Härliga unga hantverkare

Vid en av julmarknaderna jag stod på så träffade jag två unga hantverkare som verkligen utmärkte sig.  Nytänkande och passionerade. Det är så härligt att träffa människor som verkligen brinner för det de gör och som går utanför gränserna och hittar på nya friska ting. Jädrars, då blir man glad i hela kroppen.

Först ut är en kille som heter Jonas Pettersson och hör hemma i Surahammar.  Han finns på facebook med sina alster. Snefringe läderhantverk tillverkar egendesignade produkter i svenskt naturgarvat läder från Tärnsjö.  Snefringe strävar efter hållbarhet och att produkterna ska kunna repareras. Det som syns i förgrunden på bilden är bokomslag  och i cylindrarna bakom ligger det glasunderlägg. Till höger skymtar en luciakrona.

DSC03858.JPG

På den här bilden syns skopåsar och olika storlekar på brödfat.

DSC03859.JPG

Nästa kille heter Henke Levay och han har en smedja i Ramnäs där det även finns en butik där han säljer sina produkter. Jag tyckte grejerna var härligt häftiga faktiskt. Han sålde fantastiska askrakor men dessa tog slut innan jag hann fota. Här kommer några bilder på en del av vad han sålde.

DSC03856.JPG

DSC03854.JPG

DSC03857.JPG

Dessa två killar var jättehärliga att prata med och de är väl värda att nå framgång med sina respektive hantverksstilar.

Jag har ju en dotter som är duktig på att virka lite olika saker och här kommer ett par exempel på det. De första är snuttisar, både som ugglor och bläckfiskar. De är virkade i bomullsgarn så de är bara att slänga i tvättmaskinen. Perfekt att använda sina restgarner.

DSC03851.JPG

Hon hade en hel massa pärlor liggande i skåp och lådor och när hon samlat ihop dem så var det väldigt mycket. Hon ska ge dessa till en kompis lilla flicka och funderade på hur hon skulle förvara dem. Det här blev resultatet av den funderingen

DSC03900.JPG

Fiffigt att kunna vika ner kanten och använda påsen som en skål/korg och när man sedan är klar så viker man upp den och knyter om.

DSC03901.JPG

En kanonpresent till en pysselsugen tjej. Återvinning av både pärlor och restgarner. Heja dig S.

Jag hoppas ni alla har en mysig lördag………med eller utan snuttisar

Ett annorlunda slakteri

När jag var barn så hade mina föräldrar en sommarstuga utanför stan och dit tog vi oss med moped. Jag satt i någon slags barnsadel bakpå mammas moppe och så fräste vi iväg. När vi kom ner mot hamnen så var det ett ställe (snett emot kraftvärmeverket) där det luktade riktigt otäckt. Det luktade sött, tjockt, varmt och bara riktigt äckligt. När jag blev lite äldre så förstod jag att lukten kom ifrån slakteriet som låg där och som ibland hade sina fönster öppna utåt gatan.  Jag tyckte det var riktigt läskigt att åka förbi där.

Döm då om min förvåning när en fin vän för en massa veckor sedan ringde och frågade om jag ville följa med till slakteriet i Västerås. Genast kom lukten tillbaka i mitt minne och jag frågade henne om hon varit där tidigare men se det hade hon inte. Oj oj oj tänkte jag då vet du inte hur jädrans otäckt det luktar men eftersom hon är en bra vän och vi både kan vara allvarsamma och skojsiga tillsammans så sa jag att jag ville hänga med.

Det visade sig att hon skulle köpa kött från en särskild gård som ligger på vägen till Strömsholm. Den gården har en gårdsbutik men under vintern så är den stängd och butiken flyttad till slakteriet. Jag fattade inte ett jota. Man kan väl för farao inte ha en butik i ett slakteri som luktar död och evig förintelse. Tankarna gick och jag kunde inte föreställa mig detta hur jag än vände och vred på det.  Nåja tänkte jag, den som lever får se.

Nog fasen fick jag se och här ska ni också få se. Det här möttes jag av när vi väl kom fram

dsc03844

Va! Jösses! Det gamla otäckstyget har blivit en saluhall. Inte ett slakteri utan Slakteriet.  När man ser trappan här så går vägen vi åkte förbi på med moppe till vänster bredvid kortsidan på huset.  Jag har aldrig sett den här byggnaden från det här hållet tidigare men det var ju definitivt inte en saluhall när jag var barn för den låg nere i Västerås centrum då.

Så välkomna in och bli lika överraskade som jag blev. Det var så fint.

DSC03839.JPG

Överallt låg små butiker där man kunde köpa kvalitetsvaror och det fanns köttdiskar med alla möjliga och nästan omöjliga köttsorter och spännande ostdiskar. Familjen som hade butiken som ni ser här ovan jobbade som ett team. Han var jägare och hade många olika slags kött att sälja och frun lagade mat och bakade. Hon hade ett eget litet kökskrypin i anslutning till fiket och butiken. Deras fik hade fullt med hembakade smaskigheter till kaffet och det var så spännande att gå runt och titta i alla butiker och små restauranger. Det luktade gott av mat och kaffe.  Man kunde beställa i vilken restaurangdel som helst och få en pipdosa med sig och så satte man sig var man ville på flera olika ställen där det fanns bord och stolar och där man tyckte det var mysigast.DSC03838.JPG

Vi passade givetvis på att äta lite. Vi valde asiatisk mat och det var banne mig ett bra val för det var väldans gott. Sedan handlade vi det min kompis skulle ha och innan vi åkte så bjöd jag henne på fika. Allt var hembakat mumsigt och lade sig som bomull på volangerna som man redan hade runt den i stort sett obefintliga midjan.

Det fanns en liten butik som var specialister på allt som hade med grillning att göra. Det fanns grillar och verktyg till det, olika glaze som killen kokade ihop själv,  grillböcker och skojiga tillbehör. Det fann hur mycket som helst och för en grillare måste det ju vara fantastiskt att gå runt där och botanisera. Den här rosa nassegrisgrillen hälsade välkommen till butiken

DSC03836.JPG

Nu ger jag mig förmodligen ut på väääääldigt svag is när jag vill påstå att grillning är något som mest män håller på med och som de själva ser som något väldigt manligt.  Det gör att jag svårligen kan tänka mig att en man skulle vilja ha en rosa jättegrisgrill i sin trädgård eller på altanen medan fru och barn förmodligen skulle tycka att den var jättegullig och rolig. Så där ja nu har jag förmodligen vädrat en fördom och om någon tar illa vid sig av det så ber jag om ursäkt på direkten. Tror jag *S*.

Hursomhaver så var det ett väldigt trevligt ställe att besöka och jag vill jättegärna följa med dit igen om hon ska åka. Då ska jag nog äta hamburgare för det fanns det i alla möjliga utföranden. Kött, pippi, vegetarisk och ja, lite allt möjligt. Till det pommes av sötpotatis och vanlig potatis.

Vi kom tidigt och när det var dags för oss att åka hem så var det knökfullt i huset. Massor av människor som förmodligen jobbar nere i industriområdet och kraftvärmeverket åt lunch där. Jag är glad att vi hann gå runt i lugnet och titta och förundras över allt fint och spännande som fanns att handla och sedan äta i lugn och ro innan lunchstressen satte in.

Vid ut/ingången var det så här fint och jag kände mig nöjd när jag traskade ut med mina nästan nyvärpta ägg i kassen.

DSC03843.JPG

Det här var en utflykt som jag är väldigt glad över att jag fick följa med på. Tack snälla T för många roliga timmar. Nu kan jag tänka på det här stället med glädje och vilja fara tillbaka. Den otäcka lukten är borta med vinden. Tänk så lätt det är att städa bort gamla dåliga minnen egentligen. Nu när jag tänker på det så känner jag doften av mat och ser framför mig något väldigt trevlig.

Vardagslycka är att få nya perspektiv på saker och ting och att ha vänner som visar vägen.

När det blir bättre väglag och ni har en dag över där ni inte vet vad ni ska göra så kan jag rekommendera er en tur till Slakteriet i Västerås. En härlig saluhall.

Ha en härlig måndag…….med eller utan rosa plåtgrisar

 

Åhej……nu är man uppe och skuttar igen

God fortsättning på det nya året får jag väl lov att säga så här i början på inlägget. Själv har jag legat för ankar sedan nyårsafton och det är först nu i slutet på den här veckan som jag började känna mig stark igen.  Jag ska banne mig inte klaga för jag är förkyld sådär vartannat vart tredje år bara men när jag då blir förkyld då jädrars är det inte att leka med. Men nu så är jag uppe och skuttar igen. Tjolahopptjolahej!

Den här vintern liknar sk*t tycker jag. Ena dagen är det tre grader kallt och nästa två plus. Så där håller det på så där jag bor är det bara is. Man får has-gå så man spänner sig så man är helt slut när man varit ute en sväng.  Jag vill ha en decimeter snö, fem grader kallt och sol. Det vore perfekt. Undrar vart fasen man vänder sig för att beställa det.

Eftersom jag ju knappt varit utanför dörren mer än ett par gånger i år så kör jag på bilder från förra året.  Som t ex den här bilden på en stoooor burk hemgjorda Mozartkulor som min dotter gav mig i julklapp. Dra på trissor så goda de är. Det är en rejäl portion vardagslycka att pillra upp locket och stoppa en gottebit i munnen. Min dotter är kanonduktig på allt som gäller matlagning, bakning och allt sådant.  Det är inte jag. Jag är urusel men det beror förmodligen på att jag tycker det är så gräsligt tråkigt med matlagning.  Men jag äter gärna, både mat och gottis som hon ger mig.

DSC03868.JPG

Vid något tillfälle i december så ramlade det ju ner lite snö här i vår lilla stad och till och med det eländiga torget blev fint på sina ställen.

DSC03863.JPG

Har ni tänkt på det där med fåglar och deras vanor och ovanor? Nähä, nä det har väl inte jag heller gjort egentligen men ibland blir man varse saker när man sett dem tillräckligt ofta. Som det där med att dom har speciella träd där dom bajsar.  Går du förbi tio träd och kommer till det elfte och där är det fågelskit så man knappt vill sätta ner fötterna där då jädrar är det ett toalett-träd. Vad jag blir förvånad över är att folk i alla fall parkerar sina bilar under sådana träd. Det kan väl inte vara bra för lacken. Dessutom är det snuskigt.

Nåja, på en av mina vägar som bär hemåt så finns det både ett par toalett-träd och ett gäng sovträd. Kajorna kommer i stora flockar och parkerar sig på natten och det är ett jädra liv i träden. De träd jag går förbi står alldeles intill bostadshus så det måste låta förfärligt uppe i de lägenheter som är jämsides med träden.  Ibland kan det faktiskt sitta ett par skator tillsammans med alla kajorna. Jag är inte förtjust i kajor men jag tycker bilden på dem i toppen på björken är fin. Så när de är tysta och inte bajsar så är de ok som konstverk.

DSC03864.JPG

I Rytterne hembygdsgård finns ett ett par rum där det bevarats kläder från gammal tid. De är så vackra och jag är så glad att det finns kvar. Vårt kulturarv.

DSC03861.JPG

Ser precis ut som Parismodeller. Fantastiskt vackra tycker jag.

DSC03860.JPG

Jag har ju en del bloggar jag följer och tidigare har jag kunnat kommentera fritt. Nu måste jag ha Googlekonto för att nå fram och det är krångligt. Dottern hjälpte mig och jag fick ett konto men när jag kommenterar så tyckte Google att jag ska lämna över resten av mitt cyberliv och det är jag inte beredd att göra. Så jag vill bara säga att tro inte att jag inte är inne och läser bloggarna för det gör jag.  Önskar att man som tidigare fick välja ”adress” för då var det smidigare att kommentera. Kommentarer är ju så härligt att få. Ibland känns det som om man ”pratar” för sig själv när man skriver eftersom det inte ramlar in så många kommentarer men så tittar jag på statistiken över trafik hit till bloggen och då blir jag ju påmind om att det är rätt så mycket folk som ramlar in här och läser.  Det gör mig glad.

Avslutningsvis så ska ni få se vad min vän B gav sin man i julklapp. Ett par präktiga hemstickade sockor med traktorer på. Kanonfina.

DSC03881.JPG

Idag skiner solen och det är en grad varmt i solen mot fönstret men på baksidan är det en grad kallt. I vilket fall så ska jag traska iväg ut en sväng idag. Man får passa på när solen lockar. Tallkottkörteln ska ha sitt. Livet känns så mycket enklare när solen skiner. Det enda som inte är perfekt med solsken är att när solen skiner in så syns det att man inte dammat som man borde. Huvva!

Jag hoppas ni har en fin lördag…….med eller utan hemgjorda Mozartkulor

 

Julmarknad på Munktellmuséet

I lördags stod jag tillsammans med min kompis på en julmarknad på ett museum som  består av gamla maskiner. Det är väldigt svårt att få till det ”juligt” där men det var ok. Vi stod väldigt bra till men de som stod ute i ingångshallen hade ytterkläderna på samt mössa och vantar så för dem var det som att stå ute. Minus blåsten då. Nåväl, det hade i alla fall samlats lite olika slags människor med sina olika hantverk. Det är alltid roligt att gå runt och se vad alla andra har och bli påmind om hur många duktiga och kreativa människor det finns. Man får idéer och man delar med sig av egna erfarenheter. Det är kul. Här ska ni få se några utav deltagarnas alster.

Först ut är Vera Brännström med sina underbara sjalar i nuno felting. Det var en teknik som jag aldrig har hört talas om. Som jag förstod det så var det ett slags blandning av ull och silke som man tovade. Hantverket var tydligen ursprungligen från Ryssland. Tunt som spindelväv. Underbart vackert.

DSC03823.JPG

DSC03821

En ung kvinna som hade sin kamrat med som språkhjälp hade gjort tvålar i alla möjliga former och färger. Olika ingredienser för olika behov. Hon hade stora korgar med lite av varje som var jättefina.  Tvålar är ju jättebra julklappar. Jag gillar handtvålar faktiskt. Förr köpte jag alltid glycerintvål och nu börjar jag fundera på varför i jisses jag slutade med det. Hmmm.. Nu är jag ju väldans allergisk mot ganska många saker men jag köpte en påse badsalt med salt från Döda Havet. Vaniljdoft hade tillsatts och när jag kom hem på kvällen så lade jag mig i ett varmt bad med badsalt och oj så skönt det var och det doftade alldeles lagom mycket vanilj. Här kommer en bild på hennes bord. Om jag blundar så kommer jag ihåg doften. Mysigt.

DSC03818.JPG

Spindelvävstunna sjalar och doftagottsaker i all ära men är det vinter så är det verkligen ett par lovikkavantar man behöver om man inte som jag är allergisk mot ull. När jag var barn fanns det ju bara beigea vantar men numera finns de ju i alla färger.  Jag fick syn på dom här häftiga vantarna. Det är väl ett par vantar att bli glad av och jag tror faktisk att man kan ha dom till att skrämma älgar med också. Vardagslyckevantar som man blir glad av. Se själv

DSC03820.JPG

Om nu någon skulle vilja lysa upp tillvaron lite extra så fanns det ljus till det också från underbara Ljustorpet . Små fina Näshultavättar.

DSC03824.JPG

Till slut kommer en skakig suddig bild på en halsvärmare jag gjorde av restgarner. Den blev riktigt bra faktiskt och såldes direkt. Garnet är moa.

DSC03825.JPG

När jag tar kort hos andra hantverkare så frågar jag givetvis om lov först för en del vill inte att man tar kort för de är rädda för att man ska kopiera och det får man respektera. Jag frågar alltid om det är ok och berättar att jag brukar blogga om marknaderna och lägga ut bilder och så får de ett visitkort av mig så de kan gå in och kontrollera själva.

Sista bilden är lite vardagslycklig tycker jag. Tänk att rosorna är så otroligt vackra trots att de frusit. Världen är vacker ibland på sina ställen. De här rosorna får ni av mig bara för att ni vill komma in hit och hälsa på.

DSC03814.JPG

Jag hoppas ni har en fin dag……….med eller utan frusna rosor

Ja här går jag och duger

DSC03773.JPG

Visst är det väl en underbar liten tänkvärd tavla i all sin enkelhet. Den är gjord inom dagverksamheten inom Eskilstuna kommuns omsorg. Visst är det väl så det ska vara, att vi alla duger precis så som vi är. Det viktigaste är att man gör så gott man kan och försöker vara en god människa. Jag tror faktiskt att man oftast är sin egen bistraste kritiker och tror att man är sämre än vad man är. Jag köpte faktiskt några sådana tavlor på Kan & Vill och hade med mig ett par ut på marknad för jag tyckte meningen och innebörden var kanonfint. Klart och koncist. Japp, här går jag och duger så de’ så!

En annan variant på finfint budskap är väl den här

DSC03774.JPG

Och visst är det väl så jädrans busenkelt. Egentligen. Det man gör för någon annan behöver inte vara så märkvärdigt. Inte extravagant och dyrt utan ibland räcker det faktiskt med att ge av din tid och ditt hjärta.

Nu till något helt annat men lika härligt. Vardagslycka mina vänner är när man traskar omkring och hittar ett sådant här vackert träd i november. I stort sett inte några löv kvar men de julröda äpplena lyser så fint. Hoppas dessa kan mätta många hungriga pippisar.

DSC03769

Har man inga träd att tillgå så kan man hänga vackra saker som lyser upp tillvaron i en lyktstolpe. Det är kommunen som ett led i att försöka göra staden ljusare och tryggare varje år har en ljusfestival. Tyvärr så varar den bara några dagar och sedan får man traska omkring i ”mysbelysningen” och dunklet. Några saker blev visst kvar efter den här gången bl a dessa fina ljushjärtan som jag tror är kanonfina i mörkret.

DSC03770.JPG

Under ljusmanifestationsdagarna satt det också sådana här saker i några träd. De såg ut som gigantiska spindelnät och de ljussattes på kvällen. Jag tyckte dessa var häftiga redan på dagen så det måste ha varit kanoners i mörkret.

DSC03766.JPG

Ja nu är det slut på de granna bilderna för nu ska jag faktiskt gå och göra något som ni ska vara väldigt tacksamma för att ni slipper se bilder av på bloggen nämligen skruva isär rören under handfatet i badrummet och dra ut den gigantiska hårslafsäckelpäckelgrejen i storlek som ett marsvin som sitter där. Fy den hin håle så läskigt det är men det är ju ändå snart gjort.

Men hörrni, ska vi inte komma överens om att vi fortsätter gå omkring och bara duga. Varenda dag. För det är ju så det är. Vi duger!

Hoppas ni har en kanondag……..med eller utan stopp i avloppet

 

 

 

 

 

 

Näshultadagen

Hemvändardag för alla gamla Näshultabor och en folkfest för folk som redan bor där och runt omkring. Det brukar vara en härlig marknadsdag och det var det den här gången också. Det hade blåst väldeliga men nu var det lite lugnare så eventuella kunder blåste i alla fall inte bort.  Jag tänkte visa er några saker som fanns att köpa på marknaden.

Ljustorpet var där med sina vackra ljus och sin decoupage.

DSC03518.JPG

Det värsta med att vara jag är att minnet börjar svikta. Trots detta så tror jag mig om att komma ihåg vad folk heter. Det gör jag inte. Inte ofta i alla fall. Nu stod jag i närheten av en kvinna som jag tycker mycket om att träffa och prata med när det är marknad. Vi ses på lite olika ställen. Hon stickar i ull och har så fina saker. Nu hade hon ett par sockor som jag tyckte var riktiga gladsockor. Ett par sockor som man skulle kunna köpa och ge bort till någon som skulle uppskatta ett par glada vardagslyckesockor. En värmestuga för frusna fötter. Nu skulle jag ju presentera henne här men namnet har fallit mig ur minnet men fotot har jag kvar i alla fall. Tur att inte kameran också har teflonminne.

DSC03519.JPG

Jag fortsätter väl i glömskans dal för här kommer det monster och annat. Ett helt bord fullt. Det måste vara skojsigt att som barn som är med på marknad komma fram till det där bordet. Barn brukar ju lätt bli uttråkade och lessna men det här bordet livade nog upp livsandarna rejält för dessa barn.

DSC03521.JPG

Min marknadskompis hade komponerat denna kökstavla.

DSC03522.JPG

Sist ut är Aud Henriksson från Eskilstuna med sina vackra handledsvärmare i fårskinn. Hon gör väldigt mycket i ull och fårskinn och ni som hängt med här ett tag har sett lite olika saker från henne här på bloggen.

DSC03523.JPG

Nu är det slut på marknadsbilderna men jag har ett par bilder till som jag gärna vill visa upp som också handlar om hantverk. Här är det ju toppen att använda restgarner i regnbågens alla färger. Ett riktigt pillerilljobb. Förmodligen behöver man även vara utrustad med ett rejält tålamod.  Min vän B gjorde ett studentparaply till sitt barnbarn och det var mycket pyssel innan det var färdigt. Men så roligt att få ett sådant som det verkligen bara finns ett av och som är gjort med kärlek.

DSC03427.JPG

Under parasollet fanns en studendocka också

DSC03429.JPG

Trots den något besvärliga sommarvärmen så hade vännen B både ork och lust att sticka tumvantar som ska få följa med ut på marknad nu i vinter. Det är ju så det måste vara att man gör vintersakerna på sommaren för att få ihop ett litet lager. Själv gjorde jag inte ett dugg hantverksmässigt (och inte i övrigt heller) under sommaren. Låg mest och kippade efter luft när jag inte låg och glötade i badkaret.  Här kommer dock vantarna

DSC03453.JPG

En liten fin vardagslycka är gurkburken som min närmaste granne A-M gav mig för en tid sedan. Så rart och omtänksamt.

DSC03533.JPG

Mitt liv är fyllt av vardagslyckor och de jag visar upp här på bloggen är bara en del. Vad jag vill säga är dock att jag är lika glad och tacksam för dem alla trots att alla inte syns här. Förresten, det kanske vore en bra idé att ha en Vardagslyckeblogg men än så länge får ni ta del av mina vardagslyckor lite då och då här hos mig.

Jag hoppas ni har en fin torsdag……..med eller utan monster och tumvantar.

Bred last

När våren kommer så är det ju så förfärligt mycket som det ska fixas och donas med. Nu när jag är ensam så ska jag ju helst klara av det mesta själv. Bra tant reder sig själv.  I alla fall ibland och i vissa andra fall är det hårfint om man inte balanserar på dumhetens gräns och borde tagit hjälp men sånt vet man ju inte förrän efteråt, eller när det är för sent. Dessutom lär man sig ju av misstagen. Hoppas jag.

Nåja, jag klippte i alla fall ner kaprifolen som växt på spaljé mellan mig och mina fina grannar. Rev ner de flagade och gräsligt fula spaljéerna som hängt uppe i många år.  Jösses så tomt det blev.

Jag gick in och letade på nätet efter var jag närmast kunde tänkas lägga vantarna på ett par hyfsat billiga spaljéer. Det fick bli hos Blomsterlandet men det var nog bra många år sedan vi köpte de gamla spaljéerna för priset stämde inte med det jag mindes. Långt därifrån.

Någonstans i mitt huvud var det väl något som fick mig att klippa långa snören av grov hampa och lägga ner i cykelkorgen. Sedan bar det av. Jag hade ju ringt innan och kollat så det fanns i lager och jo det gjorde det. 12 stycken sa tjejen i telefonen. Bra sa jag då kan du vara snäll och ställa undan två till mig så kommer jag och hämtar dem under förmiddagen.

-Jaaaa, men jag tror inte vi behöver ställa undan några för det är inte så många som köper sådana sa tjejen.

-Jamen nu vill jag vara tvärsäker på att det finns två stycken när jag kommer hojande med plånboken i högsta hugg och då kan jag inte riskera att det kommer in någon figur en halvtimme innan jag hinner dit och köper alla 12.

Man hörde ett underligt läte i luren innan hon lugnt sa: Jag ställer undan två stycken åt dig ute vid kassan.

Jag cyklade dit och vid kassan stod två vita spaljéer och väntade på mig. Jag betalade och bar ut dem. Funderade lite på om inte brallisen som svarat i telefonen stod någonstans och smygtittade för att få ett ansikte på den konstiga människan hon nyligen pratat med i telefonen *S*.

Nåja, väl ute vid cykeln så insåg jag att sättet jag tänkt sätta fast dem på absolut inte funkade och jag funderade lite på hur fasen jag hade kunnat tro det. Ibland duger huvudet knappt till att sätta mössan på. Men som sagt, bra tant reder sig själv. Jag surrade fast bägge två på pakethållaren med mina medhavda snören och de satt faktiskt som berget. Det blev en bred last men saker blir inte några problem om man inte gör dem till det så jag slängde mig upp på cykeln och hojade iväg.

DSC03387.JPG

Det är cykelbana nästan hela vägen hem till mig och jag stannade med jämna mellanrum för att se om det kom någon cyklist bakifrån  som jag behövde släppa förbi och vid övergångsställena gick jag över.

Väl hemma så fick de ligga till sig lite (ganska länge faktiskt) så jag hann fiffilura på hur jag skulle göra med dem eftersom de var vita och staketet är brunt. De gamla spaljéerna var brunmålade. Nu ville jag ha något som inte flagade så gräsligt fult. Då kom jag på att jag har ju en massa bets kvar sedan tidigare hantverk så så fick det bli. Nu fanns det inte så mycket betsfärg kvar så det blev olika färg på dem. En brun och en brunröd. Men så får det vara. Två flugor i en smäll, jag blev av med två halvfulla betsburkar och jag fick äntligen upp spaljéerna. Det mesta dras ju i långbänk här hemma numera så jag är faktiskt glad över att jag fick det här gjort innan sommaren var slut. Så här blev slutresultatet

DSC03437.JPG

Min fina granne A-M var ut och hjälpte mig att försöka binda upp grenarna som absolut inte vill växa uppåt utan allra helst ut åt sidorna liggande över gräsmattan. Men någon jädrans ordning måste det vara även på en kaprifol så upp och kläng i spaljén nu illa kvickt.

Ni ser så torrt det är. Vi har ju knappt fått en droppe vatten på över en månad men igår så hade det kommit över trettio mm på ett par dygn. Skönt för all växtlighet. Detta innebär dock att det snart är dags för gräsklippning igen. Då ska man brottas lite med elsladden igen och se till så att det är gräset som blir klippt och inte sladden. Ibland är det inte helt lätt när man fnattat runt på den enorma, frimärksstora egendomen i så konstiga slingor att man rätt som det är har sladden nästan ett helt varv om halsen. Den ska bara ligga över nacken är det tänkt. Då får man pausa innan man stryper sig själv och fundera på om man inte skulle kunna vara lite mer organiserad när man klipper.

Eftersom vi ändå är inne på trädgårdsskötsel vilket absolut inte är min bästa gren så vill jag visa skyltarna jag gjorde på skoj och sålde på en marknad vi var på för lite sedan. Dessa skyltar stämmer verkligen in på mig och min s k trädgård där det mesta går lite på lösa boliner

DSC03422.JPG

Fyra brädor, ohyvlad baksida, en tuschpenna, några nyckelpigor, en hyfsad handstil, två hål i vardera översida, najtråd mellan hålen och så båtlack på det.  Jag har gjort dessa skyltar förr och sålt bara på kul. Man får dock varna för baksidan som trots båtlacket är lite ”stickig” men eftersom priset är lågt och det mest är på kul så är det inga problem. En tant sa att hon skulle vilja köpa en sådan skylt till sin granne men hon vågade inte *S*.

Jag hoppas ni alla har en härlig midsommarhelg…….med eller utan trädgårdsfixande.

Tidigare äldre inlägg

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

.Evas Kvarnaro

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Aotearoa, Land of the Long White Cloud

JudithJaxon

Collect moments - not things

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag