Mitt kök

Mitt kök var så skruttigt och tapeterna var så eländiga, färglösa och fula så jag bestämde mig för att försöka bättra på det hela med lite färg.  Ja nu kan jag ju inte måla så stora ytor själv p g a yrkesskador i nacke och axlar. Som tur är så finns det ju somliga som har det som yrke så då kan man hyra in en sådan figur. Det gjorde jag. En härlig tjej som gått ut målarskolan (eller vad det kallas) och som jobbat lite åt en firma men som just nu gick utan jobb.

Så här såg det ut innan jag började och när jag plockat ner allt från väggarna och makat ihop kökssoffan och bordet mitt på golvet. Bägge är så våldsamt tunga så det går banne mig inte att kånka runt på dem hur som helst. Det fick bli plast över och det funkade finfint.

DSC02882.JPG

DSC02888.JPG

När jag släppt lös brallisen i färgburkarna blev det genast mycket……ja vad? Ljusare? Roligare? I alla fall väldigt annorlunda. Se här

DSC02926.JPG

Ja nog blev det både ljusare, roligare och lite annorlunda. Det är ju ingen lätt färg och jag skulle tro att jag kommer att tröttna så småningom. Men så då har jag tre finfina äldre tapetrullar i mina gömmor och dom ska upp på väggen om jag så ska spika upp dom.

Så här blev det när det var färdigt

DSC03021.JPG

Det blev lite mer lattjolajbans tycker jag. Lite mer jag. Ibland känns det nödvändigt med radikala förändringar och jag som person mår bra av färger. Ofta är man nog lite för feg för att våga fläska på med en udda färg men det är ju egentligen inte värre än att det går att måla över eller tapetsera över.  Dessutom är jag ingen person som slaviskt följer modet vad gäller färger och inredning. Det var nog en onödig kommentar för det har ni som följer mig redan sett och förstått på mina bilder härifrån.  Men för att inte göra hela köket till en cirkus så ser det ut så här på motsatta väggen.

DSC03116.JPG

Jag gav mig själv lite vardagslycka häromsistens när jag handlade på ICA Maxi. Så gott men jag ska ju akta mig för lakrits eftersom jag har högt blodtryck. Men någon gång ibland kan man ju unna sig lite Chili & Lakritsglass. Mums.

DSC03101.JPG

Nu har jag även lyckats sticka klart och fästa trådarna på filten så nu ska jag ge mig i kast med att fästa trådarna på alla mössorna som jag hittade under filten i korgen. Sen tror jag att jag ser slutet (nästan) på ufo:na.

DSC03147.JPG

Den är stickad av två stycken nystan Big Verona som jag fått av min granne A-M och ska vikas ihop och läggas i välgörenhetslådan där den har gott om sällskap.

Nu hoppas jag att ni har en riktigt bra och fin söndag…….med eller utan glass

 

Det som göms under en filt……

…….kommer ju ofelbart fram när man lyfter på filten. Tyvärr. Jag hade ju satt upp mål för mig själv för att komma igång med stickning och annat hantverk igen. Det gick ut på att göra klart mina ufon innan jag fick börja med något alldeles nytt. Det gick åt pipsvängen alldeles på direkten kan jag säga.  Mössan är ju klar och på bilden nedan ser ni att Yemenvästen också är klar och att jag tagit fram den halvfärdiga filten för att sticka vidare. Garnet är Big Verona som jag har fått av min granne A-M. Filten ska också gå med i välgörenhetslådan och passas ihop med lite mössor och yemenväst.

DSC03102.JPG

Heja mig tänkte jag. Nu ska jag bara sticka klart filten så kan jag börja med något helt nytt. Trodde jag. Detta var vad jag hittade under filten i korgen

DSC03103.JPG

Mössor. Många mössor. En disktrasa i lin och en skrubb. Gemensamt för alla dessa är att inte en jädrans tråd är fäst. Så efter filten, eller som mellanstick, ska dessa trådar fästas. Kan ingen uppfinna ett självfästande garn. Det vore väl banne mig toppen. Nåja det är väl bara att ta tag i det hela. Dessa mössor är stickade av garn som jag fått till skänks av en kamrat och skall användas till välgörenhetsprojekt. Tack snälla T.

Jag har några projekt som väntar på att påbörjas och slutföras.  T ex sätta upp gardinstängerna i köket, fixa en kudde av två små filtar jag tagit hem ifrån Kan och Vill samt ett pallprojekt som verkar tjurigt. Men detta är saker som jag kommer att visa upp här vartefter de blir påbörjade och allra helst klara. Men jag är lite som Orsa kompani: jag lovar ingenting bestämt. Det blir lite som det kan.

Men så behövs lite vardagslycka och det har jag redan fått mycket av idag. I förmiddags kom min vän B och plingade på dörren och vi satt mitt emot varandra vid köksbordet och pratade om livet och och dess krokvägar. Inte nog med det för tidigare hade en arbetskamrat mailat och frågat om jag ville äta lunch med henne och en manlig kollega. Så klart jag ville. Så nu är jag hemkommen från lunchen och en liten promenad i snövädret. Tack T och R för härligt sällskap och för att ni hämtade upp mig.

Vardagslycka kan också vara att ha förmånen att få träffa den här lille gynnaren var femte vecka när det är dags för pedikyr. Världens finaste Pepsi.

DSC03010.JPG

Nu hoppas jag att ni alla har en kanondag……med eller utan en storögd ulltuss i näven

Värme åt olika håll

DSC02066.JPG

När en vän hör av sig och behöver fjärrvärme till människor i nöd då är det bra att ha en fylld välgörenhetslåda eftersom det fortfarande går väldigt trögt med hantverkeriet.  Jag hade i alla fall lite smått och gott av olika slag att skicka till min vän C för vidare befordran. Nu ser man nästan botten på lådan så jag måste få upp farten lite igen. Jag har faktiskt stickat lite på bussen hem från jobbet vissa dagar. Har i alla fall med mig en liten stickning i väskan.

Av någon underlig anledning så skickar jag fortfarande med posten. Ja, eller som det nu heter, Postnord. Ett riktigt sunkigt och unket företag.  Jag skickar ofta kort och frankerar med brevporto. Då ska det levereras dagen därpå. Det händer aldrig numera. Förr funkade det kanoners. Nu kan det ta både tre och fyra dagar innan det kommer fram. Man betalar för A-post men får B-posthantering.  Det här paketet kom i alla fall fram i tid men tog god tid på sig.

C är en klok kvinna för hon skickar med Schenker. Det funkar fint och tänk så mycket fint och roligt ryms i ett paket från henne. Här ska ni se

DSC02123.JPG

Den underbara boken om Denis Mukwege ska jag spara på lite. F ö var det ju ett tv- program  om honom och Panzisjukhuset här om kvällen. En fantastisk medmänniska som försöker ”laga” trasiga kvinnor och barn. Jag skulle önska att det var hans tur att få fredspriset snart nog. Han har väl varit kandidat vid ett par tillfällen om jag inte minns fel.

Massor av böcker, en fin årsalmanacka från AFFC och en vacker tulpankasse.  Garn, servetter och etiketter, ja den goda C lyckas få ner så himla mycket i en liten kartong. Tror hon trollar faktiskt.  Kul med böckerna för C har fått mig att börja läsa författare som jag aldrig läst förut.

Så visst är väl det en form av vardagslycka åt två håll. Att ha möjlighet att skänka värme och att ha förmånen att få ta emot omtanke.

Jag hoppas ni har en kanonsöndag……med eller utan värmepaket

 

 

Mössor, en gris och en ren

Ja det här inlägget blir lite blandat för jag har samlat på mig bilder som inte blivit skrivna om tidigare. Så nu börjar vi.

Dottern som är rapp i tassarna har virkat en massa vändbara mössor som jag ska ha med mig när det är marknad. Nu gick det några på sista marknaden men resten får ligga till sig till nästa års höst och vintermarknader. Mössorna är jättefina och väldigt stadiga. På ena sidan är dom randiga och vänder man på dem blir de rutiga eller lite våffelmönstrade. Den rosa mössan är vänd så där kan ni se skillnaden.

DSC02045.JPG

Sedan tog hon och trollade ihop en mössa åt sig själv. Men man ska ju inte vara lik alla andra så hon gjorde en tofs som var nästan lika stor som huvudet. En rolig mössa blev det i alla fall.

DSC02072.JPG

Sen har jag ju min goa vän och granne B som fixar och trixar med garn och stickor. Jag fattar inte varifrån hon får alla roliga mönster för ofta gör hon grejer som jag aldrig tidigare har sett någonstans. Hon vågar sig på, testar och får till slut ihop något som alla tycker är jättefint, roligt eller häftigt medan hon själv nästan aldrig är nöjd med resultatet. Den här gången har hon gjort en adventsgris som man använder batteriljus till. Jag tycker att den är jätterolig. Annorlunda och ovanlig.

DSC02043.JPG

När vi nu ändå är i djurvärlden så ska ni få se en bild på vad jag hittade i Västerås då jag var där. Lite överallt i stan så är olika djur utplacerade och en del gör reklam för något. Den här renen låg i badet och gonade sig nära Stora Torget. Det blåste kallt ute och jag nästan kände hur skönt det skulle vara att krypa ner i ett varmt bad. Vilket jag också gjorde när jag kom hem från utflykten.

DSC02026.JPG

Dagens vardagslycka får vara de fina nystanen som min kamrat T gav mig sist vi träffades. Tro mig eller ej men jag har lagt upp och börjat sticka på en dubbel halsduk. Stickningen har jag liggandes hos Lilla Tanten för det funkar bäst att sticka när jag är där. Då har jag sällskap och hon är van vid att jag alltid stickat när vi setts. Det som stickas eller virkas av garn jag fått till skänks går iväg till olika insamlingar som ska ge värme åt frusna barn. Vartenda nystan är värdefullt och kommer till stor nytta. Visst är det väl fint och värdefullt att man har vänner som tänker på en i olika sammanhang. Som tänker på att ta tillvara på t ex garn för att lämna över till mig. Då blir man en länk i en kedja som ger fjärrvärme. Det är fint och jag hoppas att de som skänkt mig garn tänker på det. Att garnet gör dem till värmegivare till någon frusen liten.

DSC02069.JPG

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin helg……..med eller utan adventsgrisar.

 

 

 

Tuff tuff tuff

Som ett litet trött tåg tuffar jag vidare i tillvaron. Hur jobbig resan är beror på hur många vagnar man väljer att släpa på. Jag försöker lätta bördan hela tiden och ibland går det alldeles lysande och då svischar man fram på spåret så lekande lätt. Men ibland blir vagnarna för många och för tunga och då är det motigt ett tag igen. Men man får inte släppa taget utan tuffa på i den takt som är för dagen.

Jag hittade i alla fall två yemenvästar i mina gömmor och dessa hade jag inte sytt ihop. Det har jag gjort nu. Sedan for de rätt ner i välgörenhetslådan. Denna låda är så full nu så locket vill inte riktigt gå ner. Dags att skicka iväg lite värme snart igen.

DSC01883.JPG

Jag har dock fortfarande inte kommit igång med stickning och virkning men jag försöker locka mig själv till att starta upp arbeten inför vinterns marknad. Jag köpte två nystan moa-garn som jag brukar tycka väldigt mycket om att sticka av. Det gäller dock att göra rätt från början för det är nedrans svårt att repa upp. Öglorna hakar i varandra och vill absolut inte släppa taget. Gör man rätt så blir det jättefint och ser nästan ut som fårskinn när det är stickat och klart.

DSC01884.JPG

Vi har haft målare här som målat om trävirket högst upp på huset. Jag har med skräckblandad förtjusning tittat när en av killarna jobbar. När han rör sig i korgen och när han lutar sig utåt så svajar korgen och jag måste skyndsamt skutta in igen för att inte få dåndimpen. Jag som är så jädrans rädd för höjder så jag har varit ute på balkongen två gånger sedan vi flyttade hit för 29 år sedan. Går f ö helst inte upp på en stol heller utan att hålla i mig för kung och fosterland. Den här killen är banne mig en hjälte. Skulle det inte finnas modiga människor utan höjdrädsla så skulle väl husen ramla samman över oss. Heja alla modiga!

DSC01912.JPG

Vardagslycka är när raraste grannen A-M kommer hem från landet och har med sig blommor till bordet. Omtanke och vänskap. Det är fint.

DSC01906.JPG

Till sist, världen är allt bra vacker ibland. Det känns storslaget och man blir förundrad över hur en mörk himmel på ett tjillevipp kan ändras till något fantastiskt vackert.

DSC01909.JPG

Jag hoppas ni alla har en bra början på veckan……..med eller utan grabbar i korgar.

 

 

Små små pyttesteg

Livet är inte precis lätt. Jag vet att jag någonstans måste hitta mig själv igen och skapa mig ett liv utan mannen. Det är inte lätt. Vissa dagar är riktigt usla och andra är riktigt bra. Det svajar och ofta känns det som om allt gått i stå. Men man får kämpa på. Vara uppmärksam och se de många vardagslyckor som ändå finns. Man får skapa sig en trygg plats och en tillvaro som ger ro. Jag försöker i alla fall med det. Hela tiden. Men jag saknar buset, skratten och musiken. Det är så väldigt eländigt tyst. Men var sak har sin tid och det måste få ta den tid det tar. Inget går att skynda på men man får nog akta sig så man inte fastnar i någon slags negativ spiral.

Men nu tycks vissa saker ha ändrat sig i alla fall. Förra lördagen sydde jag ihop alla små mössor som jag stickade på lasarettet. Det blev en del. Alla mössor är stickade av skänkta garner och skall gå till välgörenhet. Fjärrvärme.

DSC01833.JPG

På bordet ligger också saker som jag fått och som betyder mycket. Som gör mig glad. Mannens ljus som alltid brinner då jag är hemma, vänskapsboken, ett kort från vänner, barnbarnets keramikhjärta ”världens bästa morfar” i en liten keramikskål med hjärta som jag också fått av vänner. Ett doftljus och min målarbok med pennor som jag fått av en kär arbetskamrat som förstod hur allt var. Jag byter saker på bordet då och då och har dessa saker som kraftkälla och vetskap om att jag inte är ensam. Bara ensam inuti.

I fredags när jag var hos min vän som har garnaffär så pratade vi mycket om det här med att jag inte rört en stickning eller en virkning sedan mannen gick bort. All glädje i handarbete tycks som bortblåst. Det är märkligt eftersom det varit det roligast jag vet. Men det är som det är. Hon föreslog att jag skulle handarbeta när jag var hos henne. Jag kunde ha ett arbete liggande där och handarbeta i sällskap med henne. Man kan ju alltid försöka tänkte jag och inhandlade raskt en virknål och ett nystan Marino Soft. Jag satsade på det enklaste enkla. En gigantisk mormorsruta. En tråd att fästa och i övrigt bara veva runt varv efter varv utan att behöva tänka. Det verkade funka för jag virkade på ett tag och det kändes bra. Så med små små steg tar jag mig framåt, en dag i taget. Någonstans i allt det vilsna finns jag ju och jag behöver bara hitta mig själv igen.

DSC01847.JPG

Dagens vardagslycka är en trippel. Det är helt fantastiskt hur naturen kan få till det. Mina närmaste grannar har ju rosor på framsidan. Dessa rosor har stått där sedan 1965 då husen byggdes. Aldrig blivit vattnade. De bara växer och växer. Här ska ni få se på tjusigheter

DSC01844.JPG

Stora som boxarnävar och helt fantastiska. Ibland är världen alldeles otroligt vacker.

Jag hoppas ni alla har en riktigt bra lördag………..med eller utan mormorsrutor.

 

 

Halsdukar

Finaste Carol från Stickvarvet efterlyste halsdukar åt barn som kommer med flyktingbåtar till Leros. Då var det nästan så att stickorna for iväg av sig själva och letade upp lämpligt garn. Sedan var det igång. Många halsdukar blir det. Enkelt och snabbt. De flesta är stickade med bara räta maskor, en del med blandade räta och aviga så det bildas fyrkanter eller rader av räta maskor. Nu har jag börjat sticka halsdukar som blir dubbla, som ett rör. Mönstret har jag hämtat från Knappmakerskans blogg. Det är busenkelt och blir tjockt och mysigt. Mönstret är enkelt. Lägg upp jämt antal maskor. Lyft första maskan med garnet framför maskan, sticka nästa rät, lyft nästa med garnet framför maskan, nästa rät. Fortsätt så varvet ut och sedan är det bara att köra på. Efter några centimeter så märker du att det blir dubbelt, som ett rör. Hur fasen det går till det är som ett trolleri. Prova, det är kul.

DSC01666.JPG

Den lilla halsduken nederst till höger är stickad på det sättet. Garnet är Marino Soft och jag har använt större stickor än vad som står angivet.  Men nu sitter man här i trådfästningsträsket igen. Igen. Jag som svor på att jag skulle fästa trådar vartefter jag blev färdig med ett arbete. Ja ja det är väl bara att ta tag i det hela.

Hoppas ni har en kanonsöndag……..med eller utan halsduk.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

.Evas Kvarnaro

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Aotearoa, Land of the Long White Cloud

JudithJaxon

Collect moments - not things

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag