Kurt Olsson och jag…..

03 Nov 2020 7 kommentarer

av Bibbis blandning i Fjärrvärme, Livet Etiketter:, , , , , ,

har vissa småsaker gemensamt. Han gillade att sjunga Leva livet och han han hade fådda blommor. Jag gillar också att sjunga Leva livet för full hals nu sedan barnbarnet fick fart på en cd-spelare som stått i en garderob och samlat damm. Den tidigare spelaren drog sin sista suck bara sisådär helt apropå och glad var jag som hade en extra då.

Det som är knepigt är ju att det är så liten text vid alla knappar och rattar så jag skulle behöva förstoringsglas men nu lotsade barnbarnet mig runt och visade vilka knappar och rattar jag behövde använda så nu jädrar lever jag livet med Kurt Olsson må ni tro och inte nog med det jag har fådda blommor också. Vardagslycka är när grannens son ringer på och lämnar en bukett vackra rosor. Är inte det rart så säg. Man blir glad och lycklig i hela kroppen.

Fast nu har jag ju en del saker som Kurtan inte ens är i närheten av, nämligen en hel massa fådda garner. Som ni såg för några inlägg sedan så fick jag ju en stor låda garner från goa L i Västerås. Nu har jag ju använt mig av dessa garner på kvällarna framför tvn och varenda gång jag vill smita undan från tråkjobb. Vilket är väldans ofta. Här ser ni vad det blivit så här långt

Två halsdukar, ett gäng mössor och en grön filt. Jag älskar alla de härliga färgerna. Man, eller rättare sagt jag blir väldigt glad och lycklig av färger. Gäller det sedan garn då kan det få vara hur starka färger som helst. Det är lätt att sticka då. Stickorna flyger i luften av glädje över att få bearbeta så vackert garn. Jag ska packa detta och se hur mycket det väger för det är dags att skicka lite till Slättmissionen. Nog är väl det här lagarbete när det är som bäst. Tillsammans kan man uträtta storverk faktiskt. Tillsammans är ett väldigt fint och bra ord.

När jag cyklade runt lite häromdagen så blev jag när jag åter närmade mig hemmet varse att om bara ett ögonblick är det slut med höstfägringen i form av färggranna löv. De blåser av och iväg med väldig fart så jag hoppade av cykeln och tog det här kortet. Två buskar av samma sort och som är planterade samtidigt men har olika färgskrud. Var och en är vacker på sitt sätt. Precis som vi människor, olika men ändå lika och alla duger, var och en på sitt sätt.

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin höstdag……med eller utan färggranna buskar

Hur fasen gräver dom…..och så lite garn

04 Okt 2020 4 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet Etiketter:, , , , , , , , , ,

Ibland funderar man på hur fasen saker och ting kan gå så jädra fel hela tiden. Jag bor i ett radhusområde byggt 1965 med 10 längor och nu har det under en tid grävts något som gott och väl liknar skyttegravar utefter ena kortsidan på hela husraderna. Så man kommer bara ut åt ett håll från längorna. Det grävs för att fixa till så att man med lite tur efter 33 års boende här äntligen ska få kallvatten i kallvattenskranen och att andra ska få bättre värme i sina lägenheter. Förmodligen är det väl en del pyssel med det för här må ni tro att det händer grejer. Dock bara i den längan jag bor i. Ni kan ju få en liten titt på själva utgrävningen. Till vänster uppe på väggen sitter elskåpet till vår länga och till höger utanför avspärrningen på andra sidan sitter det kommunala skåpet. Bara så ni vet. Hukande bakom kravallstaketet till höger kan ni se en liten figur med näsan i kommunens elskåp. Den el-kille föreningen anlitar fick hålla till på hitsidan mot husväggen och husets elskåp. Ditt o mitt o vi o dom. Ibland är det inte lätt att veta vem som ska göra vad. Man kan tycka att en gubbe kunde vara i båda skåpen men det kanske inte är värt att man lägger sig i det man inte begriper sig på. Men jag kan ju få tycka. Ju.

På mindre än tre veckor lyckades dom med att gräva av bredbandskabeln och några dagar efter det så var det någon som ”trampade ur” elkabeln. Det räcker inte med det för en dag hade vi helt plötsligt inget vatten för då hade dom grävt sönder en vattenledning så det stod som en jädra gejser (fast med kallvatten) ute på stora allmänningen. Det räckte inte med det för några dagar efter det så var det dags att gräva/trampa ur bredbandskabeln. IGEN! Då rinner sinnet till för den mest lugna människa jag känner och det undrar jag inte på. Själv funderade jag lite på om dom haft någon slags utlottning på något ställe och första pris var att få gräva med grävmaskin på vårt område. Det var i vilket fall inget förstapris för oss och man funderar på hur i jösses det kan gå så fel med det mesta. Det kändes inte särskilt proffsigt faktiskt.

Nu är dom ju inte klara än med gräverierna och isoleringarna så man har hjärtat lite i halsgropen vareviga dag. Vi höll på att få spatt här när dom trampade ur 3-fasen. En granne hade inget lyse nerpå och ingen tv, jag hade fungerande tvättmaskin, lyse och tv nerpå men frysen och spisen funkade inte, en annan hade fungerande spis och frys men inget lyse nerpå så det var lite olika hur man drabbades av just den grejen. Nu håller vi alla tummar och tår för att dom ska lyckas slutföra och sedan lägga igen dikena utan större missöden. Jag blev påmind om att vardagslycka faktiskt kan vara att ha både el, vatten och bredband……samma dag. De’ ni.

Ja vi ägnar oss åt olika slags fjärrvärme jag och kommunen men jag kan dock inte ställa till sådana här eländen med min och det känns tryggt att veta.

Då övergår vi till något mycket roligare. Nämligen garn och ofarlig fjärrvärmehantering. Jag stickade remsor av olika rosa garner som jag fått från vännen C. Ibland när jag har ont i tassarna av artrosen så är det toppen med mina små stickningar för dom blir ju inte så tunga. Remsor funkade bra. Nu är filten klar och ska väl iväg till något bra ställe. Förmodligen till Slättmissionen men jag ska se till så att jag får ihop 2kg innan jag skickar.

Dottern har tålamod och som är rapp i tassarna och gärna picklar med smått hade med sig den här lilla figuren när hon och barnbarnet var här sist. En liten kul typ som jag blev förtjust i. Ni ser den på filten här ovan och här kommer en närmare bild

Som sagt, hon är flink i fingrarna och kommer ofta på jättekul saker som hon sätter sin egen prägel på och som då blir hennes egen design. Jag själv skulle förmodligen inte få ihop en sådan här kotte om så livet hängde på det för jag har varken det huvudet (för mönster) eller dom fingrarna. Då är det tur att man kan göra olika saker och glädja varandra. Dessutom ska det nog få följa med några små kottar ut på kommande marknader. För den tiden kommer när vi åter kan röra oss fritt och ledigt och inte hela tiden vara rädda för att komma för nära. Så dotra har lite tid på sig att tillverka några fler kottar.

Jag har ju egentligen inte tid med så mycket annat än att sticka eftersom jag har så mycket fint garn att tillgå. Det är ju kanonkul att kunna plocka med sina garner och tänka på vad man ska göra med dem. Ibland blir man ju tvungen att släppa stickorna och göra andra saker men om jag får välja mellan att t ex dammsuga, damma eller joxa med mina garner och sticka vad tror ni jag väljer.

Idag är det grått och regnigt och då är det ju toppen att kunna ägna dagen åt sin hobby istället för att vara ute och skrapa valda delar av verandan som behöver målas på lite bättre eller att vara ute och städa i boden som är proppfull av 33 års ekorrande. Jag trodde vi skulle hinna gå igenom den i somras barnbarnet och jag men så kom ju det här coronaskruttet och rörde om i tillvaron så vi spar det till nästa sommar. Då jädrars. Jag har dock plockat ut en och annan grej därifrån under tiden och varje gång så blir jag förvånad över att dessa grejer alls har blivit inpulade och sparade i boden. Jag är väl inte direkt någon hoarder men väl en ganska stor ekorre. Den som spar han har och saker och ting kan komma till användning. Joråsåatt men det mesta av skräpet man ekorrar undan kommer aldrig i hela livet till användning utan står bara där i typ 33 år och är så dammiga och skitiga så man knappt ser vad det är.

Något skojsigt har dock inträffat och det är att jag faktiskt lyckats med vissa saker som jag tidigare angivit att jag gett upp hoppet om uppe på lila toan. Det kommer i nästa inlägg tillsammans med lite annat.

Hoppas ni alla har en härlig söndag……..med eller utan rosa igelkottar

När det regnade manna…..

27 Sep 2020 10 kommentarer

av Bibbis blandning i Garn, Vardagslycka Etiketter:, , , , , ,

då kan ni ge er attan på att den här tanten var på plats. Så här gick det till.

En dag fick jag ett så fint och härligt mail från en kvinna som läst min blogg under en längre tid. Hon frågade om hon fick skänka lite garn till mig för hon hade mycket och inte så mycket tid att sticka längre. Vem tackar nej till garn? Inte jag. Jag tackade för erbjudandet och skrev att jag ville betala portot om hon nu var vänlig nog att skänka mig garnet. Men icke sa nicke. Det skulle ses som en gåva med porto och allt. Härliga tider, strålande tider. Brevlådan bevakades noggrant för jag tänkte att det dunsar väl ner ett paket med några nystan i och jag fantiserade om vad det kunde vara för färger.

Rätt som det var en dag så ramlade det ner en avi i lådan som sa att jag hade ett paket att hämta på ICA Maxi. Jisses tänkte jag var det så stort så det inte gick ner i brevlådan ja då kanske det är bäst att jag utrustar mig med nödvändiga hjälpmedel i form av sådana färggranna töjbara spännremmar med krok i varje ände. Sedan satte jag och hojen kurs mot ICA Maxi.

Väl där lämnade jag lappen till en glad tjej i postsvängen och hon for iväg och kom tillbaka med en gigantisk kartong. En flyttkartong. Hon såg väl på mig att jag hade fått en lättare chock för hon sa glatt att det är inte så tungt men det är stort. Vi fick gå till sidan av disken för att kunna få ut kartongen och då frågade hon – Du har väl bilen med dig?……….-Nä, jag cyklar…….-Oj då.

Hjärnan gick på högvarv för jag insåg ju att den här jättekartongen skulle inte gå att spänna fast på pakethållaren. Lösningen var inte långt borta dock men den stod en annan av servicetjejerna innanför disken för. Hon sa att jag skulle gå bort och hämta största papperskassen och lägga över så mycket det gick i den och sedan fylla upp cykelväskan jag hade med mig in för jag hade ju tänkt handla också. Gick inte allt i där så kunde vi fylla på med ett par plastkassar. -Vi bjuder på alla kassarna och så kan vi ta hand om kartongen när du plockat ur den. Ja vad ska man säga. Så himla bussigt.

Jag har ju trots knivlagen en fällkniv i handväskan, ni vet en sådan med ett par olika storlekar på kniv, sax, korkskruv, fil, tandpetare och pincett så att få upp kartongen var ingen konst. Tjejerna vid postdisken var med och tittade för dom var jättenyfikna på vad det kunde vara. När jag fick upp kartongen och började plocka över i väska och kassar så var vi lika tagna och imponerade alla tre. Tänk så mycket fint. Vilken garnglädje. Tänk att människor kan vara så givmilda och snälla. Jag hade berättat för tjejerna vid posten om hur jag fått garnet och att garnet skulle användas till hjälpstickning och det var då de sa att de skulle bjuda på kassarna. Jag blir överväldigad över människors vänlighet och känner att så länge folk kan visa omtanke och försöka hjälpa varandra så länge finns det hopp för mänskligheten.

Jag packade fullt i den stora ICA-kassen och i cykelväskan och det hamnade en del i cykelkorgen också i en påse. Sen bar det iväg hemåt. När jag kom hem packade jag upp alltsammans ute på altanbordet och här mina vänner får ni se den fina gåvan som kom från L.B.

Flera kilo ren och skär vardagslycka.

Jag är så oändligt tacksam för den här rika gåvan som kommer att värma så många frusna små bebisar. Jag är tacksam för att jag fått möjlighet att göra världen lite varmare och jag lovar att varenda trådände kommer att utnyttjas på bästa sätt. Nu när coronan härjar vilt utanför husväggarna så kan jag lugnt, stillsamt och förnöjt stanna inne för jag har ju allt jag behöver för att klara vinteridet. Garn, böcker och mat. Jag är rik. Jag är lycklig.

Jag hoppas ni har en vilsam söndag………med eller utan garngåvor

Pyttipannainlägg

14 Sep 2020 2 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet, Vardagslycka Etiketter:, , , , , , , ,

Det är svårt att vara rubriksättare på den här bloggen ska ni veta för inläggen följer ju inte något givet ämne utan flaxar och fladdrar hit och dit lite som det blir. Strunt samma nu kör vi på.

Jag köpte så fina lavendelpåsar av en hantverkare. De är sydda i linne och dekorerade med gammal spets. Jag kommer ihåg min mormors gamla lavendelpåsar som var broderade med små små blommor och som doftade så gott. Så de här rosa söta påsarna väckte ett barndomsminne och det var mysigt. Man får försöka samla på de fina och välgörande barndomsminnena och låta andra flytta på sig och ta mindre plats. Vardagslycka kan väl faktiskt vara att bli påmind om något fint som värmer hjärtat och själen. Något som får dagen att bli ljusare eller natten att bli mer lugn och trygg.

Jag har ju tagit mig för med att försöka fixa lilla toan uppepå och det är då inte det lättaste. För att kunna byta matta så ska ju listen bort och det har jag brottats med ett bra tag nu. Det går inte. Spikarna sitter bakom ett par rör och jag har dragit fram listen så långt det går med kofoten. Jag får ta mig tusan spränga med dynamit för att få bort den och då ger sig ju resten också i o f s för då blir det ju inkentinken kvar. Nåja, jag har ju min bästa kompis som brukar vara en klippa men det närmaste klippa vi kom här var att jag fick lust att klippa till honom över telefonen när han talade om hur jag skulle hålla fast spiken, slå tillbaka brädan och låta spiken gliiiiiiiida ut. Inte f*n gled den spiken. Inte alls. Inte någonstans.

Nu har jag lagt ner det jädrans projektet och tänker så här då istället. Jag målar hela toan solgul, färg har jag ju står i en stor hink och sedan köper jag en fin och fräsch toastol och får den insatt vilket verkar vara ett ganska enkelt handgrepp för den som kan det såg jag när killen tog bort den på ett tjillevipp. Det enda problemet är väl att det är så rackarns trångt på den här toan och killen var nog en bra bit över 180 cm så det var tur han inte fastnade under handfatet. Efter det så köper jag någon hyfsad matta och lägger över den gamla på något sätt så man slipper den gamla fula grå mattan från 1965 när huset var nytt. Jag löser det på något sätt för nu känner jag att jag nått vägs ände med den här jädrans toan. Golvfirman som jag hade kontakt med har inte hört av sig efter att jag ställt en rad frågor så därför löser jag det så här. Det är då inte helt enkelt att ens försöka få hjälp från proffs med att lägga våtrumsmatta upp mot väggen så som det ska vara. Jobbet är väl för litet för att det ska löna sig. Detta ska ju ske om man gör en ombyggnad för att försäkringar ska gälla vid vattenskada. Jag har fiffilurat och ser inte byte av toastol som en ombyggnation. Hoppas jag har rätt där.

Nu struntar vi i det här och övergår till något skojsigare. Vardagslyckor. En vän till mig och hennes man bor på en ö ute i Mälaren och de har varit förbi med diverse godsaker till mig må ni tro. Här är det två pyttesmå ”smakburkar” med olika slags gelé och dessutom fick en liten prematurmössa som min goa granne A-M har stickat vara med på bilden för att visa upp sig i sin skönhet.

Mössan har gått iväg till en insamling till prematurbarn och geléerna har gått raka spåret ner i min mage och de var jättegoda. Så lagom att ha då man blir sötsugen vilket jag blir tätt som oftast.

Inte nog med det jag fick vid ett annat tillfälle en hel stor påse med björnbär. Det är något som jag inte var bekant med sedan tidigare. Jag smakade på ett par stycken för två år sedan då jag var med en kamrat ut till hennes torp i Näshultaskogarna och hon hade en liten gren med björnbär utanför trappan. Jag hade aldrig ätit björnbär tidigare för det fanns inte med under min barndom. Nu kom vännerna L och S med båt in till stan och hade då med sig dessa åt mig

Till sist. Tusen tack till er som hört av er med fina mail och kommentarer. Det är vardagslycka som räcker väldigt länge och som ger så mycket goda energier. Skrivna eller talade ord kan betyda så oändligt mycket i ett liv. Ord är viktiga och värdefulla och kan vara den absolut bästa vardagslycka du kan ge någon, en vän, en anhörig eller en okänd.

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin måndag……..med eller utan fula golv.

Tiden bara ramlar iväg

03 Aug 2020 6 kommentarer

av Bibbis blandning i Fjärrvärme, Livet Etiketter:, , , , , , , , ,

och jag tycker inte att jag hänger med i svängarna för det går så fort. Mina dagar går ju i sakta mak men ändå när klockan börjar närma sig fem så blir jag förvånad över att dagen nästan är slut och kvällen börjar.  Det är väl i o f s en väldig tur att man ständigt har saker att plocka och pilla med så att man inte blir sittande och rullar tummarna för då går nog dagarna sakta.  Ni som hängt med ett tag vet att jag har varit väldigt seg. Länge. Det är mycket som borde göras men lite som blir gjort. Istället för att göra de saker jag borde göra så tar jag stickningen och sätter mig istället. Ibland är det inte bra för att-göra-listan blir ju oändligt lång när inget bockas av och med det följer ju också en viss inre stress som gör att man inte mår ok. Så bäst att lägga bort stickningen en stund och se till att få göra strykningar på listan.

I förrgår plockade jag av allt från altanen och igår väldans tidigt på morgonen oljade jag den och till kvällen kunde jag ställa tillbaka allt igen. En sak mindre på listan.  Förresten ska jag passa på att tipsa om en sida som är toppen. Proppfull med goda idéer om allt mellan himmel och jord. Jag testade t ex att på min altan göra rent ett stycke med tralltvätt och ett stycke med  ”fönsterputs” från Ekotips där receptet är 4 dl vatten, 1 dl ättika och fem droppar diskmedel. Vilket av medlen tror ni gjorde renast på enklaste sätt? Jo rengöringsmedlet från Ekotips. Toppen. Funkar på det mesta faktiskt. Jag har blandat i ordning så jag har en stor sprayflaska under diskbänken och en mindre på toan. Det funkar banne mig kanoners!

Apropå toalett så hade jag ju problem med att det regnade in från taket så det var pölar på golvet på lilla toan uppepå. Jag fick ju nytt tak och nya lister och nu har jag tagit tag i problem nummer två med den toan. Den hade något fel med flottören (eller nåt) så det svämmade över vatten som rann ner i min klädkammare. Detta är ju åtgärdat och de sista åren har man bara kunnat använda toan till att göra nr 1 på eftersom den spolar så sparsamt. Nu har jag fått toan utburen och barnbarnet har tvättat väggarna och tejpat taklisterna så nu ska den här lilla lagom (not) tjocka damen bara riva bort listerna och  måla väggarna och färg finns, står i en stor fin hink i köket och bara väntar. Efter det ska jag ta hjälp av en golvfirma som får lägga in ny matta och höja tröskeln så det blir efter våtrumsnormen.  Sedan är det bara att införskaffa en ny fin tron. Så här ser toan ut nu. Den är så liten och smal så man får nästan backa in och färgen, ja den har dottern bestämt och målat när hon gick i skolan och hade något projekt på gång. När den är målad och klar så kommer väggarna att vara gula och glada men när det blir av lovar Orsa kompani inget bestämt. Som vanligt.  Det borde dock bli väldans snart för ni kan inte göra er en föreställning om hur knepigt det är att vakna på natten och vara vrålans kissnödig och försöka ta sig ned för trappan och in på toan nerpå. Det är då man tänker på att man borde kanske lyssnat mer på Susanne Lanefeldt. Kniiiiiiiip!

DSCN1187

Det har gått iväg lite ditten och lite datten också till olika ställen. Sista sändningen till Läkarmissionen med Easy Peasy Beanie-mössor och så min vän och granne A-Ms lilla gula mössa som står bredvid den blå till höger. Allt som allt har jag skickat 51 EPB-mössor. De går så himla fort att sticka så vips är dom bara gjorda. Nu har jag börjat sticka på yemenvästar till framtida insamlingar.

DSCN1233

Lite fler små prematurmössor som gått iväg till en annan insamling. A-Ms tre små mössor längst till vänster. Hon är på sitt nittioförsta år och är en helt fantastiskt härlig kvinna med ett riktigt stort hjärta för de små. Två röda och en liten gul mössa blev det den här gången. Det är kul och inspirerande att vi kan jobba tillsammans mot samma mål. Det blir en fin gemenskap.

DSCN0894

Jag avslutar det här inlägget med något väldigt fint. Bilden andas frid och ro och en otrolig skönhet. Det är så härligt att se att världen trots allt kan vara oerhört vacker trots allt som pågår. Vardagslycka är att kunna se det stora i det lilla och det lilla i det stora.

DSCN1215

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin dag…….med eller utan lila toaletter.

 

Livet på sparlåga är helt ok

12 Jul 2020 10 kommentarer

av Bibbis blandning i Garn Etiketter:, , , , , , , , , , , ,

Den här coronapandemin har gjort att man får vara lite mer försiktig och inte komma för nära. För mig har det väl egentligen inte inneburit så stora förändringar i livshållningen sedan jag blev ensam för fyra år sedan. Jag tufflar på i min egen lilla takt men har upptäckt att jag krympt min värld ännu mer än tidigare.  Inget jag på något sätt mår dåligt av men jag märker att jag lätt har halkat in i en avskildhet som är självvald och som känns trygg, bekväm och ombonad. Jag vet inte om det är på gott eller ont men just nu känns det bra men nog ska det bli skönt när och om världen blir som vanligt igen och man kan mötas och kramas och vara nära varandra igen. Jag saknar kramarna från dottern, barnbarnet och mina vänner. En granne sa så här till mig häromdagen ”- det är ingen som har rört mig på flera månader”. Precis då kändes den känslan så sorgligt ensam.

I och med att det inte är några marknader så har ju skaparlustan helt tagit semester och jag har inte lyckats få till något nytt och skojsigt till nästa marknad när den nu kommer. Däremot har jag legat i som en utter med att sticka och skicka. Jag fick ju massor av garn av min vän C men jag har efter det fått hem en laddning till. Hon hade massor av garn som hon behövde bli av med och då var jag ju med som ”hönan på snor’n” och beställde en hel drös med nystan. Jag betalade givetvis för frakten och såg till så att en extra slant hamnade på ett ställe som ligger C varmt om hjärtat.  Så här såg det ut på mitt köksbord efter att jag packat upp det paketet.

DSCN1184

Bomullsgarnerna längst ut till höger lade dottern rabarber på och  virkar och tillverkar för fulla muggar. Hon har energi den tösen.  Nystanen längst ut till vänster, 8 stycken, har jag stickat EPB-mössor av men dom ligger i en påse och väntar på att någon ska fästa trådarna och sy ihop dem. Någon blir förmodligen jag själv och det är därför det tar tid för att fästa trådar och sy ihop är inte det minsta kul. Sticka är kul men det där med efterarbetet, njaaaäääää.  Alla acrylgarnerna på bilden ska användas till fjärrvärmestickning. Jag är en lycklig människa. Jag är rik. Jag brukar säga att har man bara garn och böcker så är jag inte fattig. Vardagslycka för mig kan vara att ha mycket garn och får förmånen att sticka och skicka fjärrvärme till dem som behöver.

Jag skickade lite som jag hade i min välgörenhetslåda till en privat insamling till ett BB i Tanzania. En barnmorska som skulle åka ner ville ha lite stickat att ta med sig. Alla vet faktiskt inte att det kan bli kallt om nätterna även i afrikanska länder och att de små nyfödda då har svårt att hålla värmen men så är det. En liten mössa kan då rädda liv.  Så från mig fick hon med sig det här en liten bomullsfilt (ligger i lådan) som är stickad av en flicka inom omsorgen i Eskilstuna, ett par små tossor som dottern virkat, två yemenvästar och 9 mössor. Det är härligt så mycket det kan gå i en så liten kartong.

DSCN0967

Lite fler mössor till Läkarmissionen. Den lilla gula mössan längst till höger är stickad av min 90-åriga granne som gärna är med och sprider värme till världen. Fler mössor från henne kommer i ett annat inlägg.

DSCN1124

Tänk så mycket värme en pandemi kan medföra för dem som fryser. Plus att jag aldrig har tråkigt. Jag borde väl dammsuga och damma, sådana saker som tanter gör men ofta så smiter jag ifrån de sysslorna och stickar istället. Jag har svart bälte i att smita från tråkiga saker. Hmmm…..jag har nog svart bälte i att äta också.

En som inte smiter är dottern som både bakat jättegoda bananmuffins och virkat fruktnät som jag ska ta med mig ut när det blir marknad sedan.

DSCN1141

DSCN1155

Usch nu måste jag väl erkänna något som är typiskt mej. Dottern hade bakat kanongoda muffins med vit choklad och röda vinbär i. Jag fick en påse med tillsägelsen att jag inte skulle moffa i mig alla själv utan bjuda mina grannar. Mina grannar var på landet så nog fasen moffade jag i mig alla………utom en. Den gav jag till en tant längre bort i längan och tänkte att det skulle freda mitt dåliga samvete. Det gjorde det inte. Fy mig. Jag har karaktär som en badanka.  Så dom fina muffinsarna finns inte ens på bild för det gick så rasande snabbt och smidigt att glufsa i mig dessa. Inte undra på att jag är rund som en boll.

Inte nog med att min karaktär lämnar mycket i övrigt att önska, jag är lat och bekväm också. Det spelar ju ingen roll om jag går i pyjamasbyxor och nattlinne en hel dag när jag ändå inte ska träffa någon som ska komma in till mig. Dessutom spelar det ingen roll vad jag har på mig om jag går ut  här utanför heller för alla grannar i längan är så vana vid mig att de inte lyfter på ögonbrynet inför mina ibland något udda kreationer.

DSCN1145

Mysuniformen på som ni ser och det är så jädrans skönt när man har något som inte sitter åt någonstans utan bara sitter löst på kroppen så att volangerna man har runt midjan får fritt spelrum. Fram för mer social olydnad! Gå i pyjamas hela dagen och bara mys!

När jag nu skriver om att klä mig bekvämt så kan jag passa på att meddela min semestrande vän T att det var tur att det inte blev något badande. Baddräkten jag hittade efter ivrigt sökande har jag inte använt på flera år och den passade. INTE. Inte alls. Så det där med bada får jag nog ta mig en funderare på.

Jag hoppas ni alla har en fin dag……..med eller utan garn och för små baddräkter

 

 

Nu är det jul igen……eller hur var det

14 Maj 2020 6 kommentarer

av Bibbis blandning i Presenter Etiketter:, , , , , , , ,

Man skulle kunna tro att det är jul igen när man får avi om att man har ett paket att hämta hos Schenkerombudet. Jag hojade dit och hämtade upp det stora paketet och försökte ta mig hem så fort som möjligt eftersom jag var så nyfiken på innehållet.

När man får paket från vännen C så är det som att det är julafton trots att det är maj. Jag vet ingen som kan lyckas trycka i och få plats med så mycket grejer i en kartong som hon. Ibland har jag packat upp kartongen för att fota och sedan när jag ska lägga tillbaka grejerna i kartongen så går det inte hur jag än bär mig åt. Hon är en mästare i att packa den gode C.  Det är alltid spännande att dunsa ner paketet på köksbordet och sedan öppna. Här ska ni få se:

DSCN0961

Böcker och servetter och ett fint kort. Jag hade nästan lite halvpanik när mitt förråd av böcker började sina här hemma och det inte går att handla hos t ex Röda Korset för dom har stängt p g a corona. Då är det guld när det dimper ner ny läsning. Är det sorgliga böcker har jag ju fina servetter att torka nosen med om tårarna rinner.  Inte nog med allt detta för paketet innehöll även:

DSCN0963

En väldig massa garn. Det melerade rosaröda har redan blivit en mössa och det stora ljusrosa 200g-nystanet har jag hittills stickat 4 prematurmössor av och kommer att räcka till många fler. Allt garn jag får använder jag till hjälpstickning eller som vi brukar kalla det fjärrvärme då det värmer små barn i fjärran länder.  Det stora grova gröna bomullsgarnet på konen ska jag sticka bindor av.  Allt går åt och i dessa tider är det underbart att ha stort lager av både garn och böcker.  Jag skulle vilja ha ett stort lager glass också men det har jag inte och det kommer jag aldrig att kunna ha eftersom jag äter upp all glass så fort den kommer innanför min dörr. Karaktär som en silverfisk.

Fler saker som får en att tro att det är jul igen är när det ser ut så här när man vaknar och slår upp sina blå

DSCN0982

Näääää jag vill inte. Jag som nästan kommit till skott med att göra i ordning så man kunde sitta ute.  Det kröp ner till 2 grader plus och det blåste rak nordlig vind så det var kallt som själva vojvoj.  Då blir jag påmind igen om hur bra jag har det. Tak över huvudet, värme, mat för dagen och goa kläder. Saker som man tar för givet men som inte är det för alla.  Jag känner stor tacksamhet och försöker på olika sätt att hjälpa till med det lilla jag kan till dem som inte har det lika bra. Här är ett gäng mössor som jag stickat med garn som skickats till mig tidigare av vännen C. Dessa mössor har gått till Slättmissionen i Skara som skickar till lite olika ställen i världen men man vet att det kommer fram. Alla mössor stickade av garner som köpts på second hand t ex Erikshjälpen.

DSCN0893

Jag är absolut ingen bättre människa än någon annan och jag försöker inte göra mig viktig men vad jag vill visa är att man kan göra något litet, pyttelitet och det hjälper. En pytteliten mössa kan rädda livet på en nyfödd som inte kan hålla den egna kroppsvärmen under kalla nätter.  Så om man nu inte kan sticka eller virka själv så kan man köpa billigt garn på loppis och second hand och ge till någon som gillar att handarbeta och sedan kan man gemensamt skicka sin lilla gåva dit där den behövs allra mest.  Det är inte mängden som är viktig utan tanken och omtanken bakom och arbetet med varma händer som stickar och virkar in kärlek i det lilla plagget. Det är det viktigaste.

Nu måste jag då berätta att min vän C som skickar garn till mig är en utomordentligt duktig stickerska själv men hon stickar åt andra projekt än jag gör och har en hel friggebod fylld med garn och böcker som hon köpt på loppis och som hon tar av och skickar.  Det är vardagslycka att ha förmågan att ge.

Jag ska göra några inlägg med lite som jag skickat nu under maj och därmed också lämna länkar så ni kan läsa själva om destinationerna.

Ha det så bra som ni bara kan……..med eller utan snö i maj

 

 

De’ ä’ mycke’ nu

23 Feb 2020 10 kommentarer

av Bibbis blandning i Livet, Välgörenhet Etiketter:, , , , , , , ,

Tiden bara rusar iväg. Man kan ju inte precis säga att den går som tåget för dessa går ju numera endast i undantagsfall.  Det är i alla fall söndag och solen skiner. Det blåser hårt och har gjort så några dagar men ännu har inget av det jag har står ute flugit sin kos. Barnbarnet var här och jobbade en eftermiddag och då tog han och vände utebordet upp och ner så skivan blev liggande mot golvet och benen fick spreta uppåt. Då blev det i alla fall inget vindfång. F ö tycker jag det är otäckt när det blåser. Jag är skiträdd att något ska komma farande genom luften eller min värsta fantasi är ju att taket ska blåsa av och jag ska ligga där under fladdrande täcke endast iklädd ett nattlinne från ICA Maxi. Nä fy vilken mardröm.

Några som kanske klarar sig fint i blåsten är träden nere vid Idunplan här i stan för dom håller varandra i handen på något sätt och det ser så gulligt ut. Det är väl så vi ska göra när det blåser snålt både ute i naturen och inne i själva livet. Hålla varandra i handen och vara till stöd.

DSCN0391

Ibland när jag pysslar med mina hantverk så använder jag mig av kottar, stenar, grenar och lite av varje. Något som jag haft svårt att få tag på är lärkkottar. Dessa brukar jag använda när jag gör små julgrupper. Nu har jag hittat ett stort fint lärkträd men det står på en villatomt och jag har gått förbi där väldigt ofta för att se om turen varit framme och några kottar hamnat på trottoaren utanför. Gissa hur glad jag blev när den här stora grenen full av kottar låg precis på min promenadväg. Jag var på väg till stan men jag tog grenen och skenade hemåt igen i full fart för att ha kottgrenen i säkert förvar. Man är väl helknäpp men det är väl en rejäl vardagslycka när saker man sökt dyker upp mitt framför nosen på en och gratis dessutom. Jag hade i o f s funderingar på att gå och ringa på och fråga om jag kunde få plocka nedfallna grenar som låg på deras gräsmatta men nu slapp jag ju det.

DSCN0404

Jag opererade mig före jul och det är inte förrän nu som jag börjar känna mig helt ok fullt ut. Det tar på humöret att inte vara okay och då blir jag varse hur bortskämd man egentligen är. Man tar för givet att man ska vara frisk och att allt ska fungera.  Nu funkar det ju inte riktigt så och man ska nog försöka vara lite ödmjuk och tacksam för det man har och att man får vara skapligt frisk.  Tur att man inte vet vad morgondagen för med sig.

Lite humor i allvaret. Om det skulle vara så att man hungrar efter både det själsliga och det lekamliga så kan man med stor tillförsikt ge sig av till City Gross för där finns det att inhandla detta på burk minsann. Undrar om bönerna är Ave Maria eller Fader vår eller en blandning av alla böner vi har.  Håll till godo

DSCN0444

Jag är ju lite språkpolis ibland. Böner på burk torde väl vara bönor på burk men ytterligare ett stavfel på den lilla lappen gör mig lite trött. kilpp! Ska det betyda klipp eller är det någon hemlig kod för CityGross-medlemmar. Ja ja jag borde inte bry mig om sådant här men det stör mig. Lite. Eller ganska mycket. Hur som helst så var detta mitt första och förmodligen sista besök på City Gross. De grejer jag kunde tänkas handla där är billigare på Lidl och Willys.

Nu när man inte varit helt kurant så har ju det mesta gått med knapp styrfart och med visst motstånd. Jag har ju fått så mycket garn av min vän C och det ska ju användas till fjärrvärme så jag har stickat mössor i olika storlekar som ska få fara iväg ut i världen. C köper ju väldigt mycket garn på second hand typ Erikshjälpen och allt kommer till nytta. Jag blandar restgarnerna friskt i mössorna. En liten mössa och en yemenväst kan få en liten baby att överleva nattkylan.  Jag ska skriva lite mer om det i ett annat inlägg.

Själva stickandet är det ju ingen fara med för det rullar på när man tittar på tv. Det är ju först senare som det träliga infinner sig. Att fästa trådar. Varenda gång när jag sitter med en hög mössor där trådarna ska fästas så säger jag till mig själv att varför i jisses fäster du inte trådarna direkt när en mössa är färdig? Ja varför gör man inte det när man vet hur man kommer att sitta och gnöla när det är dags för trådfästning av hela högen. Nu har jag lite att gnöla om igen och fler till är gjorda efter att jag tagit den här bilden.

DSCN0606

Det är också en vardagslycka att ha möjlighet att vara en hjälpande hand. Jag har så mycket och är så tacksam för det och delar gärna med mig.

Nu har jag dessutom hittat ett nytt sätt att hjälpa också. Jag har ju med ljus och lykta sökt kontakt med olika ställen som tar hand om kattor som far illa. Ingen av de ställena har svarat inom rimlig tid (1-2 mån) så jag var på väg att ge upp och slutade samla i hallhörnet. Men så häromdagen fick jag kontakt med en ideell förening som svarade två timmar efter att jag mailat och som sedan dök upp samma kväll och hämtade 18 stora burkar kattmat och 2 påsar torrfoder. Det känns härligt att kunna sponsra en fungerande verksamhet. Som sagt, vardagslycka kan vara att ge.

DSCN0642

Ja det var lite nytt från mig efter en tids frånvaro. Nu går vi mot ljusa tider igen och det känns märkligt eftersom det inte varit någon vinter. Jo det var visst vinter i en eller två dagar här för jag hann i alla fall fotografera snön på baksidan och plocka fram snöskyffeln. Nu har snöskyffeln fått stå kvar ute för en av mina grannar säger att om jag ställer in den i boden igen då jädrar blir det vinter och snö. Så den får stå ute och vädra sig tills man kan vara bergsäker på att det inte kommer mer snö.

Jag hoppas ni alla har fina dagar …….med eller utan böner på burk

 

Punka, pilsner och porto

17 Aug 2019 4 kommentarer

av Bibbis blandning i Fjärrvärme, Gamla ting, Livet, Restgarnstips, Second hand/Återbruk, Vardagslycka, Välgörenhet Etiketter:, , , , , , , , ,

För ett bra tag sedan så tog jag ut min cykel ur boden och skulle hoja iväg på uppdrag. Då var bakhjulet platt som en pannkaka. Fy farao. Jag släpade ner cykeln till den ordinarie cykelreparatören men han sa att det skulle ta 6 dagar innan jag kunde få den tillbaka. Näääääää, sex dagar är alldeles för mycket för jag kör ju inte bil och jag cyklar ju i stort sett varje dag på min trogna gamla Monark. Hur i jisses skulle jag klara mig i sex dagar utan hojen nu när det är sommar och varmt och kanonväder för cykling. Jag tackade för mig och tog min cykel och vandrade vidare.

Iväg till nästa cykelreparatör som sa att om jag lämnade cykeln så kunde jag hämta den om en timme. Jippppiiiiiiii! Det var banne mig lite skillnad. Jag skojade och sa att det var nästan värt ett par pilsner att få sådan snabb behandling. Jag gick och fikade och strosade lite i ett par butiker och sedan var det dags att hämta hojen. När jag gick förbi systembolaget så kom jag att tänka på vad jag skojat om och tog och gick in för att botanisera bland ölsorterna. Tänkte att ett par pilser skulle liva upp det hela och även visa på min uppskattning för det snabba jobbet. Dessutom var det ju fredag.

Jag hittade en öl som var klockren. Titta bara, kan det bli mer passande när man har punktering. Man tror banne mig att det nästan inte är sant. Flat tire/platt däck. Ja det var ju precis det jag kom släpande med. En hoj med platt däck.

DSCN0162.JPG

Jag köpte två små burkar och överlämnade när jag hämtade och betalade för cykeln. Reparatören blev hyfsat storögd och skrattade högt för han hade aldrig sett den ölen förut och undrade vart jag hade fått tag i den. Nu vet han. Jag var nöjd och han var nöjd och cykeln var färdig och pumpad.

Jag stickar ju en del för att sedan skicka vidare som fjärrvärme till frusna små barn. Oftast är det då mössor jag stickar. Mössor håller de små varma så de överlever nätterna i kyla. Ibland får jag en massa garn och då stickar jag till välgörenhet för dessa garner.

Det är faktiskt kanoners att använda gamla restgarner eller köpa garn på second hand när man ska välgörenhetssticka. Det behöver inte bli så dyrt och man gör ändå en riktigt bra insats.

När det så är dags att skicka iväg så använder jag mig av gamla frimärken från sådana årssamlingar. Varför ska dom ligga år ut och år in i en låda när de inte är värda mer än summan som står på dem. Nä då använder jag dem och tapetserar paketen med dem.Många frimärken bli’re. Ibland så många så det nästan inte får plats med namn, adress samt avsändare men det funkar. Det här paketet blev ändå rätt skapligt eftersom jag använde mig av ett 40-kronorsmärke också. Ett bra sätt att använda gamla frimärken alltså.

20190519_123724

Eftersom det ändå är sommar än så länge så kan jag bjuda på lite nyckelpigor också. Jag har ju lite som mitt signum att jag sätter nyckelpigor på vissa saker jag säljer på marknaderna. T ex mina kvastar. Här är en stol som man faktiskt blir ganska glad av. Det är en gammal stol som fått ett fint linnetyg som sits.

DSC04079.JPG

Jag hoppas ni alla har det finfint trots att sommaren nu börjar gå mot sitt slut. Det är lite svalare om kvällar och nätter vilket jag uppskattar för då sover jag så gott.  Den här sommaren har varit lite lättare än de tidigare. Jag håller väl på att vänja mig helt vid att vara ensam men jag är tacksam för min lilla familj och de nära vänner jag har. Jag har det ju så bra som är omgiven av omtanke och kärlek. Vardagslycka är att känna att man inte är ensam.

Jag hoppas ni alla har en härlig lördag……..med eller utan punka

 

Halsdukar

21 Feb 2016 11 kommentarer

av Bibbis blandning i Välgörenhet Etiketter:, , , , ,

Finaste Carol från Stickvarvet efterlyste halsdukar åt barn som kommer med flyktingbåtar till Leros. Då var det nästan så att stickorna for iväg av sig själva och letade upp lämpligt garn. Sedan var det igång. Många halsdukar blir det. Enkelt och snabbt. De flesta är stickade med bara räta maskor, en del med blandade räta och aviga så det bildas fyrkanter eller rader av räta maskor. Nu har jag börjat sticka halsdukar som blir dubbla, som ett rör. Mönstret har jag hämtat från Knappmakerskans blogg. Det är busenkelt och blir tjockt och mysigt. Mönstret är enkelt. Lägg upp jämt antal maskor. Lyft första maskan med garnet framför maskan, sticka nästa rät, lyft nästa med garnet framför maskan, nästa rät. Fortsätt så varvet ut och sedan är det bara att köra på. Efter några centimeter så märker du att det blir dubbelt, som ett rör. Hur fasen det går till det är som ett trolleri. Prova, det är kul.

DSC01666.JPG

Den lilla halsduken nederst till höger är stickad på det sättet. Garnet är Marino Soft och jag har använt större stickor än vad som står angivet.  Men nu sitter man här i trådfästningsträsket igen. Igen. Jag som svor på att jag skulle fästa trådar vartefter jag blev färdig med ett arbete. Ja ja det är väl bara att ta tag i det hela.

Hoppas ni har en kanonsöndag……..med eller utan halsduk.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg

Evas pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag