Vänförfrågan och pelargoner

Jag är ganska fascinerad av det här med gillaknappar och vänförfrågningar. För en del tycks det vara väldigt viktigt. Dock är det ju givetvis inte alltid negativt och har väl inte alltid med bekräftelsebehov att göra utan är bara skojsig upplysning om att någon gillar en eller det man skriver. När det stadiet slutar och man börjar skriva utefter vad som ger mest gilla eller vänförfrågningar då har det blivit galet.

Härom veckan satt jag och pratade med en fin kamrat på jobbet. Hon var jätteglad för att hon fått en vänförfrågan från en ny bekantskap. Jag  som lever utan facebook och smarta telefoner tänkte att jag ska väl också göra henne glad. Så fram med papper och penna. Här har ni resultatet

DSC01842.JPG

Hon höll på att skratta ihjäl sig när jag räckte över lappen. Hon kryssade i alla fall i ja-rutan. Så enkelt var det att göra någon glad. Till saken hör att hon lade ut den här på sin facebook och efter några timmar hade hon över 60 gilla. Ja jädrans, det ena ger det andra.  Tilläggas bör att den här fantastiskt härliga kvinnan inte tillhör den kategori som mäter sitt eget värde i gillamarkeringar och vänförfrågningar.

Om jag går till mig själv så skulle jag slutat blogga för länge sedan om jag skulle räknat gillamarkeringar. Jag får inte många sådana men jag är fullt nöjd med besöksantalet och visningarna av min blogg. Det gör mig jätteglad att så många vill läsa. Får man sedan en och annan kommentar……ja det är väl som ett slags gilla…..då blir jag ännu gladare. Men jag fortsätter att skriva om det som faller mig in just för dagen. Tror det är bra så för min del.

Så var det det där med pelargoner. Blommor, det är svåra grejer det. Jag har definitivt inte gröna fingrar. Jag har ju pelargoner som jag tycker mycket om. Men i år vete sjutton vad som har hänt med dom. Den ena är grenig och utan blad men med mycket blommor, den andra är enpinnemager med en minimal blomma och den tredje är stor, frodig och fet men helt utan blommor. Ja jösses säger jag bara. Dom får väl stå till allmän beskådan på min altan. Dom kanske inte precis har en dålig dag utan mer en dålig sommar. Men strunt samma, dom är mina och dom får duga.

DSC01850.JPG

Vardagslyckan för dagen får väl vara när min närmaste granne ringer på och har plockat vildhallon och smultron i en liten burk. När man lägger upp dem på tallriken med massor av grekisk yoghurt till då är det vardagslycka av kolossalformat. Jajamen. Tack fina A-M, det var så gott. Det smakade sommar och omtanke. De allra bästa smakerna.

DSC01843.JPG

Oj jag höll på att glömma. Jag ska väl redovisa fortsättningen på min jättemormorsruta som jag började på förra veckan. I fredags besökte jag min vän i garnaffären Avig & Rät i Torshälla igen. Här ser ni hur den har växt

DSC01849.JPG

Jag hoppas ni alla har en fin lördag………….helst utan knäppiga pelargoner.

Små små pyttesteg

Livet är inte precis lätt. Jag vet att jag någonstans måste hitta mig själv igen och skapa mig ett liv utan mannen. Det är inte lätt. Vissa dagar är riktigt usla och andra är riktigt bra. Det svajar och ofta känns det som om allt gått i stå. Men man får kämpa på. Vara uppmärksam och se de många vardagslyckor som ändå finns. Man får skapa sig en trygg plats och en tillvaro som ger ro. Jag försöker i alla fall med det. Hela tiden. Men jag saknar buset, skratten och musiken. Det är så väldigt eländigt tyst. Men var sak har sin tid och det måste få ta den tid det tar. Inget går att skynda på men man får nog akta sig så man inte fastnar i någon slags negativ spiral.

Men nu tycks vissa saker ha ändrat sig i alla fall. Förra lördagen sydde jag ihop alla små mössor som jag stickade på lasarettet. Det blev en del. Alla mössor är stickade av skänkta garner och skall gå till välgörenhet. Fjärrvärme.

DSC01833.JPG

På bordet ligger också saker som jag fått och som betyder mycket. Som gör mig glad. Mannens ljus som alltid brinner då jag är hemma, vänskapsboken, ett kort från vänner, barnbarnets keramikhjärta ”världens bästa morfar” i en liten keramikskål med hjärta som jag också fått av vänner. Ett doftljus och min målarbok med pennor som jag fått av en kär arbetskamrat som förstod hur allt var. Jag byter saker på bordet då och då och har dessa saker som kraftkälla och vetskap om att jag inte är ensam. Bara ensam inuti.

I fredags när jag var hos min vän som har garnaffär så pratade vi mycket om det här med att jag inte rört en stickning eller en virkning sedan mannen gick bort. All glädje i handarbete tycks som bortblåst. Det är märkligt eftersom det varit det roligast jag vet. Men det är som det är. Hon föreslog att jag skulle handarbeta när jag var hos henne. Jag kunde ha ett arbete liggande där och handarbeta i sällskap med henne. Man kan ju alltid försöka tänkte jag och inhandlade raskt en virknål och ett nystan Marino Soft. Jag satsade på det enklaste enkla. En gigantisk mormorsruta. En tråd att fästa och i övrigt bara veva runt varv efter varv utan att behöva tänka. Det verkade funka för jag virkade på ett tag och det kändes bra. Så med små små steg tar jag mig framåt, en dag i taget. Någonstans i allt det vilsna finns jag ju och jag behöver bara hitta mig själv igen.

DSC01847.JPG

Dagens vardagslycka är en trippel. Det är helt fantastiskt hur naturen kan få till det. Mina närmaste grannar har ju rosor på framsidan. Dessa rosor har stått där sedan 1965 då husen byggdes. Aldrig blivit vattnade. De bara växer och växer. Här ska ni få se på tjusigheter

DSC01844.JPG

Stora som boxarnävar och helt fantastiska. Ibland är världen alldeles otroligt vacker.

Jag hoppas ni alla har en riktigt bra lördag………..med eller utan mormorsrutor.

 

 

Lapptäcke av mormorsrutor

Eftersom jag inte har kommit igång med något eget hantverk så får jag rida på dotterns framgångsvågor. Hon har lyckats skapa ett fantastiskt lapptäcke av mormorsrutor. Bara restgarner alltihop. Det syns nog inte på bilden men vissa varv i en del rutor är virkade med pälsgarn. Det gav täcket liv och rörelse och ser kanonsnyggt ut. Ännu har hon en bit kvar innan det är dags att fästa trådar och fixa de sista varven runt om. Dessa varv ska hon göra enfärgade tror jag. Det ska bli kul att se när det är helt klart. Men jösses vilket arbete. Men hon har något som jag totalt saknar………..tålamod.

DSC01820.JPG

En som är väldigt intresserad av det mesta och som gärna vill vara med när virknålar och stickor rör på sig är den här lilla fröken

DSC01822.JPG

Får jag presentera lilla fröken Kajsa. Hon är pytteliten och jättesöt. Full av liv och rörelse. När jag blir pensionär ska jag skaffa mig katt igen. Mannen och jag hade kattor i trettio år så det känns lite ensamt utan. Men just nu vill jag inte skaffa någon för jag vill ju vara hemma med den i början.

Jag hoppas att ni har en fin fredagskväll……med eller utan lapptäcken och röda kattor.

Påskglädje och spagarnet

DSC01723.JPG

Så här fint hade jag det på sittbrädan utanför ytterdörren i påskas. Våra fina vänner A och B hade smugit över och parkerat påskglädje. Nu står både ljus och blommor i mannens sovrum och lyser upp tillvaron.

På köksbordet står det vackra tulpaner som jag fått av vännen C. Ni minns väl det grodgröna paketet jag fick för lite sedan. Däri låg det tulpanslantar. Nu har jag köpt den första buketten och det lär bli två till med tiden.

Ni som tittar in här ibland minns kanske att jag köpte spa-garn. Jag stickade upp en tvättlapp men när jag använde den så insåg jag att det var en usel idé. Den fjantade ihop sig i någon slags sladdrig rul som var omöjlig att få någon vettig skrubbeffekt ur. Då kom jag på idén att sy ihop den till en svamp. Jag gjorde det. Busenkelt. Sedan provade jag den igen. Den låg då bra i handen och skrubbade precis så som jag tänkt mig.

DSC01679.JPG

Nu är påskhelgen på väg att ta slut och vi har haft det så bra som det bara går. Idag skiner solen och det blir man lite piggare av. Något jag inte blir piggare av är den jädrans sommartiden. Min kropp vill absolut inte skruva klockan varken bakåt eller framåt. Den vill ha lugn och ro och leva på som vanligt. Men det är väl ingen idé att protestera det är väl bara att hänga med i svängarna.

Ja visst ja……jag skulle ju visa upp mina äppelchips. Jag läser ju lite olika bloggar mellan varven och i en av dem, Melody and M.E så fick jag tips om hur man gör chips. Jag inhandlade ett enormt stort äpple och satte igång att skiva det. Jag använde en mandolin som mannen i något svagt ögonblick inhandlat. Jädrars så fort och bra det gick. Så fort så att en bit av ena fingertoppen och en bra bit av nageln for med. Jorå, lite blodspillan får man kanske räkna med. Chips blev det i alla fall. På bakplåtspapper i 70 grader i ett par timmar i ugnen så blev det enorma äpplet en liten skål chips. Mannen åt dem med god lust så det var värt både fingertopp och mycket jox.

DSC01720.JPG

Nu har vi nyss ätit plättar med sylt och ska ta en liten siesta. Det är allt bra skönt att lägga sig ett tag och sträcka ut ryggen. Sen borde jag tvätta fönstren på utsidan vid altanen. Borde alltså. Inte sagt att jag kommer att göra det. Vi får se om lusten infinner sig efter en liten slummer. Gör den inte det så kan jag garantera att skiten sitter kvar på fönstren tills jag kommer till skott. Det är nästan det värsta med våren, att man ser hur smutsiga fönstren är. Ibland hjälper det inte att bara dra ner persiennerna och låtsas som ingenting.

Jag hoppas ni alla haft en härlig påsk……….med eller utan lortiga fönster.

En kul soffdyna och nytt garn

Min granne är ju kanonduktig och väldigt snabb i tassarna. Det liksom rinner fram fina arbeten i en strid ström från hennes händer. Nya idéer hela tiden medan jag själv känner att jag sitter lite fast och inte riktigt kan gå loss i fantasivärlden. Här ska ni få se hennes senaste projekt. Ett av dem i alla fall för hon har alltid flera grejer på gång samtidigt.

Hon ska göra en lång dyna till sin dotters kökssoffa. Då kom hon på den fiffiga idén att göra den vändbar så på ena sidan är det mormorsrutor och på baksidan stickade ihopsatta remsor. Jättefiffigt tycker jag. Här kommer en bild på en framsida och en baksida

DSC01670.JPG

Själv tog jag mig en liten tur till min finfina garnaffär Avig och Rät i Torshälla igår. Där köpte jag de här nystanen

DSC01675.JPG

Det är nog första gången i hela mitt liv som jag medvetet köper garn som är vasst och tjurigt. Men det är ju som gjort för att göra skrubbpuffar, skrubbvantar eller bara en skrubbtrasa av. Jag tror att det här garnet kommer att vara perfekt för att skrubba bort torr gammal vinterhud. Bara namnet låter ju kanoners…..Home Spa.

Jag gjorde ju en tvålgömma i jutegarn och jag ska göra en till i det här garnet. Jutegarnet luktade lite oljigt tyckte jag men det här är garanterat luktfritt. Ska bli spännande att prova.

Jag hoppas ni alla har en fin och solig lördag……med eller utan spagarn och dynor.

 

Jättebra och uruselt

Vi börjar med det som är jättebra. Barnbarnet. Igår var han här och förgyllde vår vardag. Han och morfar började med att åka till affären och där inhandla ingredienser till dagens middag. Barnbarnet fick bestämma vad han ville ha och det blev fjärilskotletter. Ha bankade kotletter och stekte, kryddade och fixade.

Eftersom jag inte äter kött så hade han även tänkt på mormor och köpt gurka, tomat och sallad. Det snitsade han ihop och detta var vad som stod serverat på min plats när jag kom hem

DSC01668.JPG

Milda Moses jag åt så jag nästan kände hur öronen och framtänderna växte oroväckande kaninaktigt. Men gott var det.

Efter en stunds middagsvila var det dags för mer jobb för den unge herrn. Det stod garnnystning på schemat. Det går jädrar i mig så det visslar om det. Resultatet av det arbetet ser ni här

DSC01669.JPG

Nu till det som verkligen är uruselt. Det är ju ett jädrans jamande om att vi ska ha ett kontantlöst samhälle och ändå tillverkas det nya pengar på löpande band. Nu ska vi ju också få tillbaka 2-kronan. Det har ju varit ett bra sparsätt för många att lägga småpengar i en burk eller sparbössa och tömma en gång per år. Så har vi gjort för vårt barnbarn. Men nu är det ju lögn i helsicke att bli av med mynten. Jag har ju inte för avsikt att skaffa mig ett kort i en bank som jag i övrigt inte använder bara för att få tillgång till en mynträknare som för in summan direkt på kontot .

Jag har haft Handelsbanken sedan jag började jobba och där har man kunnat sätta in mynt om de varit paketerade i rör. Men nu när jag var där tidigare i veckan så möttes jag av denna skylt

DSC01663.JPG

Vad ska vi med en massa nya mynt till när ingen vill hantera dem? För övrigt blir ju bankerna mer och mer kundovänliga. De vill helst inte ha in kunderna i banken utan allt ska skötas genom ett hål i väggen eller hemifrån.  Kontanter vill dom inte hantera p g a rånrisken. Men vi då…..vi små människor som ska stå ute i ur och skur och nervöst se oss över axeln när vi hämtar våra surt förvärvade pengar ur väggen. Där kan vi snacka rånrisk. Och alla gamla människor som är vana att kunna gå in på banken med sina ärenden dom får nu stå ute dom också. Skiträdda. Nä banker har blivit ett jädra sk*t. De tjänar enorma pengar på de pengar som vi är snälla och lånar ut åt dem. Men vi får minsann ingen ränta på att vi lånar ut pengar till banken men om du behöver låna pengar på banken då jädrars får du betala ränta.

Nä jag vill ha tillbaka tiden då banken var en riktig bank och då posten var en riktig fungerande post. Allting var inte bättre förr men väldigt mycket var det i alla fall.

Hoppas ni alla har en god torsdagskväll……med eller utan småpengar.

 

Halsdukar

Finaste Carol från Stickvarvet efterlyste halsdukar åt barn som kommer med flyktingbåtar till Leros. Då var det nästan så att stickorna for iväg av sig själva och letade upp lämpligt garn. Sedan var det igång. Många halsdukar blir det. Enkelt och snabbt. De flesta är stickade med bara räta maskor, en del med blandade räta och aviga så det bildas fyrkanter eller rader av räta maskor. Nu har jag börjat sticka halsdukar som blir dubbla, som ett rör. Mönstret har jag hämtat från Knappmakerskans blogg. Det är busenkelt och blir tjockt och mysigt. Mönstret är enkelt. Lägg upp jämt antal maskor. Lyft första maskan med garnet framför maskan, sticka nästa rät, lyft nästa med garnet framför maskan, nästa rät. Fortsätt så varvet ut och sedan är det bara att köra på. Efter några centimeter så märker du att det blir dubbelt, som ett rör. Hur fasen det går till det är som ett trolleri. Prova, det är kul.

DSC01666.JPG

Den lilla halsduken nederst till höger är stickad på det sättet. Garnet är Marino Soft och jag har använt större stickor än vad som står angivet.  Men nu sitter man här i trådfästningsträsket igen. Igen. Jag som svor på att jag skulle fästa trådar vartefter jag blev färdig med ett arbete. Ja ja det är väl bara att ta tag i det hela.

Hoppas ni har en kanonsöndag……..med eller utan halsduk.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Aotearoa, Land of the Long White Cloud

JudithJaxon

Collect moments - not things

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag