Bibbis blandning

Många gånger undrar jag om vissa människor är hjältar eller bara fullständigt galna. Vilket av alternativen det än är så har man en väldig nytta av dem mellan varven. Som här t ex när det ska läggas ny takpapp på husen där jag bor.

Just den här bilden är tagen då jag hade Bella boende här hos mig och hon låg på bordet som står framför fönstret i mitt sovrum. Där brukar hon ligga och titta ut och smygsova lite. Hon är ju inte någon stökig katt men rätt som det var dundrade det till uppepå och jag hörde konstiga ljud. Jösses tänkte jag vad är det som händer. For upp för trapporna och tittade mig omkring. Ingen Bella. Jag letade och letade och till slut fick jag syn på henne under hörnsoffan i vardagsrummet. Allra längst in. Men vad hade hänt? Jag fattade ingenting. Jag hade suttit vid datorn nerpå och fönsterna där är åt entredörren och grusgången mellan bodar och hus. Där var det lugnt.

Jag gick ner för att hämta kattgodis och försöka locka fram henne. Då såg jag det här. En kranbil med en gigantisk kran på nästa hus garageplan och en stor pall som svängdes upp till taket där en kille stod och tog emot. Jag stannade och tittade tills dom drog tillbaka kranarmen och hämtade ett nytt lass som visade sig vara takpappsrullar och märkte då att kranen svängde över min gräsmatta och det var väl det som Bella sett och blev skiträdd för. Det kom för nära. Det tog två dagar till sedan innan hon vågade sig upp på bordet för spaning och sovstund.

De här takläggarna är modiga män och en modig tjej som tar sig upp via en stege på gaveln. De satte även upp långa metallstaket mot takens ytterkanter när dom jobbade. Modiga ja. Själv skulle jag aldrig ens våga försöka ta mig upp till stegen ens. Heja takläggarna som fixar så det inte regnar in hos mig hoppas jag.

Det var det. Sedan kommer vi ett snäpp högre och femtioelva snäpp galnare.

Vi har ju begåvats med ett universitet här i staden. Det ser ut som en gigantisk Finlandsfärja har ankrat upp vid ån alternativt ser det ut som ett gigantiskt insektshotell.

Nåja, nu ligger ju färjan där den ligger och det råder delade meningar om huruvida det är kanonsnyggt eller skitfult. Jag tycker givetvis det sistnämnda men som tur är så får vi tycka vad vi vill. Att jag är negativ beror på att jag tycker att det placerades på helt fel ställe. Detta bygge ligger alldeles tätt inpå Rademachersmedjorna som är från 1600-talet och som är ett stadsmuseum.Nu till saken.

När detta byggdes var det inget utav snillena som tänkte på hur fasen det skulle gå till att tvätta alla dessa fönster så det blev aldrig ditsatt något som det går att förankra ställningar som kan hissas upp och ner med någon gubbe/gumma på vid fönstertvätt. Skylift var heller inte att tänka på med den höjden.

Men någon fann på råd. Det var hisnande och ruggigt enligt mitt sätt att se på höjder över en vanlig köksstol. Det har gjorts ett par gånger tidigare och för en dryg vecka sedan när jag promenerade ner till stan för att besöka en marknadskompis som säljer sina alster i en av Rademachersmedjorna så såg jag att det var dags igen.

Vad då tänker ni. Jo det hängde ett orangerött rep från taket och som låg som en orm nere på trottoaren och på en skyltar till höger och vänster om repet stod det ”varning för höjdarbete”. Fy farao så otäckt! Jag skyndade mig förbi och när jag sedan skulle hemåt gick jag över en annan bro och bakvägen hem. Jag ville inte se för då hade jag väl fått dåndimpen de luxe. Det här är vad man kan se när fönsterna ska tvättas på färjan / insektshotellet.

Som två flugor på en vägg förflyttar sig Plamen Dosev och Vladimir Vu runt på MDU:s fasad. Fästa i varsitt rep ser de till att vägdammet försvinner från fönstren. Att låta klättrare utföra jobbet är enda möjligheten att få fönstren putsade på en av Eskilstunas allra nyaste byggnader. Rep och karbinhakar håller fönsterputsarna på plats.

Så alltså, detta är taget ur Kuriren 230820 och nu är det dags igen. Detta var två killar som anlitats av en firma i Västerås som sysslar med höghöjdsarbete av olika slag. Då läste jag att de hyrde in bergsklättrare och de här två var om jag minns helt rätt från Rumänien.

Modiga eller galna?

Det måste väl på något sätt vara en blandning av båda delarna. För visst fasen är det väl modigt att hänga och dingla efter husväggen i ett sketet rep……eller är man en galning om man ens kommer på tanken? Jag blir svettig i händerna bara jag tänker på höjden.

Men återigen, tur att det finns modiga män och kvinnor som är tillräckligt galna för att våga. Med det sagt så ska jag nog ta mig för att tvätta fönsterna på övervåningen. Någon gång. Inte nu. Jag måste samla mig först och intala mig själv att jag inte kommer att få de ynkliga spjälorna i balkonggolvet att brista så jag rasar ner och tvärdör. Hujedamej! Nä, någon höghöjdsfönstertvättare blir det nog aldrig av mig. Men en som visste hur det var det var den här killen.

Jag hoppas ni alla har en go söndag…….helst utan höghöjdsfönsterputsning