09 Jun 2020
av Bibbis blandning
i För baby, Livet
Etiketter:för baby, Livet, Tankar och funderingar, Välgörenhet
För lite sedan så fick jag information om att bårhuset/patologen på Karolinska i Huddinge frågade efter små filtar och små mössor. Dessa skulle användas vid kistläggning av små små bebisar och fullgångna bebisar som det inte gått så bra för. Direkt kastade jag mig över ett par nystan och började på en filt. Sen blev det ett par pyttemössor och så ställde jag även med två par tossor som dottern virkat.
Sedan kom tankarna. Ska jag fortsätta eller ska jag koncentrera mig på att sticka till levande barn som har en chans att överleva om dom får en mössa och en filt så de klarar nattkylan. Det här blev jättesvåra funderingar. Barn är ju barn oavsett. Jag funderade på om det bara var för föräldrarnas skull det skulle vara fint men kom väl så småningom fram till att alla borde få ha det fint och kanske lite ombonat mysigt på den sista resan. Det är svåra funderingar och jag har varit alldeles vilsen i mössan och inte riktigt känt igen mig själv i vissa funderingar. Men så hände det.
En fin vän till mig förlorade sin lilla son. Sin vackra, fina bebis som fått kämpa så. Då, efter en tid, blev jag säker på hur jag skulle hantera det hela. Jag skulle vilja att det var fint, mjukt och ombonat och kärleksfullt för den lille på hans färd och så borde det ju vara för alla. Nu är det ju inte så men den tanken och känslan hjälpte mig på vägen att förstå att jag inte måste koncentrera mig på varken det ena eller det andra utan bara fortsätta att sticka och sedan skicka lite hit och lite dit. Fortsätta göra gott. Jag inser ju att jag inte ensam behöver rädda alla små utan det är många med mig som strävar åt samma håll så gott vi alla kan och det får räcka. Jag kommer att fortsätta att sticka till de levande frusna barnen med hopp om att de ska överleva kylan men en och annan liten pyttefilt eller pyttemössa kommer att slinka iväg till Huddinge då och då.
Om någon av er vill sticka, virka eller sy något litet och skicka så är adressen:
(Sofia Silvana), Klinisk patologi & Cytologi, F43, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 HUDDINGE
Om någon vill ha mer detaljerat om vad som behövs eller annat så hör av er i kommentarsfältet eller till min mailadress som står på första sidan till höger.
Jag hoppas ni alla har en fin tisdag……..med eller utan svåra funderingar
26 Feb 2018
av Bibbis blandning
i Barn, För baby, Fjärrvärme, Livet, Loppisfynd, Presenter, Restgarnstips, Second hand/Återbruk, Stickning, Vardagslycka, Välgörenhet
Etiketter:Annat smått och gott, Livet, Second hand/Återbruk, Stickning, Tankar och funderingar, Vardagslycka, Välgörenhet
…..att brandvarnarnas batterier alltid tar slut på nätterna. Jag tror aldrig att jag behövt klänga upp efter ett hysteriskt skrikande brandvarnarelände på dagtid. Nä då, men på natten när man sover som allra bäst, då jädrar i havet sätter det sta’ och skriker så man hoppar ur särken. Mycket märkligt. Batterierna är nog inställda på det, programmerade till att skrika i mörker.
Nåja, brandvarnare är en billig livförsäkring och det är ju kanoners att de även varnar för att batteriet håller på att ta slut för jag kommer aldrig ihåg att provtrycka med jämna mellanrum utan jag litar på att varnaren väcker mig någon natt när den behöver nytt batteri.
Så finns det andra saker som gör en betydligt gladare. Vardagslyckor. Min granne A-M ringde på och gav mig en så söt primula. En gul. Lyser som solen och jag med den.
Sedan har jag ju mina vänner C och L som med jämna mellanrum besöker sitt paradisland Nya Zeeland. Där passade dom på att shoppa lite skönhetsmedel till mig, tvål och ansiktsmask, specialgrejer från landet och trakten ska få mig att se tjugo år yngre ut och bli avslappnad och snygg i hela fejan. Det ni. Servetter, jag som älskar servetter blir jätteglad. Jag fick också en jättefin handduk med kiwisar (heter det så?) på. Dom kom nyligen hem till Sverige men ska iväg igen i slutet på året.
Dom gör så rätt. Förverkligar sina drömmar så långt det går och njuter av dagarna och livet. Kloka människor.
Numera ligger jag ju inte bara på latsidan. Nädå, det stickas om än inte hej vilt så i alla fall med hyfsat god fart. Mössor i massor. Garnet har jag fått till skänks för att använda till fjärrvärme. Jag ska försöka få iväg ett stort paket med ett par filtar och en massa mössor till Slättmissionens hjälpande hand. Jag brukar skicka dit lite saker då och då. Det är viktigt för mig att det känns pålitligt och bra och det gör det här. En familj som strävar på och hjälper människor som har det svårt.
Nu fick jag information från min vän C att AFFC ville ha förbandsmaterial till Hälsans hus. Häromdagen var jag till stan och då passade jag på att gå till Pingskyrkans loppis och köpa mig ett underlakan i bomull. Det ska jag klippa remsor av som blir till förbandsmaterial. Det finns så mycket man kan göra för en billig penning. Nu köpte jag ju ett lakan för de lakan jag hade hemma som blivit lite ”tunna” har jag redan klippt isär och gjort tygblöjor av så jag hade inget lämpligt lakan.
Det är också en vardagslycka att ha förmågan att hjälpa, att ha möjlighet att skicka värme och omsorg i form av mössor och filtar – det vi kallar fjärrvärme. Det är en lycka att vara till nytta för någon. Att kunna göra goda saker. Det är nog det som är en stor mening med livet tror jag.
Jag hoppas att ni har en kanonfin dag……..med eller utan kiwisar och mössor.
28 Jan 2018
av Bibbis blandning
i För baby, Fjärrvärme, Garn, Livet, Stickad filt, Vardagslycka, Välgörenhet
Etiketter:filt, Livet, Stickning, Tankar och funderingar, Vardagslycka, Välgörenhet
Mitt kök var så skruttigt och tapeterna var så eländiga, färglösa och fula så jag bestämde mig för att försöka bättra på det hela med lite färg. Ja nu kan jag ju inte måla så stora ytor själv p g a yrkesskador i nacke och axlar. Som tur är så finns det ju somliga som har det som yrke så då kan man hyra in en sådan figur. Det gjorde jag. En härlig tjej som gått ut målarskolan (eller vad det kallas) och som jobbat lite åt en firma men som just nu gick utan jobb.
Så här såg det ut innan jag började och när jag plockat ner allt från väggarna och makat ihop kökssoffan och bordet mitt på golvet. Bägge är så våldsamt tunga så det går banne mig inte att kånka runt på dem hur som helst. Det fick bli plast över och det funkade finfint.
När jag släppt lös brallisen i färgburkarna blev det genast mycket……ja vad? Ljusare? Roligare? I alla fall väldigt annorlunda. Se här
Ja nog blev det både ljusare, roligare och lite annorlunda. Det är ju ingen lätt färg och jag skulle tro att jag kommer att tröttna så småningom. Men så då har jag tre finfina äldre tapetrullar i mina gömmor och dom ska upp på väggen om jag så ska spika upp dom.
Så här blev det när det var färdigt
Det blev lite mer lattjolajbans tycker jag. Lite mer jag. Ibland känns det nödvändigt med radikala förändringar och jag som person mår bra av färger. Ofta är man nog lite för feg för att våga fläska på med en udda färg men det är ju egentligen inte värre än att det går att måla över eller tapetsera över. Dessutom är jag ingen person som slaviskt följer modet vad gäller färger och inredning. Det var nog en onödig kommentar för det har ni som följer mig redan sett och förstått på mina bilder härifrån. Men för att inte göra hela köket till en cirkus så ser det ut så här på motsatta väggen.
Jag gav mig själv lite vardagslycka häromsistens när jag handlade på ICA Maxi. Så gott men jag ska ju akta mig för lakrits eftersom jag har högt blodtryck. Men någon gång ibland kan man ju unna sig lite Chili & Lakritsglass. Mums.
Nu har jag även lyckats sticka klart och fästa trådarna på filten så nu ska jag ge mig i kast med att fästa trådarna på alla mössorna som jag hittade under filten i korgen. Sen tror jag att jag ser slutet (nästan) på ufo:na.
Den är stickad av två stycken nystan Big Verona som jag fått av min granne A-M och ska vikas ihop och läggas i välgörenhetslådan där den har gott om sällskap.
Nu hoppas jag att ni har en riktigt bra och fin söndag…….med eller utan glass
10 Jan 2018
av Bibbis blandning
i För baby, Fjärrvärme, Livet, Presenter, Stickning, Vardagslycka
Etiketter:Livet, presenter, Stickning, Tankar och funderingar, Vardagslycka, Välgörenhet
Lika bra att börja med ufona och spara det vackra till avslutningen. Jag har ju som ni vet tappat farten i mitt välgörenhetsstickande under året som gått. För lite sedan så slöt jag en pakt med min kompis C om att avsluta alla gamla ufon som bara låg halvfärdiga i påsar och lådor. Min del i pakten var att jag ska avslut de ufon jag har haft liggande och efter det får jag börja på något annat. Så jag plockade fram mina ufon, en halvstickad vuxenbaggymössa, en påbörjad Yemenväst och en halvstickad filt. Nu är mössan klar och jag har startat med fortsättningen på Yemenvästen
Efter den lilla västen ska jag sticka färdigt filten. Sedan ska jag packa ett par filtar och ett gäng mössor och skicka iväg. Nu måste det bli fart på spelet.
Nu var det ju sagt så att jag fick inte påbörja några nya projekt innan jag var klar med mina ufon men där har jag nog fuskat lite tror jag. Eller jag kanske kan åberopa att det bara gällde stickade saker. Nåja, i vilket fall så har jag två andra projekt på gång också. Dem ska jag visa lite senare. Undrar hur fasen man är skapt egentligen när man ständigt börjar på nya saker innan man har slutfört de gamla. Det är i alla fall inget jag har haft med mig hemifrån för där fick man lov att avsluta innan man fick börja på nytt.
Nu ska ni få se på något rart. Killen som köpte mannens bil, min kompis R, kom hit efter jul och hade med sig den här fina blomman och ett jättefint kort till mig. Han vet att jag är barnsligt förtjust i rosa. Det var väl en riktigt fin vardagslycka.
Men nu ska ni få se hur vackert jag har det här hos mig. Idag gick jag en promenad till affären. För första gången i mannaminne hade jag inte kameran med mig i väskan och det var lite synd. Vi har ju haft så fuktigt väder länge och nu drog det till och blev fem grader kallt så det är rimfrost på allting. På hela världen här. Det är som att traska runt i ett julkort.
När jag kom hem tog jag kameran och gick ut på altanen och där tog jag den här bilden på spindeltråd på staketet.
Men det allra vackraste var i alla fall nyponbusken utanför verandan på framsidan. Så otroligt vackert så det tar andan ur en. Tänk att något kan vara så otroligt fint. Det är nog också en vardagslycka att jag har den utanför mig. Jag ser den varje dag och nu hoppas jag att rimfrosten får sitta kvar ett bra tag.
Jag hoppas ni har en riktigt bra onsdagseftermiddag…….med eller utan frusna nypon
21 Sep 2017
av Bibbis blandning
i För baby
Etiketter:för baby, Förvaring, Livet, Vardagslycka, Virkning
Ja jag säger då det. Man är nog bra lättroad om man nästan hoppar jämfota när man hittar det här i affären
Skräpet/skiten/soporna blir liksom mycket snitsigare och elegantare när man kan hiva iväg dem i en syrenlila sopsäck. Det man spar ute i boden ser mycket gladare ut än det gjort med svarta sopsäckar.
Under åren har jag ju samlat in mycket kläder och förnödenheter till olika hjälpprojekt och då har jag ju använt mig av det som fanns. Svarta sopsäckar. Radar man upp 40 sprängfyllda svarta sopsäckar på gården så ser det faktiskt lite dystert ut även om det är en jättepositiv grej. Hade dessa 40 säckar varit syrenlila istället så hade de ju lyst upp hela gården med sin inneboende värme. Så färger är faktiskt viktigt. De ger signaler och man associerar färger till olika saker. Så fram för ännu fler färger på sopsäckarna men just nu är jag lycklig över min glada rulle.
Nöjd och glad kan man ju också bli när man vid något tillfälle ber dottern att fixa till några fler par små babytossor inför stundande julmarknad. Hon är ju rapp i fingrarna och sist vi sågs så hade hon med sig det här
Dessa tossor tillsammans med min vän B:s babysockor blir något som är jätteroligt att ha med på marknad. Sådant som jag inte mäktar med att göra själv. Då är det kanoners att ha andras dugliga händer att tillgå. Jipppiiiiii!
Jag hoppas ni alla har en bra torsdag…….med eller utan lila sopsäckar och babytossor.
18 Jul 2017
av Bibbis blandning
i Barn, För baby, Gamla ting, Livet, Marknadsgrejer, Second hand/Återbruk, Vardagslycka, vintage
Etiketter:Annat smått och gott, Barn, för baby, Gamla ting, lantligt, Livet, marknadsgrejer, Second hand/Återbruk, Tankar och funderingar, Vardagslycka, vintage
I mitten på juni stod jag och min kompis på marknad i Mariefred. Det var ångans dag så det var full fart på det lilla torget. Som vanligt fanns det alla möjliga saker till salu för hugade spekulanter. Lillebo Design med adressen http://lillebodesign.se visade upp sina härliga barnkläder. Företaget drivs av en härlig tjej med två barn och man. Hon syr allting själv och jag tyckte hon hade så härliga tyger. Man blev glad som en lärka bara av att se dem. Jag tvärångrar att jag inte köpte en mössa med Zlatanmotiv. Jädrars så snygg jag skulle ha blivit i den. Jag provade den och den satt som ……tja…..en smäck. Man av någon underlig anledning köpte jag den inte. Den hade varit perfekt för mig till hösten. Här ska ni fått lite smakprov på hennes alster
Mera kläder fast av annan fason hade Obstinat Rock clothes & Stuff. Härliga rockabillykläder och skor. Ibland längtar jag tillbaka till svunna tider. Kan man bli annat än glad när man ser sådana här kläder. Jag ser framför mig hur kjolen står som en solfjäder runt om när man buggar. Åh så himla fint. Jag är glad att unga människor vill föra det här vidare. Heja er!
En ung tjej sålde blomskott och andra växtligheter som jag inte riktigt hängde med på vad det var för jag blev så fast vid alla ”omkringsaker”. Hon hade massor av gamla ting till salu och det var slutsålt på dessa när det var dags att åka hem. Sådana här saker blir jag också glad av att de säljs vidare och används eller bara används som ögongodis och minne av gamla tider. Något som jag blev väldigt förvånad över var att hon hade ett tjugotal terrakottakrukor som såg skruttiga ut i mina ögon. De hade vit beläggning och tja såg ut som mina gör när jag endera kastar dem eller försöker gno dem rena. Dessa var visst creme de la creme i den avdelningen för det kallades patina och sålde slut på ingen tid alls. Jisses, jag har kasserat en förmögenhet.
Dessa två gentlemän mötte jag på gågatan och jag frågade snällt om jag fick ta ett kort på dem och det var ok. Visst är det väl fint. Nu gick väl inte min pappa klädd på det här viset men han hade alltid hatt på sig när vi gick ut. Mötte man någon bekant så lyfte han lätt på hatten. Det var snyggt, stiligt och respektfullt.
Ser ni damen i rött till höger längre bak i bilden? Jag skulle gå och lägga på ett brev i brevlådan t v när jag stötte på dessa herrar och stannade och pratade en stund om gamla tider. Sedan gick jag till postlådan. Efter det tänkte jag att jag tar den andra sidan av gatan på väg tillbaka. Då hamnade jag vid damen i rött. Hon sålde böcker och döm om min förvåning när jag förstod att här stod livs levande den som skrivit helt fantastiska böcker om gammal tid. Släktkrönikor. Kvinnan heter Maria Gustavsdotter och har skrivit bl a Dottern, Hustrun och Änkan. En trilogi som jag varmt kan rekommendera. Helt fantastiska böcker. Böckerna hade jag fått skickade till mig från min vän C och nu har dessa böcker gått vidare och det är många som har läst dem och har samma åsikt som jag om dem. Underbara.
Hela det här inlägget är väl egentligen en stor vardagslycka. Tänk att få vara på en plats som har ett helt torg fullt av sådant som man tycker om, solen skiner och människorna är glada. Det kan inte bli bättre än så.
Jag hoppas ni alla har en kanonmåndag…….med eller utan glada torg.
29 Jan 2017
av Bibbis blandning
i För baby, Presenter
Etiketter:Livet, presenter, Pyssel, Restgarnstips, Stickning, Tankar och funderingar, Vardagslycka, Välgörenhet, Virkning
När en vän hör av sig och behöver fjärrvärme till människor i nöd då är det bra att ha en fylld välgörenhetslåda eftersom det fortfarande går väldigt trögt med hantverkeriet. Jag hade i alla fall lite smått och gott av olika slag att skicka till min vän C för vidare befordran. Nu ser man nästan botten på lådan så jag måste få upp farten lite igen. Jag har faktiskt stickat lite på bussen hem från jobbet vissa dagar. Har i alla fall med mig en liten stickning i väskan.
Av någon underlig anledning så skickar jag fortfarande med posten. Ja, eller som det nu heter, Postnord. Ett riktigt sunkigt och unket företag. Jag skickar ofta kort och frankerar med brevporto. Då ska det levereras dagen därpå. Det händer aldrig numera. Förr funkade det kanoners. Nu kan det ta både tre och fyra dagar innan det kommer fram. Man betalar för A-post men får B-posthantering. Det här paketet kom i alla fall fram i tid men tog god tid på sig.
C är en klok kvinna för hon skickar med Schenker. Det funkar fint och tänk så mycket fint och roligt ryms i ett paket från henne. Här ska ni se
Den underbara boken om Denis Mukwege ska jag spara på lite. F ö var det ju ett tv- program om honom och Panzisjukhuset här om kvällen. En fantastisk medmänniska som försöker ”laga” trasiga kvinnor och barn. Jag skulle önska att det var hans tur att få fredspriset snart nog. Han har väl varit kandidat vid ett par tillfällen om jag inte minns fel.
Massor av böcker, en fin årsalmanacka från AFFC och en vacker tulpankasse. Garn, servetter och etiketter, ja den goda C lyckas få ner så himla mycket i en liten kartong. Tror hon trollar faktiskt. Kul med böckerna för C har fått mig att börja läsa författare som jag aldrig läst förut.
Så visst är väl det en form av vardagslycka åt två håll. Att ha möjlighet att skänka värme och att ha förmånen att få ta emot omtanke.
Jag hoppas ni har en kanonsöndag……med eller utan värmepaket
11 Feb 2016
av Bibbis blandning
i För baby, Fjärrvärme, Livet, Restgarnstips, Second hand/Återbruk, Stickad filt, Stickning, Välgörenhet, Virkning
Etiketter:för baby, Livet, Restgarnstips, Stickad filt, Stickning, Tankar och funderingar, Välgörenhet, Virkning
Himmel och plättar jag har ju så mycket garn så det är helt galet. Men så himla kul det är att kunna välja färg och tjocklek på garnet beroende på vad man har lust att göra. Man blir på något sätt fri som en pippi när man har stor tillgång till nystan och härvor. Tjohooo!
Igår sällskapade jag med mannen då han åt och hade då högen med ofästa trådarbeten precis bredvid mig. Helt plötsligt så infann sig lusten att ta tag i det hela och jag satte igång. Det går ju fort som rackarns bara man får fart på spelet. Det resulterade i att jag nu har nio färdiga mössor och en blåvit filt att lägga ner i välgörenhetslådan. Det kändes riktigt bra faktiskt. Filten är stickad av fyrtrådigt maskingarn och diagonalstickad. Enkelt och snabbt.
Det är bara mitten på februari men ändå växer det så det knakar i naturen. Det börjar sticka upp allt möjligt på alla möjliga och omöjliga ställen. Grannens tulpaner är uppe en decimeter och lite längre bort i längan ser det ut så här efter husväggen
På något sätt känns det lite för tidigt. Förr brukade ju februari vara den kallaste månaden. Men numera är det ju uppochnedvända världen. Ja apropå vår, i går morse när jag vimsade iväg till bussen så mötte jag sopmaskinen som sopar upp sand och grus. Den brukar ju vara ett säkert vårtecken. Men att komma redan i februari det tyckte jag var lite i överkant. Undrar hur dom tänkte där.
I nästa inlägg ska jag berätta om hur man på ett enkelt sätt kan få köldskador i ändan av att åka buss.
Ha det så bra tills dess………med eller utan konstiga vårtecken.
31 Jan 2016
av Bibbis blandning
i Bakat, För baby, Livet, Restgarnstips, Stickad filt, Välgörenhet
Etiketter:Bakat, för baby, Livet, Stickning, Tankar och funderingar, Välgörenhet
Ibland ställs man inför diverse val. Eller rättare sagt det gör man ju hela tiden livet igenom fast man egentligen inte tänker på det. Igår hade jag jämt göra med mina val och ändå var de av de enklare slagen.
Jag var ju med i en viktgrupp och gick ner en massa kilon. Glad och nöjd med det så började jag lite vartefter släppa på mina egna konstruerade regler. Ditten och datten åkte in i munnen och vips var man på väg tillbaka på den felaktiga vägen.
Igår stod valet mellan dessa
En näve tomater ur skålen som alltid står på köksbordet eller en bit av den nybakade kakan med röda vinbär.
Eller
En banan eller ostbågar.
Eftersom jag tydligen har karaktär i storlek med en silverfisk så åt jag bananen och ett par tomater men efter ett par timmar åt jag kakan och ostbågarna också. Nä nu måste jag skärpa mig om det ska bli någon slags jädrans ordning på mig och mitt ätande. Jag har ju ingen annan att skylla på heller för det är ju jag själv som väljer vad jag vill stoppa i mig. Men gott var det. Alltihop.
Något som det går bättre med är babyfilten i fyrtrådigt maskingarn. Där rör det på sig åt rätt håll hela tiden.
Idag är det söndag och solen har visat sig en mycket kort stund. Det har även hunnit ramla ner en handfull pyttesnöflagor. Dessa är dock borta igen och så även solen. Så nu är det bara den eviga blåsten som är kvar.
Glad och nöjd känner jag mig ändå och har en hel del idéer som jag ska skriva ner i min idébok. Jag har en sådan för annars glömmer jag bort alla fiffigheter (?) som jag kommer på fram till eventuellt genomförande. Bra då att ha en liten bok där man kan gå in och titta ibland när man inte kommer på något att göra.
Jag hoppas ni alla har en härlig söndag…….med eller utan dålig karaktär.
17 Jan 2016
av Bibbis blandning
i För baby, Fjärrvärme, Restgarnstips, Second hand/Återbruk, Stickad filt, Stickning, Välgörenhet, Virkning
Etiketter:för baby, Restgarnstips, Second hand/Återbruk, Stickning, Välgörenhet, Virkning
Nu har jag tagit mig samman och tömt välgörenhetslådan på smått smått. Jag fick ett tips från C om att det behövdes mössor och småplagg till Panzisjukhuset igen. Så jag hade en hel del när jag började fiska i lådan.
9 par babysockor som jag köpt på Röda Korset (nya)
18 små mössor
6 yemenvästar
2 par tossor som dottern virkat
Det blev ganska precis 1 kg och nu är dessa på väg för att värma små nybebisar som har svårt att hålla värmen. Nu är det dags att sätta fart på stickorna så man får ihop till en ny laddning. Men en sak har jag fått klart. Jag visade ju för lite sedan att jag börjat på en liten filt i maskingarn. Den är klar och på väg ner i välgörenhetslådan. Givetvis blev det något knas på filten men då tog jag och virkade två hjärtan som jag fäste på var sida om filten just över det ”konstiga”. Tjolahopp tjolahej. Maskeringsdrottningen…..det är jag det.
Ja kära C den här filten är också gul. Mycket gult blir det. Undrar varför. Jag tycker det är roligt att sticka och virka i gult faktiskt. Det är väl för att den känns varm och glad den färgen. Och månne om det värmer mer då.
Nu ska jag ta mig för att göra det jag egentligen borde gjort istället för att sticka och sticka nämligen gå ett varm med snabeldraken. Ja dammsugaren alltså. Fy så tråkigt det är. När man kan sticka och ha kul. Ute är det -10 och solen skiner. En härlig söndag. Men nej…jag ska inte ta en promenad nu, inte ta fram stickningen, inte ta fram virkningen, inte sätta mig med en bok, inte riva i pyssellådorna. Jag ska dammsuga. Under protest.
Jag hoppas ni har en kanonsöndag…..med eller utan gula filtar och dammsugare.
Tidigare äldre inlägg
Bibbis blandning 