Bred last

När våren kommer så är det ju så förfärligt mycket som det ska fixas och donas med. Nu när jag är ensam så ska jag ju helst klara av det mesta själv. Bra tant reder sig själv.  I alla fall ibland och i vissa andra fall är det hårfint om man inte balanserar på dumhetens gräns och borde tagit hjälp men sånt vet man ju inte förrän efteråt, eller när det är för sent. Dessutom lär man sig ju av misstagen. Hoppas jag.

Nåja, jag klippte i alla fall ner kaprifolen som växt på spaljé mellan mig och mina fina grannar. Rev ner de flagade och gräsligt fula spaljéerna som hängt uppe i många år.  Jösses så tomt det blev.

Jag gick in och letade på nätet efter var jag närmast kunde tänkas lägga vantarna på ett par hyfsat billiga spaljéer. Det fick bli hos Blomsterlandet men det var nog bra många år sedan vi köpte de gamla spaljéerna för priset stämde inte med det jag mindes. Långt därifrån.

Någonstans i mitt huvud var det väl något som fick mig att klippa långa snören av grov hampa och lägga ner i cykelkorgen. Sedan bar det av. Jag hade ju ringt innan och kollat så det fanns i lager och jo det gjorde det. 12 stycken sa tjejen i telefonen. Bra sa jag då kan du vara snäll och ställa undan två till mig så kommer jag och hämtar dem under förmiddagen.

-Jaaaa, men jag tror inte vi behöver ställa undan några för det är inte så många som köper sådana sa tjejen.

-Jamen nu vill jag vara tvärsäker på att det finns två stycken när jag kommer hojande med plånboken i högsta hugg och då kan jag inte riskera att det kommer in någon figur en halvtimme innan jag hinner dit och köper alla 12.

Man hörde ett underligt läte i luren innan hon lugnt sa: Jag ställer undan två stycken åt dig ute vid kassan.

Jag cyklade dit och vid kassan stod två vita spaljéer och väntade på mig. Jag betalade och bar ut dem. Funderade lite på om inte brallisen som svarat i telefonen stod någonstans och smygtittade för att få ett ansikte på den konstiga människan hon nyligen pratat med i telefonen *S*.

Nåja, väl ute vid cykeln så insåg jag att sättet jag tänkt sätta fast dem på absolut inte funkade och jag funderade lite på hur fasen jag hade kunnat tro det. Ibland duger huvudet knappt till att sätta mössan på. Men som sagt, bra tant reder sig själv. Jag surrade fast bägge två på pakethållaren med mina medhavda snören och de satt faktiskt som berget. Det blev en bred last men saker blir inte några problem om man inte gör dem till det så jag slängde mig upp på cykeln och hojade iväg.

DSC03387.JPG

Det är cykelbana nästan hela vägen hem till mig och jag stannade med jämna mellanrum för att se om det kom någon cyklist bakifrån  som jag behövde släppa förbi och vid övergångsställena gick jag över.

Väl hemma så fick de ligga till sig lite (ganska länge faktiskt) så jag hann fiffilura på hur jag skulle göra med dem eftersom de var vita och staketet är brunt. De gamla spaljéerna var brunmålade. Nu ville jag ha något som inte flagade så gräsligt fult. Då kom jag på att jag har ju en massa bets kvar sedan tidigare hantverk så så fick det bli. Nu fanns det inte så mycket betsfärg kvar så det blev olika färg på dem. En brun och en brunröd. Men så får det vara. Två flugor i en smäll, jag blev av med två halvfulla betsburkar och jag fick äntligen upp spaljéerna. Det mesta dras ju i långbänk här hemma numera så jag är faktiskt glad över att jag fick det här gjort innan sommaren var slut. Så här blev slutresultatet

DSC03437.JPG

Min fina granne A-M var ut och hjälpte mig att försöka binda upp grenarna som absolut inte vill växa uppåt utan allra helst ut åt sidorna liggande över gräsmattan. Men någon jädrans ordning måste det vara även på en kaprifol så upp och kläng i spaljén nu illa kvickt.

Ni ser så torrt det är. Vi har ju knappt fått en droppe vatten på över en månad men igår så hade det kommit över trettio mm på ett par dygn. Skönt för all växtlighet. Detta innebär dock att det snart är dags för gräsklippning igen. Då ska man brottas lite med elsladden igen och se till så att det är gräset som blir klippt och inte sladden. Ibland är det inte helt lätt när man fnattat runt på den enorma, frimärksstora egendomen i så konstiga slingor att man rätt som det är har sladden nästan ett helt varv om halsen. Den ska bara ligga över nacken är det tänkt. Då får man pausa innan man stryper sig själv och fundera på om man inte skulle kunna vara lite mer organiserad när man klipper.

Eftersom vi ändå är inne på trädgårdsskötsel vilket absolut inte är min bästa gren så vill jag visa skyltarna jag gjorde på skoj och sålde på en marknad vi var på för lite sedan. Dessa skyltar stämmer verkligen in på mig och min s k trädgård där det mesta går lite på lösa boliner

DSC03422.JPG

Fyra brädor, ohyvlad baksida, en tuschpenna, några nyckelpigor, en hyfsad handstil, två hål i vardera översida, najtråd mellan hålen och så båtlack på det.  Jag har gjort dessa skyltar förr och sålt bara på kul. Man får dock varna för baksidan som trots båtlacket är lite ”stickig” men eftersom priset är lågt och det mest är på kul så är det inga problem. En tant sa att hon skulle vilja köpa en sådan skylt till sin granne men hon vågade inte *S*.

Jag hoppas ni alla har en härlig midsommarhelg…….med eller utan trädgårdsfixande.

Lilla snigel akta dig

Ja jag vet att jag tidigare haft ett inlägg med exakt samma namn. Det här handlar dock om en helt annan snigel. Så häng med här.

På jobbet har det ju varit ett kontorslandskap där det ploppat upp chefsrum och konferensrum i rader ungefär i mitten så landskapet har brutits. Det har inte räckt till för att minska störande ljud och andra störande moment. Så nu skulle det fixas och trixas så att vi alla skulle få lugn och ro. Jag har redan lugn och ro för jag tillhör de få som har eget rum så jag har liksom aldrig blivit störd. Dessutom hör jag ju så jädrans dåligt så det har väl också gjort att jag inte störs av människors prat och skratt vid fikarasterna.

Nåväl, det har byggts och rivits i en salig blandning och helt plötsligt satt det glasdörrar i varenda korridor. Dessutom sattes glasväggar upp här och där. Nu var det många som inte uppmärksammade de nya glasfenomenen utan traskade rakt in i dörrar och väggar med den påföljd att de tappade allt de hade i händerna typ dator och kaffemugg. Då fick företaget som satt upp glasdörrarna och väggarna sätta klisterlappar  mitt på rutorna så folk skulle se att där var en vägg/dörr (senare ska det komma frostade ränder som ska klistras på).  Det såg för eländigt trist ut med en stor klisterlapp där det stod Moelven på. Jag tog ner lappen och klippte ut lite hjärtan på fri hand och kompisen satte dit rosa fina hjärtan. Det såg lite roligare ut i alla fall.

När jag kom till jobbet morgonen därpå så hade någon annan roat sig med att fortsätta skojseriet och dörren såg ut så här

DSC01978.JPG

Vi skrattade alla gott åt detta. Visst är det gulligt. Lite dagisvarning kanske men det är väl som jag brukar säga ett riktigt vuxendagis. Tyvärr så tyckte inte alla att det var lika roligt som vi på avdelningen utan ett par dagar efteråt så var lappen borttagen av någon humorbefriad individ. Synd eftersom det är så jobbigt nu med uppsägningar och indragningar så vi hade behövt det här lilla fnissframkallande spektaklet för att få lite glädje.  Ja ja, hjärtana sitter i alla fall kvar men nog är det lite sorgligt att vissa har tappat humorn på väg upp i karriären.

Men här kommer i alla fall ett par vardagslyckor.

När jag släpade mig in på jobbet en morgon, trött och eländig så såg det ut så här på mitt skrivbord

DSC01991.JPG

Tre enorma äpplen låg och var så vackra. Himmel och plättar när jag åt upp ett av dem på kvällen så var jag proppmätt. Fick dela det i två delar för att kunna bita bitar av det. Så nu har jag äppelglädje ett bra tag.

DSC01962.JPG

Och som om det inte räckte med det så blev jag presentad av en annan kamrat. Fina J hade med sig osötat äppelmos som hans hustru gjort. Ena butten snaskade jag ur på rekordtid för det var så himla gott. När jag lämnade tillbaka den tomma asken så fick jag tre nya askar och den här gången var det mos blandat med kanel. Så himla gott.

Som en liten extrabonus…..eller det kanske är en vardagslycka i sig att slippa ha staketbrädor vinande om benen när man går eller cyklar. Här är det nya fina staketet som kom upp på nolltid efter att det gamla gett upp andan. Så nu cyklar och går man säkert igen.

DSC01976.JPG

Jag hoppas ni alla har en härlig lördag…….med eller utan sniglar i olika former.

Ännu fler hjärtan

Jag har visst ramlat in i någon slags hjärtperiod tror jag. Men det är ju aldrig fel. Jag älskar hjärtan och änglar men har haft svårt att trolla ihop någon ängel värd namnet på egen hand. Men man vet aldrig, en vacker dag så kanske jag lyckas. Men hjärtan har jag i överflöd.

Nu är mina prislappshjärtan klara. En del fick hål i sig och andra inte. Mannen har sågat och putsat och hålat och han har tyckt att det har varit väldigt kul. Jag har ytterligare ett projekt som kan fixas vid köksbordet men det får väl vänta någon vecka.  Här kommer en bild på mina fina trähjärtan

DSC00564Och som om det inte räckte med dessa fina hjärtan så hittade min man den här fina potatisen i påsen som låg i kylen.  Vi hade dock olika syn på vad potatisen föreställde. Mannen tyckte att det såg ut som en rumpa och jag vände på det och sa att det var givetvis ett hjärta. Så ett rumphjärta är precis vad det är.

DSC00571Så nu har jag i min samling både ett rumphjärta och en massa äppelhjärtan. Vad ska det bli för slags hjärta härnäst tro.

Hoppas ni alla har en härlig lördag och att ni har möjlighet att pryttla med något som ni tycker är jätteskojigt.

Min hjärtliga gubbe

Det gäller att hålla igång gubbarna. Jag gör vad jag kan må ni tro. Häromsistens fick jag för mig att jag skulle använda mig av tunna trähjärtan som prislappar istället för de i papp som man nålar fast när man är ute på marknader. Så jag satte mannen i arbete med att såga ut små och mellanstora hjärtan. Återigen får vårt köksbord stå till tjänst. Mannen ritar, sågar och putsar av hjärtans lust. Till och med i dag när det är lördag monterade han upp sågen på bordet och bytte om till ”arbetskläder”. Ska vi inte fira helg undrade jag lite försynt men han var sugen på att såga och då fick det bli så.

Jag tänkte göra hål i en del hjärtan så att jag kan fästa en tråd i det och sedan sätta fast hjärtat med hjälp av en säkerhetsnål under det som ska säljas. På det sättet ligger hjärtat kvar på sin plats. Andra hjärtan vet jag att jag kommer att flytta runt och de kan ligga lösa på bordet.  På en del hjärtan ska jag texta med tusch priset och information på sådant som jag alltid har med ut på marknader. Andra hjärtan kommer jag att skriva med blyerts på för att det ska gå att sudda ut och hjärtat återanvändas. Jag tänkte använda en grov snickarpenna när jag skriver med blyerts för den udden är så grov så den gör inte skada på träet utan kan lätt suddas ut.

DSC00560

Själv ska jag ägna en stund åt att fixa med trådfästning av en massa småsaker jag gjorde en kväll men det kommer ett inlägg om det senare så ni får se.

Jag hoppas ni alla får en härlig lördag.

Lite gott och blandat

DSC00530Så här har ju köksbordet sett ut under en stor del av veckan. Men nu ni är mannens projekt klart och det har resulterat i detta:

DSC00541Snygga välplanerade fack till kökslådorna. Nymålat och grant. Det fick bli klippta tjocka diskdukar i botten för att grejerna inte ska fara ikring.

Det här blev toppen tycker jag. Vi har väldigt smala lådor och det var svårt att hitta besticklådor i plast som passade. De vi haft i alla år har varit för små med den påföljd att varje gång man dragit ut lådan så har insatsen flaxat omkring hej vilt där inne. Nu är allting stilla och lugnt i lådorna och det känns som en riktig höjdare.  Nåväl, diskdukarna ska bytas ut mot något annat men det var vad som fanns hemma och man tager vad man haver.

DSC00538Min arbetskamrat C är en riktigt rolig och udda person. Udda på ett bra sätt alltså. Hon har ju läst och studerat bl a japanska som hon nu talar flytande utan några problem. Jag har skrivit om henne tidigare i bloggen. Nu har hon till sin stora lycka fått jobb i Japan. Hon börjar sitt jobb där första november så hon slutar hos oss nästa vecka.  Det är synd för hon är en riktigt duktig medarbetare, noggrann och med en arbetsmoral utöver det vanliga. Men hon älskar sitt Japan så jag är glad för hennes skull. Hon har verkligen kämpat för att komma dit hon är idag.

Nåväl, C ska ju flytta till Japan inom kort. Men hur blir det då med julen? Älskar man julen och vill fira den tillsammans med sina vänner så firar man naturligtvis julen i oktober innan man flyttar. Så hon har helt enkelt flyttat på julen. Hon har hittills firat 1-3 advent och just idag firar hon julafton. Detta innebär att hon lyckats köpa en gran, julskinka och har julpyntat för fulla kanoner. Julklappar är inhandlade och mat lagad och bröd bakat och som ni ser på bilden godsaker har kokats. Så full julafton idag alltså med inspelad Kalle Ankas Jul som visas klockan tre. Helt fantastiskt.

Det bästa var att hon tog med sig smakprover på knäcken till mig på jobbet.  Knäck med smakerna: kokos, kanel, blåbär och rom. Ni må tro att det var smaskigt.

Jag kommer verkligen att sakna den här bönan när hon försvinner ut i världen. Men som tur är så finns ju datorn så man når varandra genom ett endaste knapptryck. Härligt!

Skrin i trä och blomhalsband i pärlor

Tänkte visa några skrin som mannen C har tillverkat. Två olika storlekar på smyckesskrin och ett skrin för kortlekar.  Han har suttit hemma vid köksbordet med sina verktyg och doningar och grejat till dessa.  Någon gång ska jag kanske fota hela vårt köksbord för det är väldigt välanvänt hantverksmässigt.  De små pärlhalsbanden som ser ut som små blommor brukar jag sitta och trä mellan varven. Från början var de tänkta för barn men det är väldigt många vuxna som köpt till sig själva. Då lade jag till svart och silver och det är poppis.

DSC00400Det är kul att ha med lite av varje på marknaderna. Men ibland önskar man att precis allt tog slut så man någonsin fick börja om från början igen. Men det lär väl aldrig hända. Stickat ger jag ju bort till olika välgörenhetsinsamlingar när vintermarknaderna är över. Men resten samlas i lådor och skåp.  Det är i o f s bra att ha grejer tillgängliga när det kommer till att ge bort presenter t ex.

Man skulle ha en liiiiiten pyttebod på gården som man kunde använda som gårdsbutik. Det vore rackarns kul.  Är det någon av er som har en gårdsbutik?

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

.Evas Kvarnaro

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Kan aldrig bli för många

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag