Utflykt i snålblåsten

Nog är det väl vardagslycka att kunna packa matsäck i form av tre limpmackor med stekta ägg och ge sig iväg på utflykt med en vän. Hon hade hett vatten i termos med sig och både kaffepulver och tepåsar. Så där satt vi i solen och blåsten och hade det riktigt mysigt. Vi tittade ut över sjön där isen började mjukna och det kluckade efter strandkanten. Trots detta så var det en pojke och hans mormor/farmor som var ute och åkte skridskor men som tydligen letade efter en plats att gå iland. Nära oss kom dom inte för där var isen porös och det låg vatten uppepå isen.

DSC03987.JPG

Jag mumsade på mina medhavda mackor och hon åt sushi och vi konstaterade att vi hade det så bra som hipp som happ kunde styra upp en utefika tillsammans. Vilken härlig stund tillsammans med en fin vän. Vardagslycka mina damer och herrar.

DSC03986.JPG

På vägen hem visade hon mig det här trädet. Jag väljer att se det som ett hjärta. Nog är naturen fantastisk ibland.  Titta bara på alla löven som bildar en så vacker matta.

DSC03991.JPG

På hemvägen åkte vi in till en gårdsbutik som heter Solby gård och där köpte jag ägg som var kanonfina. De var dessutom rejält stora. Det var kul att gå i butiken som hade lite av varje. Det fanns potatis och grönsaker, saft, chips, olika oljor och inläggningar samt lite inredningsdetaljer. Den här mysko plåtkatten fanns att köpa också. Undrar var man ska ha en sådan. Lite läskig tycker jag.  Tack fina T för en härlig utflykt.

DSC03992.JPG

Nu går vi mot våren med stormsteg. Det blommar överallt av vintergäck, krokus och snödroppar och grannens rosbuskar är fulla av röda fina skott. Så nu är den snart här på riktigt…….våren alltså.  Den här vintern har ju varit skruttig och jag saknar arbetet i snösvängen för det är ju den som hållit mig igång under vintertiderna.  Tjock och präktig har ju ju varit länge men nu är jag ännu lite tjockare men lika präktig p g a att jag inte behövt skotta så mycket snö utan kunnat stanna inne och ägna mig åt att slita på kyl- och skafferidörrarna.

Vilken dag som helst så ska jag ta och låta någon cykelreparatör titta över världens bästa kompis, min cykel. Det är nog ett par år nu som jag bara kunnat använda 3:e växeln. De andra har gett upp. Men nu ska den få en välbehövlig översyn och rundsmörjning tänkte jag. Den är ju så bra att ha. Jag älskar min cykel för den tar mig precis dit jag vill utan att jag måste passa (buss-)tider och det är enkelt att ta sig fram överallt. Så den trogna plåtåsnan är verkligen värd lite extra kärlek och omsorg nu till våren.

Hoppas ni alla har det kanoners……med eller utan förvårliga utflykter.

Nu är det fint att ha sommarminnen

Nu när kylan börjar krypa in och det börjar bli kulet så är det kanoners att kunna tänka tillbaka på sommaren.  Man ska spara sina fina minnen som vackra pärlor på en tråd. Spara dem i sitt hjärta och i sitt sinne redo att plockas fram när de behövs.  Nu ska jag dela ett varmt och roligt sommarminne med er alla.

Jag har ju legat väldigt lågt med aktiviteter i ett år nu men i somras tog jag mig för att ”semestra” en dag.

Min vän T tyckte att jag skulle komma och hälsa på, äta mat och titta på kvalificeringarna inför ett F1-lopp. Det lät ju toppen tyckte jag och tackade ja till inbjudan. T har en tältpaviljong i trädgården, så himla mysigt med soffor, bord och t o m tvn var utställd så vi kunde sitta ute och titta.  När jag kom blev jag bjuden på kaffe och Baileys, som är det gottigaste jag vet.  Vad kattleksaken gör i skålen med  havrebollar har jag inte en susning om. Det kan t o m vara jag som har lagt dit den men förträngt den så här i efterhand. Dock ska ni få träffa stora fina Murre i ett annat inlägg.

DSC02673.JPG

Solen sken och det var kanonväder. T grillade kyckling som legat i någon riktigt mumsig marinad och potatis som var helt underbar. Små små potatisar som var kokta men kalla och så en hel massa gott goja och lök omkring. Ja det var kanongott. T är en utmärkt kock som inte är rädd för att ge sig på olika krångligheter.

Efter maten var det dags för en promenad i environgerna. Så himla fint, precis som att vara på landet fast det nästan var mitt i stan. På en gård skuttade dom här små figurerna omkring

DSC02678.JPG

Sedan var det dags att skynda hem till paviljongen för nu var det dags för dagens kval till helgens F1 GP.  Jag kan faktiskt inte påminna mig om att jag har suttit ute…..fast inne….och tittat på tv förut. Det var mysigt. Dessutom fick jag mer kaffe och mer Baileys.

DSC02675.JPG

Efter några timmars samvaro var det så dags för hemfärd. Kvar har man sina fina minnen och bilder. Det är bra att kunna plocka fram positiva minnen och se tillbaka på händelser som givit goda energier. Jag är så oändligt tacksam över att jag har människor omkring mig som så ofta och så gärna ger mig goda energier och minnen.

Tack T för en härlig rolig dag. Nästa sommar skulle vi göra om det sa du och det har jag tagit fasta på må du tro. Det ska bli kul. Men fram till dess så har jag mina glada minnen.  Hela inlägget är ju en enda stor vardagslycka.

Jag kom faktiskt igång med en stickning när jag hade sällskap så när jag väl var igång var jag ju tvungen att sticka den klar. Men jag får ju skämmas när jag erkänner att jag inte har fäst trådarna än. Ibland är man seeeeeeeg.

DSC02680.JPG

Nu hoppas jag att ni alla har en härligt söndag…….med eller utan paviljongminnen.

 

Onsdagsmarknader i Malmköping

Tre onsdagar under sommaren ordnar Malmköping marknad på det lilla lilla torget i mitten av byn. Det är en lagom stor marknad och det är jättemysigt att stå där.  Det säljs närodlat, lite hantverk, ull, mat av alla sorter och bär och växter. Ja lite av varje.  Förra sommaren var jag ju inte med för då hade ju min man nyligen gått bort men i år försökte jag hänga med. Jag hade inget eget bord utan bara en stång med mina trekantssjalar och lite småsaker ovanpå boxen dom legat i. Lagom för mig. Min kompis hade ju ett bord så min stång stod vid henne.

Det jag blev allra mest förälskad i var vackra ljuslyktor av fina glas med decoupage. Det var Pernilla Eriksson som till vardags stöper ljus i stearin som även tillverkat massor av olika saker i decoupage. Jag upptäckte att jag glömt att ta kort på de fina ljusen som hon tillverkar men ni är välkomna att titta in till henne på http://www.ljustorpet.se . Men här har ni ett litet smakprov på mina förälskelser

DSC02466.JPG

DSC02463.JPG

En thailändsk tjej och hennes systrar har plockat blåbär. 9 knökfulla backar. De gick åt som smör i solsken eftersom det varit så otroligt torrt här så har det inte funnits så mycket bär i skogen. Men vissa ställen har haft mycket och de är ju de ställena som ligger nära vatten. Tjejerna har i alla fall legat i som uttrar. Har någon av er hört talas om vita blåbär? Det hade inte jag i alla fall. Den ena tjejen och hennes man hade hittat fyra plantor med vita blåbär för flera år sedan. Nu har det väldigt mycket och ökar för varje år. Jag trodde dom plockat kart men ville inte säga något men så bjöd dom och banne mig dom var mogna och smakade precis som vanliga blåbär. Himla konstigt. Här ser ni bild på både blå och vita blåbär

DSC02470.JPG

Några som hade det väldigt bekvämt i värmen på torget var de här två gynnarna som verkligen åkte ståndsmässigt. Kanonbra tänkt av de tvåbenta ägarna som insett att det här var det tryggaste färdmedlet

 

DSC02467.JPG

Jag har fler bilder men de kommer i ett senare inlägg. Dessutom ska jag ju på marknad på lördag igen. Jisses, jag förstår inte hur jag ska hinna med allt. Men jag dokumenterar med kameran och sedan får ni se i efterhand. Lååååååångt efter *S*. Men ni har väl inte bråttom eller hur? Nä….jag tänkte väl det. Då får det bli så.

Dagens vardagslycka får bli när min vän B ringde på och hade med sig rykande färska ostfrallor, smör och ost och jag bara hade att koka kaffe. Det var marrigt må ni tro. Mums. Tack för en mysig fikastund (i all enkelhet eller hur kära B).

Jag hoppas ni har en kanontisdag………med eller utan bita blåbär

Marknadsbilder

I mitten på juni stod jag och min kompis på marknad i Mariefred. Det var ångans dag så det var full fart på det lilla torget. Som vanligt fanns det alla möjliga saker till salu för hugade spekulanter. Lillebo Design med adressen http://lillebodesign.se visade upp sina härliga barnkläder. Företaget drivs av en härlig tjej med två barn och man. Hon syr allting själv och jag tyckte hon hade så härliga tyger. Man blev glad som en lärka bara av att se dem. Jag tvärångrar att jag inte köpte en mössa med Zlatanmotiv. Jädrars så snygg jag skulle ha blivit i den. Jag provade den och den satt som ……tja…..en smäck. Man av någon underlig anledning köpte jag den inte. Den hade varit perfekt för mig till hösten. Här ska ni fått lite smakprov på hennes alster

DSC02278.JPG

DSC02277.JPG

Mera kläder fast av annan fason hade Obstinat Rock clothes & Stuff. Härliga rockabillykläder och skor. Ibland längtar jag tillbaka till svunna tider. Kan man bli annat än glad när man ser sådana här kläder. Jag ser framför mig hur kjolen står som en solfjäder runt om när man buggar. Åh så himla fint. Jag är glad att unga människor vill föra det här vidare. Heja er!

DSC02280.JPG

En ung tjej sålde blomskott och andra växtligheter som jag inte riktigt hängde med på vad det var för jag blev så fast vid alla ”omkringsaker”. Hon hade massor av gamla ting till salu och det var slutsålt på dessa när det var dags att åka hem. Sådana här saker blir jag också glad av att de säljs vidare och används eller bara används som ögongodis och minne av gamla tider. Något som jag blev väldigt förvånad över var att hon hade ett tjugotal terrakottakrukor som såg skruttiga ut i mina ögon. De hade vit beläggning och tja såg ut som mina gör när jag endera kastar dem eller försöker gno dem rena. Dessa var visst creme de la creme i den avdelningen för det kallades patina och sålde slut på ingen tid alls. Jisses, jag har kasserat en förmögenhet.

DSC02279.JPG

Dessa två gentlemän mötte jag på gågatan och jag frågade snällt om jag fick ta ett kort på dem och det var ok. Visst är det väl fint.  Nu gick väl inte min pappa klädd på det här viset men han hade alltid hatt på sig när vi gick ut. Mötte man någon bekant så lyfte han lätt på hatten. Det var snyggt, stiligt och respektfullt.

DSC02285.JPG

Ser ni damen i rött till höger längre bak i bilden? Jag skulle gå och lägga på ett brev i brevlådan t v  när jag stötte på dessa herrar och stannade och pratade en stund om gamla tider. Sedan gick jag till postlådan. Efter det tänkte jag att jag tar den andra sidan av gatan på väg tillbaka. Då hamnade jag vid damen i rött. Hon sålde böcker och döm om min förvåning när jag förstod att här stod livs levande den som skrivit helt fantastiska böcker om gammal tid. Släktkrönikor. Kvinnan heter Maria Gustavsdotter och har skrivit bl a Dottern, Hustrun och Änkan. En trilogi som jag varmt kan rekommendera. Helt fantastiska böcker. Böckerna hade jag fått skickade till mig från min vän C och nu har dessa böcker gått vidare och det är många som har läst dem och har samma åsikt som jag om dem. Underbara.

Hela det här inlägget är väl egentligen en stor vardagslycka. Tänk att få vara på en plats som har ett helt torg fullt av sådant som man tycker om, solen skiner och människorna är glada. Det kan inte bli bättre än så.

Jag hoppas ni alla har en kanonmåndag…….med eller utan glada torg.

 

Många djur i vår herres hage

Ibland på mornarna när jag cyklar till jobbet så har jag en liten välkomstkommité som väntar på andra sidan stora vägen. Där sitter hararna och äter och mumsar och har det nog väldigt lugnt och skönt innan alla människor i husen omkring börjar röra på sig. Jag brukar ropa god morgon till dem när jag sveper förbi på min plåtåsna.

DSC01377I förra veckan när jag gått igenom vaktporten på jobbet och var på väg upp mot entrén så såg jag något långt med en knota på liggande på gångvägen. Jag trodde att det var en liten gren som blåst ner men när jag kom fram så såg jag att det jag trodde var en gren i själva verket var snigelslem och knotan var skalet.Jag har sett de svarta stooooora skogssniglarna utan skal men  det här var den största snigel jag sett i stan  faktiskt. Den hade skal stort som en golfboll och själva snigeln var nog 10 centimeter lång.  Givetvis inledde jag ett samtal med snigelskrället om olämpligheten att snigla fram där så mycket folk skulle passera. Många går ju med näsan i sina mobiler och ser inte alls var de sätter fötterna och då vore lilla snigel illa ute. Jag tog snigeln i skalet och lyft bort honom och satte honom på gräset bakom buskhäcken. Jag hoppas att jag inte på något sätt skadade den genom att lyfta den i skalet. Är det någon av er som tror på att jag avhöll mig från att sjunga ”Lilla Snigel” medan jag utförde hjälparbetet? Nähä…….jag tänkte nästan det.

DSC01381I helgen stod jag och min kompis på två marknader. Den första var på lördagen vid Skottvångs gruva. Försäljningen gick bra och det var mycket folk. Solen sken men det blåste rejält. I vimlet träffade jag på den här jycken. Han var enorm. Stor som en kalv och dessutom svart. Vilket är precis det som mamma lärde mig som barn att akta mig för. Stora svarta hundar. Så jag fick zooma rejält med min lilla kamera för att få med hunden på bild. Han var utrustad med ryggsäck med två packfickor, en på var sida om ryggen. Överst hade han ett liggunderlag fastspänt. Han och hans husse och matte hade vandrat många mil från Järna och ner till Skottvång. Därifrån skulle de gå vidare till Katrineholm. Den stora jycken fick alltså bära sin egen packning med mat och allt och han verkade faktiskt gilla det. Såg nöjd och glad ut när de efter en rast häktade på honom bagaget. Jag tyckte det var häftigt. Själv skulle jag aldrig komma på tanken att traska i skogarna så långt men det är härligt att vi alla är olika och har möjlighet att var och en gå sin väg genom livet.

DSC01384På samma marknad såldes det alpackagarn. Och givetvis hade försäljarna med sig tre stycken mycket vackra alpackor. Jag tycker de är så otroligt söta. De har så vackra huvuden och ansikten. Dessutom är de lugna och fina och ”mumlar” så gulligt. De kan dock spotta men det är inte vanligt att de spottar på människor. Det gör de bara om de känner sig hotade och trängda. Men är de osams inom gruppen då far loskorna åt alla håll. Hjälper inte det så sparkas dom eller knuffar varandra hårt.

DSC01390Sist ut men banne mig inte minst är Olov. Han huserade på hantverksmarknaden i Medåker i söndags. Han är en riktig baddare på ungefär 250 kilo och de har tydligen avlat fram finfina babynassar efter den här charmören. Jag gick fram till honom och pratade några ord och talade om för honom vilken stor och ståtlig kille han var. Ett tag var jag på väg att hämta en av kvastarna jag hade i bilen och klia honom på ryggen med den. Grisar gillar det nämligen. Att bli riven på ryggen med en piassavakvast är så mysigt så det brukar bli ett jädra grymtande och nöffande på de vuxna grisar jag kliat på det sättet. I det här fallet besinnade jag mig i alla fall. Jag kan ju för farao inte stå och klia en 250-kilor gris med kvasten och sedan sätta ut den till försäljning på marknaden. Kvasten alltså. Så han fick faktiskt nöja sig med mina glada tillrop och en liten vinkning från mig. Jag tror han var ganska nöjd med det faktiskt.

DSC01391

Nu är det måndag men jag hoppas att ni alla haft en härlig rolig helg………med eller utan djurupplevelser.

Vårkransar

Idag fick jag ett så härligt samtal från Japan där min vän C undrade hur vi hade det. Då kom jag på att jag inte skrivit något på bloggen på länge så det är inte undra på att folk börjar undra. Så nu tänkte jag ta tag i bloggeriet med ett inlägg om vårkransar.

Jag köpte en flock pilkransar för 5:- styck på loppis och nu har jag fixat och trixat lite med två av dem. Jag stickade en remsa som jag sydde ihop på baksidan av kransen. Sedan tog jag gammal spets som jag också köpt på loppis och lindade om kransarna. Sedan var det lite stopp och tjorv. Jag fick inte till det med hjärtana och inte heller med rosetten. Men då ringde det på dörren och in skuttade min fiffiga handarbetsgranne och vän B. Räddaren i nöden i det här läget. Hon fick ordning på hur hjärtana skulle sättas fast och hur rosetten på den andra kransen skulle snitsas till och sys fast.

DSC01163Jag hade lite funderingar på om jag skulle få dit den där pippisen som ligger överst på bilden. Men den får nog vänta på en annan krans att häcka på. Men stort tack till bästa vännen B som hjälpte mig att få ordning på torpet.

Nu tror jag att den lilla kransen skymmer det splitternya hålet i köksbordet. Jorå det har jag i alla fall lyckats med att få till. Helt utan problem dessutom.

Jag hade ju tappat bort mina fina utsågade hjärtan i trä som jag använder som prislappar. Men som av en händelse eller genom ett herrans under så hittade jag dem på en plats jag inte varit i närheten av att leta på. Glad som en lärka bad jag mannen ta fram handborren för ett tiotal av hjärtana hade inga hål. Sedan satte jag igång att borra. Hjärtana är ju ganska tunna så det stod inte på förrän jag hade ett hyfsat hål i köksbordet. Men när jag såg det så försökte jag pricka in så jag borrade i samma hål hela tiden istället för att göra nya. Ganska kreativt av mig tycker jag.  Det jädra köksbordet börjar se ut som en schweizerost och ändå har vi vänt på bordet och fått håligaste sidan inåt fönstret. Men nu vete rackarns hur det blir med resten av bordet nu när jag hoppat igång med borreriverksamheten igen.

Jag hoppas ni alla har en härlig solig onsdagskväll……..med eller utan borrhål i köksbordet.

Pysslat värmeljusglas

Det är ju alltid skojsigt att trixa till något eget och unikt. Här har jag köpt mig ett udda glas på loppis. Det kostade mig 2:- och har fått stå till sig ett tag tillsammans med andra udda loppisglas. Nu var det dags att snitsa till glaset och jag tog helt sonika och limmade på en bred spets och vips var det klart. En alldeles ny och finfin ljuslykta för värmeljus. Enklare än så kan väl ett pyssel inte bli.

DSC01005

Har man ingen bred spets så kan man ju limma på fler rader av smalare spets.  ”spetsglas” ger så vackert ljus och mönster och gör man flera stycken i olika storlekar så ser det jättefint ut i mörkret.  En liten lagom present när man ska gå på visit i vintermörkret för ljus kan man ju aldrig få för mycket av.

Hoppas ni alla har en varm och ombonad onsdagskväll………med eller utan pysslerier.

En liten tavla

När jag var yngre så brukade min mamma säga ”nu gjorde du allt en riktig tavla” när jag hade gjort något galet och fel.  Som tur var så kom dessa tavlor av förklarliga skäl aldrig upp på någon vägg. Men nu har jag gjort klart den lilla tavlan som passar alldeles utmärkt upphängd på en vägg.

DSC00674Ni kanske kommer ihåg att för många år sedan så var det modernt att ha små träplattor som underlägg när man satt vid bordet och bredde smörgås. Denna tavla är gjord av en sådan. Jag hittade sex stycken plattor på loppis för några år sedan och det här var den sista plattan jag hade kvar.  Vitmålad med decoupage och små vita rosor från Panduro. Jag är ju barnsligt förtjust i spets men jag hejdade mig innan jag hann limma på det också. Det är lätt att det blir överarbetat om man har för mycket på.  Jag själv är måttligt förtjust i det här moderna vita. Jag är mer beroende av färg färg färg. Men det är kul att göra vita saker och dessa får följa med ut på marknad.

Pysslade tändsticksaskar

För en evighet sedan så köpte jag ett gäng tändsticksaskar på en julmarknad där röda korset var med och hade ett bord. Dessa har legat bra länge nu så nu när inspirationen högg till så var det bara att sätta fart. Det blev lite spetsar, hjärtan och gulliga blommor. Tidigare har jag gjort med notpapper och spets, gamla boksidor och spets eller med tapet och knappar. Det finns hur många möjligheter som helst bara man låter inspirationen flöda. Det är ett alldeles utmärkt tillfälle att göra av med småbitar av tyg, spets, knappar och snöre.  Det kan bli en väldigt fin återvinningsask.  Jag brukar ta med mig askarna när jag ska ut på marknad. Det är skojigt att ha lite av varje med och inte bara stickat och virkat.

DSC00667Askarna är också trevliga att ge bort i present tillsammans med ett par hemstöpta ljus. En del använder inte tändstickorna utan låter bara asken ligga framme som en prydnad.  De är i alla fall roliga att göra och man får tillfälle att småpyssla. Den breda spetsen jag använt på textaskarna är gammal spets som jag köpt på loppis. Gamla böcker har jag också använt mig av tidigare. Köp på loppis och använd sidorna som underlag. Det blir jättefint. Å andra sidan kan man använda vanliga tidningssidor från dags- eller veckotidningar. Det bästa med det här pysslet är att man egentligen inte behöver köpa speciella saker utan man kan ta av det man hittar hemma i skåp och lådor

Klicka på bilden så ser ni förhoppningsvis lite tydligare hur jag dekorerat.

Pysseldags

Idag har det varit pysseldags. Det åkte fram både det ena och det andra ur skåp och lådor. Jag måste börja tömma mina lager så jag kan köpa nya saker. Men jag är som en jädrans ekorre. Samla samla samla.

DSC00666Först ut var tre små grisar gjorda i terrakotta. De blev rödmålade och ska sedan få lite extra pyssel och omsorg i form av bokmärke på sidan.  Grisarna måste målas en gång till så de får stå till sig.

Sedan är det ett nyckelskåp som jag köpt för 10:- på loppis. Det var trävitt/brunt och har en platta av brun korkmatta klistrad på framsidan. Det skåpet ska bli vitt med något fint på framsidan. Skåpet är grundmålat nu och ska få sig en omgång till så även det får stå till sig.

Sedan har vi ett gäng tändsticksaskar som redan var vitmålade och som jag ska pynta och göra fina.  På samma ställe ligger en underläggsplatta av trä som jag målat vit idag och satt upphängningsanordning i.

Tändsticksaskarna ska jag fixa och trixa med ikväll så dem får ni nog se bild på i morgon. Jag tror det ska bli både spetsar och hjärtan som dekorationer. Kanske rosor också. Jag har en blommig servett som jag tänker använda på två askar och ett grövre papper med text på som jag ska använda till tre askar. Den sista ska få vara helvit med dekoration.

Tjingeling……..vi ses när jag har något att visa upp här.

 

Tidigare äldre inlägg

Evas pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag