulle för varje lakan. Sedan ska dessa rullar tillbaka till min kompis G som finstädar dem och rullar dem till lindor som fästs med en liten bit återförslutningsbar tejp. Här är lakansindustrin i full gång.

Hmmm……det blir ett väldans mysko ljus under markisen men ni ser säkert vad som sker. Remsorna ligger rivna i högar för sig och det sista av lakanet ligger till höger och ska rivas. Skräphögen ligger på golvet. Det är ju toppen när man kan göra av med gamla slitna lakan på det här viset. Mjuka sköna fina lindor som kommer att skickas till en sjukstuga i Gambia via affc. Förr kunde jag även göra tygblöjor och då tog man ut 70 x 70 stora bitar som man sicksackade och vips var de klara. Numera när symaskinen står och skäms i skrubben inne under trappan och jag går och skäms utanför skrubben så blir det inget sytt utan det blir enbart lindor. Vilket även det är kanoners. Jag har även skickat lindor till Slättmissionen och deras biståndsarbete i flera länder.

Det blev fyra stora rullar med lakanslindor som min vän ska få sedan så hon har lite jobb när det är dåligt väder och hon inte vill gå ut på någon av sina riktigt långa promenader. Har ni gamla lakan över och har en symaskin som gärna samarbetar med er så kan ni fixa och trixa ihop några tygblöjor på ett tjillevipp och sedan är det bara att skicka dem till hjälpverksamhet. Det är mycket uppskattat ska ni veta.

Jag fick ju en väldig massa bomullsgarn av en kvinna i Västerås. Det blev ju en filt av det mesta. Den filten finns visad i ett tidigare inlägg. Resterna från den har jag virkat ”börjor” av. Ni vet, en början på något/flera börjor. Något måste det ju heta. Här ser ni vad jag menar med att jag virkat en massa börjor.

Sedan får man fylla på med andra bomullsgarner som jag har liggande i en korg så det kommer att bli lite olika färger på de större partierna kommer ni att få se när alla börjor är hela tvättlappar. Ni ser de två pyttesmå börjorna längst ner till höger. Dessa talar om att nu är det banne mig tvärslut på det fådda bomullsgarnet. Men jag gillar när varenda trådände går åt men fy far ända in i baljan så många trådar det blir att fästa. Voj voj voj.

I förmiddags ringde min vän och kamrat A på dörren. Han var inne i stan en vända för att handla och då lämnade han en liter jordgubbar till mig med orden -de här kan du behöva nu när det ska bli så varmt idag. Är inte det gulligt och snällt. Omtänksamt. Jag har ju lite svårt med värmen så han visste att jag skulle hålla mig inomhus som en mullvad under dagen och inte titta ut förrän det börjat svalna av till sen kväll. Han har så rätt min kompis, nog är det härligt i värmen med kylskåpskalla jordgubbar. Då känns livet njutbart för en stund. Tills man börjar svettas igen.

Ja egentligen är detta inlägg tre olika vardagslyckor. Lyckan av att ha möjlighet att tillverka saker som behövs och skänka dessa med varma öppna händer och så lyckan av att få ta emot omtanke. Det är rejäla vardagslyckor ska jag säga och jag är tacksam för dem alla.

Jag hoppas era dagar är fyllda av glädje, ro och en och annan vardagslycka. Som ni vet så behöver inte vardagslyckorna vara stora och påkostade utan det är ju tanken som räknas. Omtanken.

Jag hoppas ni har en riktigt fin tisdag……med eller utan börjor.

Matmarknad

03 Jul 2022 5 kommentarer

av Bibbis blandning i Marknadsgrejer Etiketter:,

För lite sedan var det matmarknad här nere i stan och jag gick med cykeln ner för att se om de även sålde blommor som de gjort tidigare år. Det har ju inte varit någon matmarknad på flera år p g a pandemin och den marknad som var nu var lite mindre än de som varit tidigare. Den räckte då gott och väl för min del. Det var väldigt mycket folk och trängsel så jag kände mig faktiskt lite obekväm med det. Det är konstigt att gå från i stort sett isolering till att traska runt och ha folk som går så nära så man nuddar varandra.

Jag bestämde mig för att gå runt området från utsidan och se var jag kunde hitta blommorna. De stod lite utanför och jag traskade fram och köpte tre pelargoner. Det var så vacker stark cerise färg på dem och jag blev glad och nöjd. Dock var det inte samma kille som sålde som stått åren innan och inte samma tält heller men jag tänkte det blir nog finemang i alla fall. Jag bestämde mig för att gå rakt igenom marknaden mot cykelparkeringen och fota lite på vägen.

Det fanns massor av olika maträtter i stora runda formar. Det doftade så härligt från alla möjliga olika länders rätter. Tyvärr sviker minnet och jag kommer inte ihåg vilket land den här färgglada rätten representerade men nog ser det gott ut.

Franska bakverk fanns det i massor men det är inte riktigt sådant som jag är sugen på faktiskt men de hade en strykande åtgång och det var kö till disken. Förresten det var kö till alla diskar. Folk passade väl på att handla allt som de inte kan handla årets övriga dagar.

Italienska ostar fanns det gott om. Bordet var många meter långt men jag tog en bild där det fanns en ledig lucka. Parmesan mina damer och herrar.

Ett gigantiskt långt och brett bord med engelsk fudge och nougat. 98 olika smaker. Hur kan man ens välja bland så många. När man tittade in under taket var det som att se en tavla i regnbågens alla färger och fler därtill. Det var så vackert. Bitarna var väl tilltagna och jag såg många gå därifrån med fyllda påsar.

Det här var en ny upplevelse för mig. Så himla kul. Det var i det polska tältet det förutom riktig lagad mat även fanns en kille som gjorde sådana här spett av en potatis. Man fick se hur han körde in pinnen i potatisen och sedan hade han någon grej som han satte potatisen i och vevade och då blev det en sammanhängande spiral av potatis på pinnen. Sedan lade han allt i flottyrgrytan och där fick de fräsa runt tills det blev gyllenbrunt. Min förklaring till hur det gick till kanske inte är den bästa men jag stod storögt och tittade på och en snäll dam lät mig ta kort på sin potatisspiral när den var klar. Jag kan tänka mig att det blev som potatischips på pinne. Kul var det att se i alla fall.

Själv är jag nöjd och stolt över mig själv som faktiskt nöjde mig med att handla mina tre pelargoner och en chicken fajitas wrap som jag tog med mig och åt hemma. Det var lagom för mig.

Jag blev dock lite förvånad över hur folk trängdes och stod i grupper och köade väldigt tätt. Det var som om tanken på pandemin var helt bortträngd och bortglömd. Det var som att se kalvar på grönbete. Visst är det väl härligt att folk är glada och jag förstår att benen är fulla av skutt och själen törstar efter upplevelser, musik, mat, glädje och rörelse. Som tur är så var det ju utomhus så det är kanske mer ok då. Själv ser jag nog gärna att jag får lite avstånd när jag är ute och rör mig. Men det är jag det och det är tur att vi får bestämma själva hur vi vill göra för vi är ju alla olika.

När det är mycket stök och oro både i den egna staden och i länder omkring oss så gäller det att hitta saker som ger goda energier och kraft. Saker som lyser upp tillvaron lite extra. Vi får hantera det som händer men aldrig förlora tron på att det ska bli bättre.

För att sluta det här inlägget i en mycket positiv anda så bjussar jag på ett……..positiv! Givetvis med vidhängande apa samt en välklädd positivhalare.

Jag och den lilla positivapan hoppas att ni alla har en härligt go söndag……med eller utan potatissnurror.

Midsommarafton

24 Jun 2022 4 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet Etiketter:,

Istället för att ta av blommorna och sätta dem på bordet i en vas så låter jag dem stå kvar ute i lugn och ro. Till höger om den här flocken av blommor så har jag två kaprifoler och framför dessa växer det en hel tjock rad med prästkragar. Gräsmattan blir således inte helt klippt utan både gräset och blommorna får stå ifred på sina ”öar”.

I slutet på nittonhundratalet och i början på tjugohundratalet då mannen och jag fortfarande åkte ofta till Västerås så stannade vi alltid och jag plockade med mig en stor bukett blommor att ta med till pappa och mamma. Då fanns det massor av olika vilda blomster efter vägen. Numera finns det inte samma stora urval och det känns tråkigt. Undrar vad det beror på. Egentligen.

Som barn när vi bodde i sommarstugan så samlade alla barn och vuxna in blommor och grönt och klädde en stor midsommarstång med. Då fanns det ju kohagar runt omkring och där fanns det blomster om inte kossorna hade hunnit först. Vissa blommor åt dom inte så dom snodde vi direkt. Även utanför kohagarna växte det härliga blommor.

För damer/tanter/kvinnor/flickor som vill samla in sju sorters blommor att lägga under kudden för att drömma om sin tillkommande kan det bli knixigt att få ihop just sju olika. Det kanske går lika bra med sju sorters kakor. Blir väl lite knöligare under kudden men vad gör man inte för midsommarmagin. Nej skämt åsido, midsommar är kanske den finaste helgen vi har här i Sverige där hela familjen kan delta och skutta omkring och leka små grodorna tillsammans med sina barn, göra fina blomsterkransar, äta gott och tillsammans låta dagen gå i glädjens tecken. Frisk luft får man på köpet.

Jag minns midsommaraftnar där regnet stått som spön i backen men pappa och mamma och jag gick lika förbaskat med i midsommartåget och dansade klafsande ringdanser i gummistövlar på en genomsur gräsmatta. Enda skillnaden mot en solig dag var att pappa och mamma inte satt på en filt på gräsmattan utan hade med sig var sin fällstol. Trots detta var det en speciell dag och den var oftast lättsam och glädjefylld. Jag önskar att alla, precis vartenda barn får en härlig glad och lättsam midsommarafton. En trygg och glad dag där man får låta skuttet i benen föra en runt i en härlig ringdans.

Jag ska inte förta dagens glädje med att skriva om de barn som bor med sina mammor på kvinnojourer och de barn som bor i hem som inte är trygga. Alla barn som inte känner sig älskade och sedda. Jag ska inte skriva om dem nu men dessa barn finns mitt ibland oss och det sitter som en tagg i hjärtat för alla barn borde få vara trygga och älskade. Detta var bara en liten påminnelse om att där det finns sol finns det även skugga.

Vi ska dock hålla kvar vid det glada för solen skiner och det finns tusentals små grodor som väntar på att bli dansade. Glad blir jag av den här ljuvliga pälsbollen som har adopterat en vän till mig och hennes familj. Det är ju så det är förstår ni att vi tror att det är vi som äger kattorna men i själva verket är det precis tvärt om. Vi är ju deras lydiga slavar som förser dem med mat och kärlek.

Så nu önskar jag och den ljuvliga pälsbollen er alla en riktigt fin midsommarafton men var försiktiga och försök att hålla lite avstånd i alla fall. Jag kommer att inta samma avslappnade stil som pälsbollen under senare delen av eftermiddagen. Man får lov att ta det lugnt i värmen. Kom ihåg att dricka ordentligt nu när det är extra varmt. Midsommarkram från oss två.

Tidigare äldre inlägg

Evas pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag