18 Apr 2019
av bibbishantverk
i Andra hantverk, Åsikter och insikter om ditten och datten, Barn, Livet, Marknadsgrejer, Presenter, Vardagslycka, Virkning
Etiketter:Annat smått och gott, Livet, marknadsgrejer, presenter, Tankar och funderingar, Vardagslycka, Virkning
Maskrosorna alltså. Det är mer än en vecka sedan jag tog den här bilden och jag tyckte då att de var så vackra. Precis som små glada solar mitt i allt det gråa och cementiga. Idag när jag gick till sophuset så var den här plantan inte alls ensam och unik utan det var fullt med plantor som letat sig upp mellan garageväggen och asfaltskanten. Det är märkligt att dom kan växa precis var som helst där man inte tror att något skulle kunna leva.
Jag upptäckte att när de blev väldans många så tyckte jag inte att de var underbart vackra längre utan tänkte bara att jag måste se till att ta dem innan de blir dunbollar. De första gula fina uppskattar jag lika mycket som jag uppskattar första tussilagon, krokusarna och scillan. Sen blir dom mest till besvär eller i alla fall irritation när dom parkerar sig på gräsmattan. Nåja den dagen den sorgen.
Mer gult och vackert kommer i form av vardagslyckor. Gula vackra blommor som jag fått av min granne A-M, min dotter och min vän G. Gula blommor är det allra vackraste jag vet och jag blir lycklig inuti av dem.
Dottern har legat i som en utter och virkat ponchos. De ska få följa med ut på marknad när det är så dags.
Dagens vardagslycka är att barnbarnet är här hos mig och vi har ätit lax och potatis. Nu vilar han lite middag och jag vilar här vid bloggen. Om en stund ska han få gå iväg för jag ska gömma ett påskägg, en chokladpåskhare och en annan liten grej. Sen får han leta. Det är en liten tradition vi har och han uppskattar den fortfarande trots att han är 15 år.
Idag är det så varmt så det är helt galet. Man hinner inte riktigt med. Jag har inte tagit fram trädgårdsmöblerna och spolat av dem och altanen. Nåja, jag hinner nog. Här ska inte stressas bara för att solen vräker ner. Det kommer mer sol det är jag säker på och då har jag med hjälp av barnbarnet fått allt i ordning för altanhäng. Visst känns livet lite lättare när solen lyser och man kan gå ut utan att behöva ta på sig varma kläder, strumpor och skor. Tänk så härligt att få sitta och vippa med bara tår igen. I solen.
Jag hoppas att ni alla har en kanondag………med eller utan maskrosor.
02 Apr 2019
av bibbishantverk
i Andra hantverk, Åsikter och insikter om ditten och datten, Barnbarnskul, Gamla ting, Livet, Marknadsgrejer, Pysslerier och smått å gott
Etiketter:Annat smått och gott, Barnbarnskul, Gamla ting, konstiga saker, Livet, marknadsgrejer, Pyssel, Tankar och funderingar
Jag är ju lite seg med att få något ur händerna numera så jag försöker på olika sätt sparka mig själv i ändan för att komma igång. Jag kan lova er att det är inte helt lätt. Jag har ofta viljan men kraften saknas. Livet har blivit väldigt annorlunda sedan jag blev ensam. Jag saknar glädjen och drivkraften i att vara två och kunna bolla idéer och få hjälp med lite olika grejer. Nu ska jag göra allting själv och ibland infinner sig då en känsla av meningslöshet. Vi hade hantverket som ett gemensamt intresse och en stor glädje. Nu befinner jag mig ensam i det och ibland har jag svårt med motivationen och nya idéer växer inte upp som svampar i mattan precis.
MEN, jag jobbar ju hela tiden för att föra mig själv framåt. Sakta men säkert så fiffilurar jag på hur jag ska få fart på spelet igen. En variant som jag provade på var den här:
Jag fällde ner bordsklaffarna och lastade på grejer som behöver åtgärdas. Två kvastar i olika stadier av färdighet, två kvastöverdrag som det ska fästas trådar på, en liten bunt dukar som ska strykas samt kompisens gamla gökur som jag ska byta visare på och sedan lägga ut på Tradera.
Nu var min tanke att grejerna skulle få ligga på bordet tills jag var klar med vad som skulle göras med dem. Jättelistig idé. Tyckte jag ända tills jag kom på att det var torsdag och på lördagen skulle dottern och barnbarnet komma och äta. Sucken som kom på fredagskvällen när jag fick flytta över hela rasket till kökssoffan för att kunna duka matbordet borde ha hörts över hela området. Så trött jag blir på mig själv.
Nu ligger alltså hela rasket (och några till) i kökssoffan och glor surt på mig varje gång jag kliver ut i köket och jag väser lite ur ena mungipan……jaja jag skaaaaa. Nya tag. Endera dagen ska jag minsann visa er att jag visst varit i farten med gasen i botten och flera saker är färdiga och väntar på att få följa med på marknad i maj. Tjolahopptjolahej! Sakta går det men det tufflar i alla fall på åt rätt håll. Framåt.
När nu dottern och barnbarnet kom och vi hade ätit så skulle vi spela TP. Ett modernt TP. Vi har spelat det förut och det är jättekul men det går oftast dåligt för mig för jag har ingen koll på filmer, tv-spelsfilijox och en väldig massa andra konstigheter som hör till nutiden men det är jädrans kul med frågesport i alla fall. Normalt är jag en usel förlorare om jag tävlar i något som jag tror mig kunna vinna men i det här TPt förlorar jag med jämnmod eftersom det inte ens går att vinna med lite draghjälp av Bosse.
Dottern har en arbetskamrat som tillverkar små mystiska djur som ser helt vrickade ut men som man bara älskar ändå. Dottern beställde en sådan åt mig och han fick heta Bosse. Ögonen sitter inte riktigt där de ska, han är rufsig och tufsig, benen är skeva och han är jättesöt men en totalt urusel turgivare. Jädrans Bosse jag hade verkligen satsat på att han skulle hjälpa mig. Jag är dock säker på att han försökte i alla fall. Han får nog återgå till att bara vara märkligt söt och charmig.
Jag hoppas ni har härligt vårväder hos er alla och att de små vårtecknen gör er glada och fyllda av hopp inför framtiden. Det är inte långt kvar nu tills vi är kvitt alla bakslag och kan ta itu med våren och sommaren.
Jag hoppas ni alla har det fint…….med eller utan förlust i TP
25 Mar 2019
av bibbishantverk
i Åsikter och insikter om ditten och datten, konstiga saker, lantligt, Livet, Mat, Vardagslycka
Etiketter:Annat smått och gott, konstiga saker, lantligt, Livet, Mat, Tankar och funderingar, Vardagslycka
Nog är det väl vardagslycka att kunna packa matsäck i form av tre limpmackor med stekta ägg och ge sig iväg på utflykt med en vän. Hon hade hett vatten i termos med sig och både kaffepulver och tepåsar. Så där satt vi i solen och blåsten och hade det riktigt mysigt. Vi tittade ut över sjön där isen började mjukna och det kluckade efter strandkanten. Trots detta så var det en pojke och hans mormor/farmor som var ute och åkte skridskor men som tydligen letade efter en plats att gå iland. Nära oss kom dom inte för där var isen porös och det låg vatten uppepå isen.
Jag mumsade på mina medhavda mackor och hon åt sushi och vi konstaterade att vi hade det så bra som hipp som happ kunde styra upp en utefika tillsammans. Vilken härlig stund tillsammans med en fin vän. Vardagslycka mina damer och herrar.
På vägen hem visade hon mig det här trädet. Jag väljer att se det som ett hjärta. Nog är naturen fantastisk ibland. Titta bara på alla löven som bildar en så vacker matta.
På hemvägen åkte vi in till en gårdsbutik som heter Solby gård och där köpte jag ägg som var kanonfina. De var dessutom rejält stora. Det var kul att gå i butiken som hade lite av varje. Det fanns potatis och grönsaker, saft, chips, olika oljor och inläggningar samt lite inredningsdetaljer. Den här mysko plåtkatten fanns att köpa också. Undrar var man ska ha en sådan. Lite läskig tycker jag. Tack fina T för en härlig utflykt.
Nu går vi mot våren med stormsteg. Det blommar överallt av vintergäck, krokus och snödroppar och grannens rosbuskar är fulla av röda fina skott. Så nu är den snart här på riktigt…….våren alltså. Den här vintern har ju varit skruttig och jag saknar arbetet i snösvängen för det är ju den som hållit mig igång under vintertiderna. Tjock och präktig har ju ju varit länge men nu är jag ännu lite tjockare men lika präktig p g a att jag inte behövt skotta så mycket snö utan kunnat stanna inne och ägna mig åt att slita på kyl- och skafferidörrarna.
Vilken dag som helst så ska jag ta och låta någon cykelreparatör titta över världens bästa kompis, min cykel. Det är nog ett par år nu som jag bara kunnat använda 3:e växeln. De andra har gett upp. Men nu ska den få en välbehövlig översyn och rundsmörjning tänkte jag. Den är ju så bra att ha. Jag älskar min cykel för den tar mig precis dit jag vill utan att jag måste passa (buss-)tider och det är enkelt att ta sig fram överallt. Så den trogna plåtåsnan är verkligen värd lite extra kärlek och omsorg nu till våren.
Hoppas ni alla har det kanoners……med eller utan förvårliga utflykter.
15 Mar 2019
av bibbishantverk
i Andra hantverk, Åsikter och insikter om ditten och datten, Livet, Presenter, Pysslerier och smått å gott, Second hand/Återbruk, Vardagslycka, Välgörenhet
Etiketter:Annat smått och gott, Livet, presenter, Pyssel, Second hand/Återbruk, Tankar och funderingar, Tips, Vardagslycka, Välgörenhet
……hela lakanet till 8 cm breda remsor som sedan ska hyfsas till lite och rullas till lindor. Dessa lindor skall sedan skickas till ett hälsohus i Gambia. Jag hade turen att få många gamla lakan av mina vänner G och L och en annan vän tipsade om att det behövdes lindor till hälsohuset. Då var det bara att sätta igång och riva. Men efter ett lakan var jag tvungen att ta lite rast och påfyllning av kraft.
I måndags träffades jag och mina två vänner för frukostlunch och efter att den var avklarad såg det ut så här på bordet
Flitiga händer som hjälps åt att linda upp remsorna. Var och en har sin egen stil och teknik. Pratar gör man och tiden bara rusar iväg. När alla remsor var lindade hade det blivit 51 stycken.
När vi var klara tyckte damerna att det här kunde vi göra om för vi kan lika gärna jobba lite när vi ändå sitter still och pratar. Så nu håller jag på att riva fler lakan. En del lakan har jag dock lagt undan för att göra tygblöjor av. 70 x 70 cm som sedan ska zig-zagas runt om.
Jag ska göra ett tillägg till ett tidigare inlägg: Vad gäller de stickade bindorna så viks de på mitten och sys ihop utefter ena långsidan men i mitten lämnar man öppet för att man ska kunna stoppa in klippta wettexremsor. Man syr en tredjedel, lämnar öppet en tredjedel och syr ihop en tredjedel.
Vad gäller tjejen som via Fb efterlyste mormorsrutor och andra rutor till filtar, hon fick 7000 stycken så hon lär ha jobb i åratal framöver. Många rutor blev de’.
Men nog är det väl en fin vardagslycka att ha vänner som brinner för samma sak som man gör själv. Som man kan arbeta sida vid sida med och som ger goda energier. Jag är så tacksam för alla goda människor jag har omkring mig, min familj och mina vänner. De hjälper till att göra livet och världen lite bättre.
En annan vardagslycka är när grannen AM lämnar över fem stycken stora fina apelsiner med orden ”vi köpte dom till dig för vi vet att du tycker om apelsiner”. Ja som sagt, jag har så otroligt mycket att vara tacksam för. All omtanke. Allt.
Hoppas ni alla har en fin fredag…….med eller utan apelsiner
03 Mar 2019
av bibbishantverk
i Åsikter och insikter om ditten och datten, Fjärrvärme, Livet, Mormorsrutor, Restgarnstips, Välgörenhet, Virkning
Etiketter:Livet, mormorsrutor, presenter, Restgarnstips, Tankar och funderingar, Tips, Välgörenhet, Virkning
För lite sedan blev jag tipsad av min vän C om att en kvinna i Stockholm gärna ville ha virkade rutor tillsända sig. Av dessa rutor skulle hon montera filtar som sedan skulle lämnas till föreningen Vid din sida. Den föreningen är ett par år gammal och startades av Jeanette Höglund som arbetade som ordningsvakt i Stockholm och som såg hur illa de gamla hemlösa mådde och hade det. Pensionärer utan missbruksproblem men som av olika anledningar hamnat på gatan.
Nu var det tänkt att dessa filtar skulle delas ut till de hemlösa pensionärerna. Jag rotade runt här och fick tag i garner och så var det bara att sätta full fart. Det blev några rutor som jag skickade iväg och jag hoppas att facebookgruppen där hon annonserat efter rutor har jobbat för högtryck. Hon ville ha mormorsrutor 20×20 och det är ju kanoners för då går det ju åt en del restgarner. Här är i alla fall min lilla andel
Det här med äldreboenden och underhållning har länge varit något jag funderat på. Den älskade Lilla tanten bodde ju på äldreboende och underhållningen bestod då oftast bara av någon vänlig farbror som kom med sitt instrument och spelade och sjöng gamla visor. Det är ju jättetrevligt men alla gamla har inte samma musiksmak. Det finns ju faktiskt folk på äldreboendena som gillar t ex Elvis och olika slags rock.
Tydligen hade någon, vem vet jag inte, tagit fasta på idén om att alla faktiskt inte är stöpta i samma form utan anlitat Fatboy att spela på flera äldreboenden runt om i Eskilstuna. I torsdags hade jag förmånen att bli upplyst om att dom skulle spela på ett boende nära mig. Gratis inträde! Jippiiiiiiiii!
Kastade mig på cykeln eftersom informationen om spelningen kom ganska nära inpå själva uppträdandet. När jag kom dit var det proppfullt i lokalen och fullt med folk ute i den långa korridoren. Där fick även jag avnjuta musiken men det gick finfint. Hittade ett dörrhål jag kunde hänga i.
Fatboy som turnerat med Jerry Williams spelade sina egna låtar, ett par Elvis och ett par Jerry Williamslåtar. Det slank även in en Gunnar Wiklundmelodi.
De spelade nästan en timma och stämningen var på topp och publiken gungade och myste. Så vill jag också ha det när jag hamnar på hemmet. Jag vill att det ska spritta i benen och musiken ska liksom skölja över en som något härligt ljuvligt fartfyllt och skuttigt. Så man blir varm i hela kroppen. Liksom.
Jag hoppas ni alla har en härlig söndag…….med eller utan spritt i benen.
24 Feb 2019
av bibbishantverk
i Åsikter och insikter om ditten och datten, Barnbarnskul, Garn, konstiga saker, Livet, Mat, Presenter, Second hand/Återbruk, Stickning, Vardagslycka, Välgörenhet
Etiketter:Annat smått och gott, Barnbarnskul, konstiga saker, Livet, Mat, presenter, Stickning, Tankar och funderingar, Vardagslycka, Välgörenhet
Jag brukar ju av någon underlig anledning varje år trampa upp ett hjärta i snön. Barfota. För några dagar sedan när det efter en längre tids plusgrader ramlade ner lite fin nysnö så kom jag på att jag faktiskt inte gjort något hjärta den här vintern. Med andra ord var det här kanske sista snön för året så det var verkligen dags att sätta fart. Så det var bara av med strumpor och skor och ut på altanen och här har ni årets hjärta.
Det blev lite snett och krokigt men det är från mig till er alla som tittar in här.
Något betydligt varmare och mojsigare var det när jag och dottern blev bjudna på hemlagad mat av barnbarnet. Han fick en kokbok av sin mamma i julklapp och nu provar han olika recept på oss. Mums! Han gillar att laga mat och för min del får han gärna stå för matlagningen när vi ses. Den här gången blev det grönsaker, kalkonbacon, matlagningsgrädde, sweet chili sås och äggnudlar. Jädrar i min lilla påse så gott det var. Vardagslycka i en stor kastrull.
En annan vardagslycka kom i form av de vackraste tulpanerna. Tack snälla A-M.
Lite nytta har jag faktiskt gjort också. Ja då menar jag inte städning och sådant utan sånt som jag tycker är mycket roligare och viktigare än just städning. Handarbete. Jag fick för en evighet sedan grönt tjockt bomullsgarn skickat till mig av min vän C. Riktigt tjockt, som ljusvekegarn ungefär. Hon hade fått tag på det garnet på Erikshjälpen. Det är kanon med återbruk och garnet är perfekt till bindor. Så de här ska få åka med mammapaketen ihop med tygblöjor gjorda av gamla lakan till Slättmissionen tror jag.Vardagslycka är att ha möjlighet att hjälpa. Att kunna göra goda saker och underlätta livet för någon.
Jag hoppas ni alla har en finfin söndag……..med eller utan kalla fötter och tulpaner.
09 Feb 2019
av bibbishantverk
i Åsikter och insikter om ditten och datten, Gamla ting, Livet, Vardagslycka
Etiketter:Gamla ting, Livet, Tankar och funderingar, Vardagslycka
Det är vinter och snön har legat i stora drivor vit och fin. När då solen skiner och det är några grader kallt så är det ju helt perfekt. Men det var då. Nu sedan mer än en vecka tillbaka så är det plusgrader och i två dagar har det regnat. Regnet lägger sig uppepå isen som bildats då plogen farit fram och nu är det riktigt marigt att ge sig ut och gå. Det bildas små sjöar här och var men jag var förutseende och var ut och med spett fick jag bort isen runt om brunnen utanför mig. Jag hällde i hett vatten i omgångar och både igår och idag har jag varit ute och kollat och smältvattnet rinner så fint ner.
Men fy farao vad jag längtar efter att det ska bli barmark så jag kan ta fram min cykel. Min älskade slitvarg. Eftersom jag inte kör bil så kommer jag inte så långt när det är vinterväglag men jag brukar ta med mig cykeln för att ha något att hänga handlingskassar på istället för att gå och bära. Då går jag givetvis med cykeln.
Men jag längtar verkligen efter att få cykla. Cykeln är helt perfekt för mig. Jag tar mig dit jag vill och jag kan i stort sett packa på hur mycket som helst så har jag bara min cykel så är jag inte begränsad. I höstas t ex då jag köpte ny madrass till dagbädden, nytt madrasskydd samt en tvättsvamp med teleskopskaft för att nå in under badkaret. Hela rasket fick rum på min cykel. Eftersom jag glömt att ta med mig snöre så frågade jag om de hade någon snörstump på Jysk som jag kunde ha att binda fast madrassen lite extra. Men se det hade dom konstigt nog inte. Då tog jag kedjan till cykelns extralås och drog runt och låste fast. Funkade kanoners. Alla sätt är bra utom dom dåliga som min mamma brukade säga. Resten fick plats i kasse och cykelkorg.
Vardagslycka var när jag kom ut från en liten ICA-butik och den här gamla skönheten stod parkerad utanför. Jag blir så glad så jag hoppar jämfota när jag ser sådant här. Minnena bara sköljer över mig och jag känner lycka över att någon har den och använder den. Jag skulle dessutom inte ha ett dugg emot att ha den själv. Tänk så mycket mer jag kunde packa på.
Jag saknar verkligen mina dagliga cykelturer och längtar till barmarkens återkomst nu när den vackra vita snön i alla fall inte fick ligga kvar längre. Förr vill jag minnas att februari brukade vara den kallaste månaden men så är det inte nu. Nä usch och fy för blöta och regn på snö och is.
Dagens varning! Gå inte för nära husväggar när ni är ute och traskar. Dessa vackra fenomen är rena spjuten där dom hänger och nu när det är plusgrader lossnar dom och ramlar ner. Så se upp!
Jag hoppas ni har en finfin dag …….med eller utan slitstarka cyklar
Tidigare äldre inlägg
