Fruktnät och bomullsrondeller

Har man en dotter som är flink i fingrarna så tar man tacksamt emot hennes alster och dessa får följa med ut på marknad. Det senaste hon gjort är en massa fruktnät och virkade bomullsrondeller / pads.

Affärerna ska ju börja ta betalt även för de små plastpåsarna och då är det ju bra om man har något annat att plocka frukten i. Näten kan man ju virka av återbrukat garn.

Både bomullsrondellerna och fruktnäten är virkade i bomullsgarn. Nu har jag ju läst att bomullsgarn inte heller är så bra för miljön då det används mycket medel för att framställa det. Man blir snurrig av all information. Det ena är inte bra och det andra är inte heller bra. Det som är toppen i januari är botten i december. Som sagt, man blir snurrig när man försöker göra rätt både för sig själv och miljön. Hur man än vänder sig har man ändan bak. Man får väl helt enkelt gå efter vad man själv tycker är bäst.

Jag hade i alla fall med mig nät och rondeller ut på marknad och de gillades faktiskt. Så om ni känner er manade så finns mönstret till bomullsrondellerna här . Dottern använde sig av grundmönstret till en viss del men trixade till det lite efter eget tycke och smak.

DSCN0161

DSCN0177.JPG

Jag hoppas ni alla har en fin lördag…….med eller utan virkade fruktnät

 

Dom är här nu

DSC04106.JPG

Maskrosorna alltså. Det är mer än en vecka sedan jag tog den här bilden och jag tyckte då att de var så vackra. Precis som små glada solar mitt i allt det gråa och cementiga. Idag när jag gick till sophuset så var den här plantan inte alls ensam och unik utan det var fullt med plantor som letat sig upp mellan garageväggen och asfaltskanten. Det är märkligt att dom kan växa precis var som helst där man inte tror att något skulle kunna leva.

Jag upptäckte att när de blev väldans många så tyckte jag inte att de var underbart vackra längre utan tänkte bara att jag måste se till att ta dem innan de blir dunbollar. De första gula fina uppskattar jag lika mycket som jag uppskattar första tussilagon, krokusarna och scillan. Sen blir dom mest till besvär eller  i alla fall irritation när dom parkerar sig på gräsmattan. Nåja den dagen den sorgen.

Mer gult och vackert kommer i form av vardagslyckor.  Gula vackra blommor som jag fått av min granne A-M, min dotter och min vän G. Gula blommor är det allra vackraste jag vet och jag blir lycklig inuti av dem.

DSC04077.JPG

Dottern har legat i som en utter och virkat ponchos. De ska få följa med ut på marknad när det är så dags.

DSC04082.JPG

Dagens vardagslycka är att barnbarnet är här hos mig och vi har ätit lax och potatis. Nu vilar han lite middag och jag vilar här vid bloggen. Om en stund ska han få gå iväg för jag ska gömma ett påskägg, en chokladpåskhare och en annan liten grej. Sen får han leta.  Det är en liten tradition vi har och han uppskattar den fortfarande trots att han är 15 år.

Idag är det så varmt så det är helt galet. Man hinner inte riktigt med. Jag har inte tagit fram trädgårdsmöblerna och spolat av dem och altanen. Nåja, jag hinner nog. Här ska inte stressas bara för att solen vräker ner. Det kommer mer sol det är jag säker på och då har jag med hjälp av barnbarnet fått allt i ordning för altanhäng. Visst känns livet lite lättare när solen lyser och man kan gå ut utan att behöva ta på sig varma kläder, strumpor och skor. Tänk så härligt att få sitta och vippa med bara tår igen. I solen.

Jag hoppas att ni alla har en kanondag………med eller utan maskrosor.

Virkade rutor och Fatboy

För lite sedan blev jag tipsad av min vän C om att en kvinna i Stockholm gärna ville ha virkade rutor tillsända sig. Av dessa rutor skulle hon montera filtar som sedan skulle lämnas till föreningen Vid din sida. Den föreningen är ett par år gammal och startades av Jeanette Höglund som arbetade som ordningsvakt i Stockholm och som såg hur illa de gamla hemlösa mådde och hade det. Pensionärer utan missbruksproblem men som av olika anledningar hamnat på gatan.

Nu var det tänkt att dessa filtar skulle delas ut till de hemlösa pensionärerna. Jag rotade runt här och fick tag i garner och så var det bara att sätta full fart. Det blev några rutor som jag skickade iväg och jag hoppas att facebookgruppen där hon annonserat efter rutor har jobbat för högtryck. Hon ville ha mormorsrutor 20×20 och det är ju kanoners för då går det ju åt en del restgarner.  Här är i alla fall min lilla andel

DSC03904.JPG

Det här med äldreboenden och underhållning har länge varit något jag funderat på. Den älskade Lilla tanten bodde ju på äldreboende och underhållningen bestod då oftast bara av någon vänlig farbror som kom med sitt instrument och spelade och sjöng gamla visor.  Det är ju jättetrevligt men alla gamla har inte samma musiksmak. Det finns ju faktiskt folk på äldreboendena som gillar t ex Elvis och olika slags rock.

Tydligen hade någon, vem vet jag inte, tagit fasta på idén om att alla faktiskt inte är stöpta i samma form utan anlitat Fatboy att spela på flera äldreboenden runt om i Eskilstuna. I torsdags hade jag förmånen att bli upplyst om att dom skulle spela på ett boende nära mig. Gratis inträde! Jippiiiiiiiii!

Kastade mig på cykeln eftersom informationen om spelningen kom ganska nära inpå själva uppträdandet. När jag kom dit var det proppfullt i lokalen och fullt med folk ute i den långa korridoren. Där fick även jag avnjuta musiken men det gick finfint. Hittade ett dörrhål jag kunde hänga i.

Fatboy  som turnerat med Jerry Williams spelade sina egna låtar, ett par Elvis och ett par Jerry Williamslåtar. Det slank även in en Gunnar Wiklundmelodi.

De spelade nästan en timma och stämningen var på topp och publiken gungade och myste.  Så vill jag också ha det när jag hamnar på hemmet. Jag vill att det ska spritta i benen och musiken ska liksom skölja över en som något härligt ljuvligt fartfyllt och skuttigt. Så man blir varm i hela kroppen. Liksom.

Jag hoppas ni alla har en härlig söndag…….med eller utan spritt i benen.

 

 

 

Härliga unga hantverkare

Vid en av julmarknaderna jag stod på så träffade jag två unga hantverkare som verkligen utmärkte sig.  Nytänkande och passionerade. Det är så härligt att träffa människor som verkligen brinner för det de gör och som går utanför gränserna och hittar på nya friska ting. Jädrars, då blir man glad i hela kroppen.

Först ut är en kille som heter Jonas Pettersson och hör hemma i Surahammar.  Han finns på facebook med sina alster. Snefringe läderhantverk tillverkar egendesignade produkter i svenskt naturgarvat läder från Tärnsjö.  Snefringe strävar efter hållbarhet och att produkterna ska kunna repareras. Det som syns i förgrunden på bilden är bokomslag  och i cylindrarna bakom ligger det glasunderlägg. Till höger skymtar en luciakrona.

DSC03858.JPG

På den här bilden syns skopåsar och olika storlekar på brödfat.

DSC03859.JPG

Nästa kille heter Henke Levay och han har en smedja i Ramnäs där det även finns en butik där han säljer sina produkter. Jag tyckte grejerna var härligt häftiga faktiskt. Han sålde fantastiska askrakor men dessa tog slut innan jag hann fota. Här kommer några bilder på en del av vad han sålde.

DSC03856.JPG

DSC03854.JPG

DSC03857.JPG

Dessa två killar var jättehärliga att prata med och de är väl värda att nå framgång med sina respektive hantverksstilar.

Jag har ju en dotter som är duktig på att virka lite olika saker och här kommer ett par exempel på det. De första är snuttisar, både som ugglor och bläckfiskar. De är virkade i bomullsgarn så de är bara att slänga i tvättmaskinen. Perfekt att använda sina restgarner.

DSC03851.JPG

Hon hade en hel massa pärlor liggande i skåp och lådor och när hon samlat ihop dem så var det väldigt mycket. Hon ska ge dessa till en kompis lilla flicka och funderade på hur hon skulle förvara dem. Det här blev resultatet av den funderingen

DSC03900.JPG

Fiffigt att kunna vika ner kanten och använda påsen som en skål/korg och när man sedan är klar så viker man upp den och knyter om.

DSC03901.JPG

En kanonpresent till en pysselsugen tjej. Återvinning av både pärlor och restgarner. Heja dig S.

Jag hoppas ni alla har en mysig lördag………med eller utan snuttisar

Näshultadagen

Hemvändardag för alla gamla Näshultabor och en folkfest för folk som redan bor där och runt omkring. Det brukar vara en härlig marknadsdag och det var det den här gången också. Det hade blåst väldeliga men nu var det lite lugnare så eventuella kunder blåste i alla fall inte bort.  Jag tänkte visa er några saker som fanns att köpa på marknaden.

Ljustorpet var där med sina vackra ljus och sin decoupage.

DSC03518.JPG

Det värsta med att vara jag är att minnet börjar svikta. Trots detta så tror jag mig om att komma ihåg vad folk heter. Det gör jag inte. Inte ofta i alla fall. Nu stod jag i närheten av en kvinna som jag tycker mycket om att träffa och prata med när det är marknad. Vi ses på lite olika ställen. Hon stickar i ull och har så fina saker. Nu hade hon ett par sockor som jag tyckte var riktiga gladsockor. Ett par sockor som man skulle kunna köpa och ge bort till någon som skulle uppskatta ett par glada vardagslyckesockor. En värmestuga för frusna fötter. Nu skulle jag ju presentera henne här men namnet har fallit mig ur minnet men fotot har jag kvar i alla fall. Tur att inte kameran också har teflonminne.

DSC03519.JPG

Jag fortsätter väl i glömskans dal för här kommer det monster och annat. Ett helt bord fullt. Det måste vara skojsigt att som barn som är med på marknad komma fram till det där bordet. Barn brukar ju lätt bli uttråkade och lessna men det här bordet livade nog upp livsandarna rejält för dessa barn.

DSC03521.JPG

Min marknadskompis hade komponerat denna kökstavla.

DSC03522.JPG

Sist ut är Aud Henriksson från Eskilstuna med sina vackra handledsvärmare i fårskinn. Hon gör väldigt mycket i ull och fårskinn och ni som hängt med här ett tag har sett lite olika saker från henne här på bloggen.

DSC03523.JPG

Nu är det slut på marknadsbilderna men jag har ett par bilder till som jag gärna vill visa upp som också handlar om hantverk. Här är det ju toppen att använda restgarner i regnbågens alla färger. Ett riktigt pillerilljobb. Förmodligen behöver man även vara utrustad med ett rejält tålamod.  Min vän B gjorde ett studentparaply till sitt barnbarn och det var mycket pyssel innan det var färdigt. Men så roligt att få ett sådant som det verkligen bara finns ett av och som är gjort med kärlek.

DSC03427.JPG

Under parasollet fanns en studendocka också

DSC03429.JPG

Trots den något besvärliga sommarvärmen så hade vännen B både ork och lust att sticka tumvantar som ska få följa med ut på marknad nu i vinter. Det är ju så det måste vara att man gör vintersakerna på sommaren för att få ihop ett litet lager. Själv gjorde jag inte ett dugg hantverksmässigt (och inte i övrigt heller) under sommaren. Låg mest och kippade efter luft när jag inte låg och glötade i badkaret.  Här kommer dock vantarna

DSC03453.JPG

En liten fin vardagslycka är gurkburken som min närmaste granne A-M gav mig för en tid sedan. Så rart och omtänksamt.

DSC03533.JPG

Mitt liv är fyllt av vardagslyckor och de jag visar upp här på bloggen är bara en del. Vad jag vill säga är dock att jag är lika glad och tacksam för dem alla trots att alla inte syns här. Förresten, det kanske vore en bra idé att ha en Vardagslyckeblogg men än så länge får ni ta del av mina vardagslyckor lite då och då här hos mig.

Jag hoppas ni har en fin torsdag……..med eller utan monster och tumvantar.

En sen påskhälsning

Den här figuren får representera min påsk.

Lugn och fridfull. Vilsam och glädjefylld.

DSC03324.JPG

Tack till fina vännen B som virkat och stärkt ett ägg som blev ett bo åt en trött virkad kyckling. Skall väl påpeka att det är jag som bäddat ner kycklingen i ägget. Jag är en fåntratt när det gäller mjuka djur och sådant. Bäddar gärna om dem. Jorå, sån’ är jag.

Tack till min dotter och mitt barnbarn. De mest älskade, det är så mysigt när ni kommer. Det är kul att äta tillsammans och spela spel även om man numera oftast får storstryk av Yatzykungen.

Jag hoppas att ni alla har haft en fin påskhelg……med eller utan nedbäddade kycklingar.

 

 

Snaps och kärleksbröd

Jag har sett att det säljs små små flaskor med ingefärashots i mataffärerna numera. Jag föredrar dock att koka min egen snaps för det blir både billigare och förmodligen nyttigare eftersom det bara är naturliga saker i den. Jag kan ju också variera smaken lite som jag vill.

Ibland skrapar jag ingefäran med sked innan jag river den och ibland river jag den med skalet på. Jag har nämligen inte riktigt fått klart för mig vilket som är nyttigast så jag kör varannan gång.

DSC03179.JPG

Grunden är i alla fall 1 liter vatten , 200 g ingefära och två pressade citroner. Man kan också ha i en matsked honung om man vill det eller hacka en chili i små små små bitar och lägga i. Det är det som är det fina att man kan göra som man vill.

Lägg den rivna ingefäran i vattnet och låt det bli varmt. Det ska inte koka. En del skriver att det inte ska bli varmare än 60 grader men det finns många bud. Jag brukar hålla mig till att det inte ska koka. Låt det stå på plattan i 30 minuter och låt det sedan svalna.

När det fått stå en stund och bara är ljummet rör man i honungen om man vill ha en sötare variant. Jag själv har aldrig i honung i min snaps. Vill att den ska ”riva” lite.

När det svalnat så häller man i saften från de två pressade citronerna. Sedan tappar man upp på flaska och det håller ungefär 3-4 veckor.  Sedan tar du dig en pruttare varje morgon och blir pigg och rask. Jag har mitt snapsglas stående på diskbänken för att jag inte ska glömma att ta mig en stänkare. Vänd flaskan upp och ned ett par gånger innan du häller upp för det blir en bottensats som behöver skakas om. Skål på er grevar och baroner och annat löst folk!

DSC03180.JPG

Jag och min diakonivän G brukar ju ses en gång i månaden och luncha tillsammans. Oftast går vi till en pizzeria som heter Phoenix. Den öppnades 1999 och det är fortfarande samma ägare. Det är lite ovanligt för restauranger byter ju ägare vart annat år numera.

I alla fall. Den här ägaren och hans bror samt all personal är toppen. Glada och trevliga och man känner sig alltid välkommen. Jag började gå dit när de öppnade och jag jobbade extra på ett gruppboende nere i stan. Sedan har jag fortsatt gå dit och äta.  Sist vi var där  så beställde vi båda sallad. Killen vid disken frågade om vi ville ha bröd till och det sa vi att vi ville ha, med vitlök. Då tjoade ägarens bror att det skulle vara kärleksbröd. Både jag, kompisen och hans som tog emot beställningen såg undrande ut och skrattade lite.Till saken hör att de här killarna ofta hittar på hyss och roliga saker.

Vi tog våra glas och bestick och gick och satte oss och pratade. Efter en stund dyker salladerna upp och de såg som vanligt väldigt fina ut. Sedan kommer ägarens bror ut med var sitt fat……med kärleksbröd.

DSC03285.JPG

Ja jädrars. Han hade ställt sig och bakat var sitt hjärta åt oss gamla tanter. Han fick en jättekram. Visst var det väl ett vackert bröd. Man blir rörd och glad. Nog är väl detta en riktig vardagslycka mina vänner. Det där lilla extra som satte guldkant på dagen.

DSC03284.JPG

Vi mumsade och åt och var väldigt mätta när vi gick (rullade) därifrån.

Min kompis B hade virkat en så fin handduk i bomullsgarn med hjärtan. Jag ska nog be att få beskrivningen på den. Det var lite svårt att få fram alla hjärtan på bilden men ni ser nog på ett ungefär. F ö undrar jag hur i jisses hon hinner med allt. Hon gör så många fina saker och här sitter jag och harvar med mina mössor. Men visst ja, jag har ju börjat på en lila rund duk. Den ska ni få se när den är klar.

DSC03255.JPG

Jag hoppas ni alla har en kanonfin måndag………med eller utan hemkokt snaps

Tidigare äldre inlägg

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Aotearoa, Land of the Long White Cloud

JudithJaxon

Collect moments - not things

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag