Nu har det varit lite stiltje här på bloggen och jag har tagit mig ett par rejäla funderare på hur jag ska göra framledes men vi hänger i över sommaren i alla fall och sedan får vi se.
I arton dagar har jag fått vara sällskap åt den här damen igen. Här hjälper hon mig att hålla ordning på varven när det stickas en liten nalleklänning i blågult. Det är lite kul med henne för hon vet att den här stickningen får hon inte röra och hon gör det inte heller utan tittar bara intresserat på. Men tar jag fram min gula plastpåse med en annan stickning i då vet hon att det är ”hennes” stickning och busar med både garn och stickor. Och det är helt ok för den stickningen är startad för att hon ska få ha lite skojsigt.
Idag kommer min vän W och hämtar hem den här pälsbollen. Då blir det tyst i huset igen och ingen som kommer och högljutt påtalar att hon vill bli buren, borstad eller bara vill att jag ska lägga mig så hon kan få ligga på armen. Jag kommer att sakna Bellisen. Finkissen. Ulltassen. Men vi kanske ses fler gånger. Fram tills dess får jag väl plocka katthår som hon lämnat kvar trots idogt borstande. Hon är skojig för när hon vill bli borstad så skriker hon och hoppar upp i dagbädden och ställer sig i mitten så jag når på båda sidorna. Då ska vi ”boss katten mjuk och len”. Det vill hon göra två tre gånger per dag så jag fattar inte att det kan finnas så mycket kattstrån kvar lite överallt. Med tanke på hur mycket päls jag har tagit ur borsten efter varje borstning så borde hon nästan vara en nakenkatt vid det här laget. Men icke.
Javisst ja, jag hade ju köpt en kattbädd åt henne för jag tyckte att hon skulle ligga extra mjukt och ombonat. Ville hon det?
Nix. Hon lade sig mellan kattbädden och fleecefilten hon brukar ligga på. Ja ja, hon gör som hon vill men jag ska flytta runt kattbädden tills vi hittar ett ställe där hon vill ha den. Annars blir det en gåva till Livbojen för hemlösa kattor.
Jag fick så fina tulpaner att Bellas tvåbenta när de var här och jag älskar ju tulpaner. Ibland kan buketterna bli rena konstverken när stjälkarna vrider sig åt olika håll och blommorna torkar på de mest fantastiska sätten. Här är mina fina tulpaner som var av olika sorter och färger och som skapade ett litet eget konstverk på köksbordet. Visst är det fint när de vill åt olika håll och skapar en levande bukett.
Nu ska jag berätta för er vad en luffarspis är. Jag har alldeles nyss lärt mig det själv och jag tänker då föra den kunskapen vidare.
Jag såg mindre korgar med hål i när jag tittade på vad Caps & Candles fått i insamlingen. Någon skrev och frågade vad det var och vad de skulle vara till och då svarade Ö L att det var en del till en luffarspis. Det var en bestickkorg i metall och tillsammans med ett skyttegravsljus (i det här fallet ett gravljus) så kunde de bilda en luffarspis.
Och vips kan man värma tevatten, soppa eller annat på ett enkelt sätt. Så några sådana bestickkorgar får följa med till Järna på lördag.
Nu är det snart slut på april och vädret under månaden har varit typiskt aprilväder. Alla fyra årstiderna på en och samma månad. Det har varit varm, kallt, soligt, molnigt, regnigt och så lite snö på det. Nu hotar dom med att det ska komma mer snö och det måste jag väl säga inte är något som jag har beställt eller har något som helst behov av. Jag vill ha snö till jul och så länge snön ligger kvar ren och vit. Sen får det vara. Nu vill jag ha ljumma vindar och lagom värme så jag kan börja gå barfota i mina sandaler igen. Det ser jag fram emot.
Jag hoppas att ni alla har något speciellt som ni ser fram emot för det gör ju att vi drivs framåt. Har något att längta till. Beroende på ålder så är det ju olika saker man längtar till. Att få köra moppe, ta körkort, sluta skolan och få ett jobb, skapa familj, få ett bra liv tillsammans med någon man älskar och att få gå i pension. Det är stora saker men ibland är den största längtan att just få gå barfota i sandaler. Det kan räcka så.
Jag hoppas ni alla har en fin onsdag……med eller utan luffarspisar och tulpaner
Bibbis blandning 