God fortsättning

…..på det nya året. Jag hoppas det här året blir riktigt bra för oss alla.  Jag tänker att jag ska vara mer uppmärksam på när det börjar kännas tungt och humöret dalar.  Ibland måste man ju få tillåta sig själv att sörja och vara arg men det får inte bli något som blir den ständiga känslan och följeslagaren. Nej då gäller det att ta sig upp på banan igen. Så jag hoppas att det här är året när jag kommer igång med att handarbeta igen. Jag har smygbörjat faktiskt så med lite tur kommer det att bli några färdiga ufo:n att visa upp här på bloggen framledes.

Något som inte slutat är mitt ätande. Jag tycker ju så mycket om att äta och det syns. Rätt så mycket faktiskt. Jag gick ju upp i vikt när jag slutade röka för snart ett år sedan och sedan gick jag upp lite mer när jag gick i pension i maj förra året. Ingenting att skylla på men en förklaring till varför jag ser ut som en boll.

Men titta själva. Skulle ni säga nej tack till nedanstående mumselimuns? Vardagslyckorna bara ramlar över mig i form av godsaker.

Först ut är en julklapp från mina närmaste grannar A-M och I. Hembakade kakor och hemkokt lingonsylt. Kakorna har jag ätit upp och lingonsylten har jag tagit av en dag när jag åt stekt kycklingkorv och stekt potatis. Då var det gott med lingonsylt till.

DSC03033.JPG

Har man sedan en väldig tur blir man bjuden på finkaffe hos vännerna A och B som bor längre bort i längan. Ett stort fat med hembakade kakor fanns att förse sig ifrån och jag tog en av varje. Mums. Så här i efterhand tänker jag att det kanske hade räckt med att bara ta några stycken men va’ fasen är man bjuden på kalas så är man. Inte nog med att sådant här mys har guldkant på kopp och fat det sätter guldkant på tillvaron också.

DSC03034

Men så måste man ju ha lite mat i magen också och då plockar man fram en paj ur frysen. Dottern gjorde en hel driva med pajer åt mig som jag fick i julklapp. Det är ju en toppenjulklapp till mig som inte gillar att laga mat.

DSC03045.JPG

Nu tror ni att tanten ätit färdigt eller hur. Men se det har inte tanten. Jag har hur mycket gottigt som helst att äta. Jag fick hårt bröd med pepparkakssmak och en julost samt en låda after eight i julklapp av vännerna A och B. Den kombinationen har fått vara både frukost och kvällsmat några gånger. Jag gillar hårt bröd eller torrt bröd som jag säger. Ibland på kvällen sitter jag i mannens säng och äter hårt bröd med ost och smular som jag vill. Ja jag får ju själv ta reda på smulorna sen.

DSC03041.JPG

Men nu har tanten ätit färdigt. När jag tittar på det här inlägget så förstår jag ju varför jag går upp i vikt. Inte konstigt alls ju. Fortsätter jag i den här takten så går det ju raka vägen åt pipsvängen.  Nu när det är nytt år och man har nya möjligheter till förändring så kanske man ska passa på.

Å andra sidan…..varför väntar man alltid till nyår med vissa förändringar? Det går ju lika bra att starta om när som helst under året. Man har ju exakt samma möjligheter året om.  Ja ja, hur som, jag ska i alla fall försöka ändra på vissa av mina ovanor. Detta konststycke torde vara lika svårt som att med en liten utombordare vända en Finlandsfärja. Vrålsvårt som ni förstår. Ursvårt. Kanonsvårt. Svårt men inte ogörligt om man jobbar sig till  karaktär som är större än en silverfisks.  En dag här framöver ska jag ta tag i det hela. Datum är bestämt men jag behöver ha lite startsträcka.

Jag hoppas ni alla har en finfin början på det nya året…….med eller utan bollform.

Men hallå……stopp…jag hinner inte med

DSC03038.JPG

Jag tycker att jag precis har ätit mig igenom den smaskiga jultallriken som jag plockat till mig från alla karotter och pytsar hos min dotter. Vi firade för första gången julafton hemma hos henne och barnbarnet. Hon är ju så rasande duktig på att laga mat och baka så det var skönt att lämna över gamla traditioner i hennes händer. Som sagt mycket mat var det och jag var proppmätt när jag skulle försöka resa mig upp. Tur man har resår i byxlinningen annars hade nog risken varit stor att man vådaskjutit någon med byxknappen. Den effekten har stort intag av kålrotslåda, hemrullade kycklingköttbullar, rödkål och hemgjord Jansson. Jag lovar.

DSC03039.JPG

En liten julkisse som också är förväntansfull och undrar vad i jisses dom där konstiga tvåbentingarna håller på med. Ingenting är ju som det brukar. Kajsa katt blev så glad så hon ylade och pep när det vankades tonfisk. Toppen när man får dela en burk med sin älskade husse.

DSC03043.JPG

Mätt och glad cyklar man hem ifrån sitt härliga julfirande och fixar i ordning soffan i köket med de fina julklappskuddarna jag fick av barnbarnet. Han är rätt stilsäker för att bara vara fjorton år. Vill man sedan lägga ikull sig och läsa så finns det massor av böcker i julkartongen från C. Nedan fyra böcker har blivit utvalda att läsas först så nu ligger de till sig på kökssoffan.

DSC03040.JPG

Ja….det är ju så det är. Jag hinner inte riktigt med. Har ju massor från julen att visa upp men det får väl bli i senare inlägg då eftersom jag är så otroligt långsam.

Vart tog mellandagarna vägen? Jag har inte en susning. Dom var ju här nyss och så många.  Idag är det nyårsafton och jag har ju som sagt just svalt det sista av julmaten, ätit det sista julgodiset från dottern och gjort plats i frysen för alla pajer jag fick i julklapp av dottern. Hur i jisses kan det redan vara nyår? Tiden ramlar iväg och jag kommer snavandes någonstans på efterkälken. Men snart har jag ett alldeles alldeles nytt och fint år att börja leva. Då ska det inte bli någon efterkälke utan full fräs redan från början. Åtminstone känns det så idag just nu. Förmodligen blir det som vanligt, en stilla lunk och det är ju inte helt fel det heller även om jag ibland efterlyser gasen i botten.

Men jag önskar er alla ett gott slut på det gamla året och ett riktigt Gott Nytt 2018.

Jag hoppas det nya året blir ett riktigt fint och bra år för oss alla.

 

 

Det blir jul i alla fall

Nu är det jul igen. Det blir det ju varje år men i år har jag inte hängt med alls. Jag blev ju ensam för ett och ett halvt år sedan och förra julen gick antagligen på autopilot men jag har egentligen inget minne av den mer än att den älskade dottern och det älskade barnbarnet var här och vi gjorde det bästa vi kunde för att det skulle kännas ”vanligt”.

Ärligt talat har jag faktiskt aldrig varit någon julvurmare. När dottern var liten och växte upp så var det givetvis fullt julpådrag med tomtar och bakning, matlagning och stök. Precis så som det av tradition ska vara vid juletid. När dottern flyttade hemifrån så har allt stökande minskat vartefter åren gått. Mannen var dock väldigt förtjust i julen och han älskade att planera och laga mat och dona. Jisses, han började redan i slutet av oktober att prata om vad han skulle ha på julbordet och vad han skulle laga. Själv tyckte jag att fick jag på några juldukar och ställa ett par tomtar i trappan ja då var det jul. Det räckte liksom för mig.

I år är jag sämre än sämst. Jag fick igång adventsljusstaken för ett par dagar sedan  men då kändes det inte aktuellt att ställa upp den faktiskt. Inte en julduk i sikte och vad det gäller tomteriet så lyser även det med sin frånvaro. Jag fick för ett par veckor sedan en adventskalender med gammaldags motiv. Den var nyproducerad men jag gillar den. Sedan hade jag en gammal antik adventskalender som jag fått av samma kompis så båda två står på hyllan i köket. Det är glitter på och det älskar jag. Synd att det inte syns på bilden

DSC03032.JPG

För ett par dagar sedan kom mannens syster och hennes man förbi med en julblomma åt mig. Den får tillsammans med adventskalendrarna vara årets julpynt.

DSC03030.JPG

Den ”riktiga” julen ska jag fira hemma hos dottern och barnbarnet. Det ska skapas nya traditioner och egna julritualer. Precis så som det ska vara. Så i år behöver jag bara trippa iväg hem till dem och sätta mig vid dukat bord.  Dottern är kanonduktig på att laga mat och baka. Barnbarnet gillar det också. De två följer i pappa/morfars fotspår för han gillade att laga mat. Det gör ju definitivt inte jag så jag är tacksam för att den lilla familjen tar över juleriet.

Ja så är det. Trots att jag inte julpyntat, bakat, storstädat och lagat massor med julmat……så blir det faktiskt jul ändå.

Jag önskar att jag hade ett trollspö som jag kunde svinga i en vacker båge. En båge som sände ut kärlek och gemenskap till alla som är ensamma. En båge som samlade upp alla ensamma och lät dem vara tillsammans.

Jag försöker tänka på grundanledningen till att vi firar jul och känner att det som är viktigare än allt pynt i världen är familjen, kärleken och hoppet.  Så i morgon traskar jag iväg till min familj, dotter och barnbarn, med hjärtat fyllt av kärlek och full av tro på framtiden.

Jag önskar er alla en riktigt God Jul………med eller utan julpynt

 

Julmarknad i Westerqvarn

Ja mina damer och herrar, nu är det dags för tiden där julmarknaderna står som spön i backen. I år ska jag bara delta i en marknad och den har faktiskt redan gått av stapeln. Det var julmarknaden i Westerqvarn. Där står vi varje år för det är en så otroligt fin och härlig marknad. Här kommer lite bilder därifrån

Aud Henriksson hade som vanligt sina tovade väsen att visa upp. Den här är jag inte helt på det klara med om jag gillar eller inte. Lite ruggig faktiskt.

DSC02865.JPG

Men hon hade fina kransar också

DSC02864.JPG

Tyg & retur hade knåpat ihop dessa fantastiska ljusfat. Jag kände igen flera fat från min barndoms kalas. Jag blir så glad när någon tar till vara det gamla och gör fungerande saker av dem så de får leva vidare. Vårt kulturarv.

DSC02866.JPG

Bolandet Design var på plats med sina fantastiskt fina ljus. Oh så vackra de är. Det gör mig jätteglad att se att hon får sälja många ljus. Tänk att få ett så vackert ljus i present eller julklapp. Jag skulle då bli jätteglad. Men jag skulle nog ha det som prydnad bra länge innan jag nändes tända och elda upp det.

DSC02869.JPG

Hela hennes bord fyllt med ljus

DSC02871.JPG

Här ska ni få se den vackraste stjärtvärmaren jag sett. Helt fantastisk. Hjärtana fanns att få i vitt, grått eller svart. Se och njut av  Josefine från Köpings underbara sittunderlag. Tjejen är fårbonde och hantverkare. Syr vantar och allt möjligt av lammskinn.  Hon har Josefine Åhman djur o Allservice i Köping.

DSC02876.JPG

Systrarna G och E står en trappa upp och har många fina saker på sitt bord. Jag som vill att allt ska gå så fort skulle inte för liv och kniv kunna få ihop en så stor mängd vackra stickade barntröjor. Jag stickade två när dottern var liten, en till henne och en till hennes kompis. Sedan har jag aldrig mer stickat någon tröja. Det är ju dessutom 33 år sedan så det är väl tröjmeriter som jag inte kan skryta mer nu.  Jag besitter inte det tålamodet. Men här får ni ett litet smakprov på vad de har på sitt bord

DSC02859.JPG

DSC02860.JPG

Sist ut är Mia’s design & kuriosa. Hon har hur mycket roliga idéer som helst plus att hon är en härlig rolig person att språka med. Jag brukar alltid kila fram och titta vad hon har detta år innan alla kunder kommer. Hon brukar inte ha så värst mycket kvar på sin bardisk när det är hemdags. Jag blir jätteglad när jag ser att folk uppskattar det som någon har pillrat och jobbat med för att kunna sälja på marknad. Det ligger ju omsorg bakom varje liten grej man gör.Miasdesignkuriosa finns på facebook.

DSC02872.JPG

DSC02873.JPG

DSC02875.JPG

Jo förresten jag ska väl visa dotterns mössor som hon skickat med till marknaden. Jag vet inte riktigt hur hon bär sig åt men dom är virkade och vändbara. Randiga på ena sidan och rutiga på andra. Ni ser skillnaden på bilden. Ja jisses. Sålda blev de i alla fall. Bägge två.

DSC02799.JPG

Min vän B hade skickat med handledsvärmare i ull och ett par vackert gula små sockor. Handledsvärmarna såldes direkt så nu får kära B fixa nya till nästa höst- eller julmarknad.

DSC02804.JPG

Jag tycker det är en så rolig marknad och jag ser fram emot den varje år. Ser fram emot att få träffa de hantverkare som man bara träffar just där. Många är väldigt gamla och jag har alltid en liten klump i magen på vägen dit…..undrar om alla är med eller om någon gått bort. Vi som är kvar försöker att minnas de andra genom att varje år prata om dem och hur skoj vi haft tillsammans. Det känns viktigt.

Nu hoppas jag ni har en riktigt bra onsdagskväll…..med eller utan julmarknadsbestyr

 

Dina kärleksord når ända upp

Nu har vi i vår lilla familj för första gången firat jul utan mannen/pappan/morfadern. Det blev en bra jul och vi hade närhet och gemenskap. Saknaden finns naturligtvis där men vi pratar om C med varma kärleksfulla ord och skrattar mycket åt hans egenheter och infall.  Vi hade det bra.

När vi ätit julmiddag så gav det nyss 13 år fyllda barnbarnet mig ett kuvert som var adresserat till Morfar. Han ville att jag skulle läsa vad han skrivit och sedan lägga lappen vid morfars ljus på köksbordet.

Det var så fint, så sorgligt, så kärleksfullt och så fullt av saknad. Jag vill dela det här med er för jag tycker det är så oändligt vackert. Barnbarnets ord når faktiskt ända upp till himlen.

DSC02087.JPG

Underbara vackra ord från ett barnbarn till en mycket mycket älskad morfar. Jag är säker på att det är för dessa ord som himlen var så oändligt vacker sedan.

DSC02090.JPG

Jag hoppas ni alla har en fin juldag ……fylld med kärlek i era hjärtan.

God Jul med granparad

För någon vecka sedan när jag var på besök hos Lilla Tanten upptäckte jag denna lilla ljuspunkt i grådasket. Granen på sjukhustaket lyste så fint i det annars så dystra grå.

DSC02078.JPG

På det gamla ”Domustorget” lyste det så här vackert i veckan

DSC02080.JPG

På mornarna när jag väntar på bussen så lyser dessa tre så fint i mörkret i ett annars ganska slitet bostadsområde

DSC02081.JPG

På nedre plan i Cityvaruhuset har förskolebarn fått klä julgranar. Mycket glädje och inspiration i dessa granar.

DSC02082.JPG

Jag önskar er alla en fin julafton…………med eller utan julgran.

Broddar istället för…..

Jag har en arbetskamrat på jobbet som i många år har gett mig och ytterligare en kvinnlig kollega choklad i julklapp. Det är kanoners. Det är ju nästan det bästa man kan få när man är långledig över jul och nyår. Då kan man ju ligga och läsa och käka praliner hur länge som helst. Så den julklappen var alltid finfin att få.

Nu fick väl den här arbetskamraten spunk ett år för när jag öppnade min julklapp så var det ett par broddar. Broddar! Vem farao vill ha broddar när man bespetsat sig på choklad? Inte otacksamma jag i alla fall. Jag kollade med min kvinnliga kollega och hon hade fått sin vanliga choklad! Nä nu jädrars! Sur som ättika frågade jag min arbetskamrat varför jag inte fått choklad (som vanligt) utan broddar. För att jag är rädd om dig svarade han samtidigt som han skrattade. Han visste mycket väl att jag skulle bli på gränsen till vansinnig av det påhittet.

Jo det var alltså för att han var rädd om mig för jag började ju bli gammal och då blir man skör menade han på. Jaha sa jag och glodde ilsket på honom, nu är det ju så här att hon och jag är exakt lika gamla och hon fick choklad. Han hade väldigt roligt kan jag säga för han visste ju precis hur jag skulle reagera och jag gjorde honom inte besviken i det fallet. Här ska ni få se en bild på min julklapp

DSC01974.JPG

Nu är det så här att den här killen är som en bror för mig. Vi månar om varandra och han är en riktigt bra vän och kamrat. Vi driver hejdlöst med varandra och han har full koll på mig och mina ibland underliga resonemang.

Det gick något år och sedan när det närmade sig jul så tog jag och slog kartong runt broddpåsen och slog in hela rasket i fint julpapper med mycket snörkrusidull på. Sedan fick han paketet på jobbet sista arbetsdagen och fick lova att inte öppna den förrän på julafton. Så där satt han tillsammans med sin familj och öppnade paket. Det var jättekul ända tills han öppnade mitt. Kan tänka mig att det blev reaktioner från  familjen då han fick broddar i julklapp.  Rätt åt honom!

För någon månad sedan fick jag för mig att jag skulle rensa ur handväskan. Alla damer vet hur mycket onödigt man kånkar omkring med varenda dag. Började med liv och lust tömma väskan och vad fasen tror ni dök upp ur djupet…….jo dom förbaskade broddarna. När jag dagen efter påtalade detta för min arbetskamrat höll han på att skratta på sig för han sa att du anar inte så länge du gått omkring med dom där i väskan. Han har alltså prånglat ner dom i min handväska när jag inte varit på rummet. Får kanske lov att sätta upp spionkamera eller larm på den lilla holken jag sitter i. Så man blir broddsäker.

Skrattar bäst som skrattar sist……..han har inte en aning om att dessa fantastiska hjälpmedel har varit i hans ägo en längre tid nu. Det verkar som om dessa broddar går som en följetong. Tjolahopp tjolahej!

Nu kommer det lite vardagslycka. Vardagslycka kan vara när min goa vän B ringer på dörren och jag får så här fint och hjärtligt bröd

DSC02047.JPG

Vardagslycka är också när en god marknadskollega sitter och stickar ett par torgvantar och lämnar över till mig när marknaden är slut. Nu är bilden lite skakig eftersom jag skulle hålla kameran med en hand men oj så många dagar dessa härliga torgvantar värmt mina händer och mitt hjärta.

DSC02067.JPG

Jag hoppas ni alla har en fin helg…..med eller utan broddar och torgvantar.

(PS. Det är absolut inget fel på broddar. De är kanonbra och gör vintern säkrare.)

 

Tidigare äldre inlägg

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

.Evas Kvarnaro

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Kan aldrig bli för många

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag