Näshultadagen

Hemvändardag för alla gamla Näshultabor och en folkfest för folk som redan bor där och runt omkring. Det brukar vara en härlig marknadsdag och det var det den här gången också. Det hade blåst väldeliga men nu var det lite lugnare så eventuella kunder blåste i alla fall inte bort.  Jag tänkte visa er några saker som fanns att köpa på marknaden.

Ljustorpet var där med sina vackra ljus och sin decoupage.

DSC03518.JPG

Det värsta med att vara jag är att minnet börjar svikta. Trots detta så tror jag mig om att komma ihåg vad folk heter. Det gör jag inte. Inte ofta i alla fall. Nu stod jag i närheten av en kvinna som jag tycker mycket om att träffa och prata med när det är marknad. Vi ses på lite olika ställen. Hon stickar i ull och har så fina saker. Nu hade hon ett par sockor som jag tyckte var riktiga gladsockor. Ett par sockor som man skulle kunna köpa och ge bort till någon som skulle uppskatta ett par glada vardagslyckesockor. En värmestuga för frusna fötter. Nu skulle jag ju presentera henne här men namnet har fallit mig ur minnet men fotot har jag kvar i alla fall. Tur att inte kameran också har teflonminne.

DSC03519.JPG

Jag fortsätter väl i glömskans dal för här kommer det monster och annat. Ett helt bord fullt. Det måste vara skojsigt att som barn som är med på marknad komma fram till det där bordet. Barn brukar ju lätt bli uttråkade och lessna men det här bordet livade nog upp livsandarna rejält för dessa barn.

DSC03521.JPG

Min marknadskompis hade komponerat denna kökstavla.

DSC03522.JPG

Sist ut är Aud Henriksson från Eskilstuna med sina vackra handledsvärmare i fårskinn. Hon gör väldigt mycket i ull och fårskinn och ni som hängt med här ett tag har sett lite olika saker från henne här på bloggen.

DSC03523.JPG

Nu är det slut på marknadsbilderna men jag har ett par bilder till som jag gärna vill visa upp som också handlar om hantverk. Här är det ju toppen att använda restgarner i regnbågens alla färger. Ett riktigt pillerilljobb. Förmodligen behöver man även vara utrustad med ett rejält tålamod.  Min vän B gjorde ett studentparaply till sitt barnbarn och det var mycket pyssel innan det var färdigt. Men så roligt att få ett sådant som det verkligen bara finns ett av och som är gjort med kärlek.

DSC03427.JPG

Under parasollet fanns en studendocka också

DSC03429.JPG

Trots den något besvärliga sommarvärmen så hade vännen B både ork och lust att sticka tumvantar som ska få följa med ut på marknad nu i vinter. Det är ju så det måste vara att man gör vintersakerna på sommaren för att få ihop ett litet lager. Själv gjorde jag inte ett dugg hantverksmässigt (och inte i övrigt heller) under sommaren. Låg mest och kippade efter luft när jag inte låg och glötade i badkaret.  Här kommer dock vantarna

DSC03453.JPG

En liten fin vardagslycka är gurkburken som min närmaste granne A-M gav mig för en tid sedan. Så rart och omtänksamt.

DSC03533.JPG

Mitt liv är fyllt av vardagslyckor och de jag visar upp här på bloggen är bara en del. Vad jag vill säga är dock att jag är lika glad och tacksam för dem alla trots att alla inte syns här. Förresten, det kanske vore en bra idé att ha en Vardagslyckeblogg men än så länge får ni ta del av mina vardagslyckor lite då och då här hos mig.

Jag hoppas ni har en fin torsdag……..med eller utan monster och tumvantar.

Väder, kossor och blommor

Den här sommaren har varit den besvärligaste sommaren i hela mitt liv vädermässigt. Jag har ju så rackarns svårt för värme så så fort det börjar närma sig 24 grader så är det redan där för varmt för mig. Jag har ju längtat efter svalka och regn. Det har ju varit så torrt så dessbättre har jag nog inte klippt gräs(moss/ogräs/klöver-)mattan mer än tre gånger sedan maj.

Här gnällde jag om att jag ville ha regn. I några dagar regnade det ganska ordentligt men med den lyckan infann sig också o-lyckan. Åskan.  Jag har inte varit åskrädd tidigare men nu är jag det. Jag har en flygväska som jag packat ett ombyte kläder i, smycken, bankdosor och medicinkartonger i. Den, mannens mandolin samt en jacka som hänger i hallen ska jag ta med mig ut ifall åskan slår ner i huset. Nu bor jag i o f s i radhus men jag har läst att i sommar har åskan åtskilliga gånger slagit ner just i radhus.  Nåja när åskan kommer bär jag ut mandolinen i sitt fodral, väskan med mina saker och ställer dem vid ytterdörren.  Själv knallar jag omkring med lille Vift under armen. Det känns tryggt.

DSC03478.JPG

Lille vift är en mjukishund som jag fått av barnbarnet. Först hette han Zlatan (förstås) men fick efter en tid byta till lille Vift. När det blixtrar och smäller samtidigt då jädrar är det finemang att ha något att hålla i som inte gallskriker att man håller för hårt och nyps. När det åskar är det nog inte så bra att göra som Tjorven uppmanade farbror Melker….”håll dig i spiskroken”, så lille Vift och jag patrullerar nedervåningen. Om någon hörde när jag tröstande säger till lille Vift att ”var inte rädd det är inte farligt” så skulle dom tro att jag pratade för mig själv. Gör jag kanske det eller talar jag till mig själv. Självlugnande. Bra funkar det i alla fall.

Vissa dagar regnade det väldeliga men hur mycket fick jag springa över till grannen och titta i deras regnmätare för min egen hade en spricka i botten så den hade fått respass till tippen. Mycket vatten var det i alla fall

DSC03479.JPG

När jag var på besök i butiken Kan & Vill så hittade jag den här annorlunda väderstationen. Stämmer ju kanoners så jag tänkte att den där ska jag nog ta och köpa eftersom jag saknar en riktig regnmätare. Jag tyckte i alla fall att den var för jädra rolig men jag kanske har usel humor. Ha ha ha…….den är skitkul.

DSC03529.JPG

Men nu jädrar ska ni få se på vardagslyckor. Lycka är när man öppnar ytterdörren och det är fullt med rosor på grannens rosbuskar. De blommar för andra gången nu. Buskarna är sedan 65 när husen byggdes och orkar blomma för fulla muggar vartenda år. Det är härligt och gör mig glad.

DSC03477.JPG

Men vardagslyckorna är inte slut med det. Se här vad fina vännerna B och A kom med till mig

DSC03560

Inte nog med att de hade med sig goda mackor de hade med sig en regnmätare åt mig. Tusen tack! Jag blev jätteglad och har därefter väntat på regn. Men nu jädrar ramlar det inte ner en endaste droppe. Så snålt.

För lite sedan var jag med en vän till hennes sommartorp. Hon ska säga upp det och behöver göra sig av med en massa saker. Vad jag köpte och hur det blev ska ni få se i ett senare inlägg. Men på vägen till hennes torp var jag i alla fall på ett vardagslyckebesök i Bregottfabriken.

DSC03510.JPG

Jag hoppas ni alla har det kanonbra…….med eller utan kossor och regnmätare

 

Sport, dyr tvätt och dyra äpplen

Jag och sport är ju två saker som sällan möts och trivs tillsammans om det nu inte gäller F1. Då är jag på tå och försöker att ha stenkoll. Jag tycker det är fantastiskt spännande. När kvalet till Ungerns GP började och jag bänkade mig, lutade mig tillbaka och skulle njuta av spänningen då blev jag hungrig. Varför blir man alltid hungrig eller kissnödig när det absolut inte passar?  Vem fasen har tid att stå och laga mat när det finns killar som kör wheel to wheel i 300 km/tim och kör om så det visslar i knutarna.  Inte jag.

När det kändes lugnt så rusade jag ut i köket och tog fram en  burk fiskbullar i räksås, en kastrull med vatten samt en liten påse potatis och potatisskalaren.  Allt utom fiskbullarna fick följa med in till tvn och datorn. Sen var det bara att börja jobba

DSC03454.JPG

Det går kalasfint att skala potatis samtidigt som man kollar F1. Sedan är det bara att rusa ut och sätta på pärerna och efter det värma fiskbullarna. Tjolahopptjolahej. Smidigt och bra.

Jag försöker ju ibland lura i folk att jag är sportig men det är sällan någon går på det. Sist var det när jag köpte mitt livs första moderna gympadojor som jag redovisade i ett tidigare inlägg.  Här nedan gör jag ett nytt försök med att verka sportintresserad. Undrar f ö var i jisses jag fått handduken ifrån.

DSC03452.JPG

Ja och så var det då dags för det där med särskrivningar. Särskrivningar och felaktigt användande av dem och de får huden att krulla sig på mig. En del tycker inte att det är så noga med språket och hävdar att det är ok med särskrivningar. Det tycker inte jag för det kan ju bli väldigt fel. Här kommer ett exempel:

En mörk hårig sjuk sköterska………..när det egentligen skulle stå En mörkhårig sjuksköterska.  Det är ju två helt olika meningar med olika innebörd.

När jag var ute på cykeltur häromdagen så såg jag den här reklamen. Den kan ju inte ha varit billig att få gjord så man önskar ju att någon hade sagt till om att man inte bör särskriva för då får oftast orden annan innebörd.  Hand tvätt……..eller handtvätt. Det är frågan.

DSC03442.JPG

Jag ska nog inte köpa något äpple på Willys för det tyckte jag var i dyraste laget

DSC03447.JPG

Dagens vardagslycka är väl den iskalla melonen som jag skar upp och åt till tv-tittandet. Har man 28 grader inomhus (för några dagar sedan) så smakar det gott med något saftigt och kallt. Tack snälla A-M för omtanken. Igår fick jag en färsk ananas och ytterligare en melon så nu kan jag kalasa ordentligt.

DSC03467.JPG

Vädermässigt har det ju varit ganska likt en normal svensk sommar under en halv vecka. Sol och regn och sol och moln.  Det är ok och man känner att kroppen lugnar ner sig. Nu såg jag till min stora fasa att under onsdagen och torsdagen så ska det bli 30 grader igen och jag känner mig nästan gråtfärdig bara av vetskapen.  Jag vill inte. JAG VILL VERKLIGEN INTE. Jag orkar inte med mer extremvärme. Vi har ju haft över 33 grader här tidigare och det var väl gränsfall för vad man tålde.  Det räcker nu. Jäklar att det inte funkar med att man blir tjurig och vägrar. Nä, värmen kommer likt förbaskat och jag kommer väl att tillbringa en väldans massa tid i mitt lilla badkar med kallvatten.  Jag har väl snart slitit ut emaljen med det här eviga badandet. Jag får väl vifta lyckligt med tårna när jag ligger där och glötar och vara tacksam för att jag faktiskt har både vatten och badkar till hands.

Jag hoppas ni alla mår bra………med eller utan kall melon och särskrivningar.

Några tips på svalka i den galna värmen

Jag får banne mig dåndimpen av den här värmen. Hjärnan känns som mos och man orkar ingenting. Det känns som om man slösar bort sina dagar genom att likt en sengångare göra allting sakta sakta för att inte sätta igång svettfontänen.  Jag avskyr att svettas och har alltid så långt bakåt som jag kan minnas haft svårt för värme. Det börjar redan när det är 25 grader varmt ute. Då pustas det och stönas och svettas så det stänker. När jag kollar på mina dambekanta och kompisar så inte fasen är det någon som svettas på det här oattraktiva sättet jag gör det på. Dom noterar att det är varmt och så är det bra med det medan jag alltid får ha med mig en packe pappersnäsdukar att torka rinnande svett med (i ansiktet).  Jag vill också kunna svettas snyggt men det kommer väl aldrig att hända.

Men jag har fiffilurat ut några saker som funkar bra för mig och kan dessa enkla knep hjälpa någon annan så är det kanoners. Så här ska ni få se första knepet på bild

DSC03457.JPG

Kallvatten i småflaskor att ta till. Se till att inte dricka hela eller halva flaskan på en gång för då rinner det bara rakt igenom. Ta några klunkar och pausa innan du tar några till.  Påsen till vänster och den i mitten innehåller var sin handduk som ligger i kallt vatten och påsen till höger är en tunika som ligger i kallt vatten. De har legat över natten i kylen och är jag hemma och storknar i värmen så tar jag ut tunikan ur påsen och vrider ur överskottsvattnet och tar på mig den och låter den torka på kroppen. Det känns så svalt och skönt en lång stund.

Ska jag däremot ut och cykla i något ärende så är det iskall blöt handduk om halsen som gäller för att man ska överleva.  Man behöver ju se till att hålla nacken sval.

DSC03459.JPG

En annan liten sak som är kanoners att ha till hands i den här värmen är en liten sprayflaska innehållande vatten. Man sprayer på både på naken hud och under kläderna och låter det torka på kroppen.

DSC03460.JPG

Men det som har hjälpt mig allra mest under den här ruskiga värmeperioden har varit att spola i kallt vatten i badkaret och sedan lägga sig i det och svalka av sig så där femtioelva gånger per dag. Jag lägger mig och doppar även huvudet så jag bara har ansiktet över vattnet. Jag svettas ju så vansinnigt i hårbottnen.  Ligger man kvar fem-tio minuter så håller man sig sval länge.  Jag bjuder på en liten badbild på en sköldpadda, två fräkniga ben samt två randiga fötter som INTE är smutsiga utan har fått randig solbränna av sandalerna.

DSC03464.JPG

Ja det var några av mina knep och tips för att klara av extremvärmen. Har man sedan världens bästa grannar som kommer med både sött, blött och salt att äta så är väl det en vardagslycka i sig. Iskall melon är väl toppen. De små tomaterna  hann knappt ner i skålen förrän de var uppätna. Mums.

DSC03450.JPG

En rosa vardagslycka fick jag av vännerna A och B. Den är så söt. Blommorna ser ut som pyttesmå rosor. Jag hoppas den ska trivas hos mig.

DSC03451

Jag hoppas att ni alla har det bra i värmen…….med eller utan sköldpadda i badet

 

Varför kommer dom inte när jag lockar?

För en tid sedan så kom en vän till mig förbi på cykel. Vi bestämde oss för att jag skulle släpa fram min plåtåsna ur förrådet och så skulle vi ta en cykeltur och äta lunch tillsammans.  Hon har en väldigt flott och avancerad hoj medan jag skaver omkring på min damtralla med fyra växlar varav det bara går att använda en, 3:an. Något hände när jag cyklade i köldgrader i vintras och sedan har det bara funkat med trean.

Efter maten så cyklade vi ner till Fors kyrkpark för att sitta och språka, ta det lugnt och komma undan solen. Det gick sådär för alla bänkar var i solen så vi drog oss lite åt sidan utefter åkanten och där hittade vi en bra bänk med vacker utsikt över ån. När vi suttit där bra länge så började solen krypa fram till oss genom bladverket på träden bredvid så vi reste oss och tog våra cyklar och skulle promenera en bit och sedan skiljas åt och cykla var och en åt sitt håll.

Då säger min kompis, har du sett kattorna där uppe? Jag kikade och såg två kattor ligga på en stenbänk. Åh, sa jag vi kan väl gå dit. Så vi gick över gräsmattan och jag viskade att hon skulle gå saktare så vi inte skrämde kattorna. Då fnissade hon. Jag förstod inte varför förrän jag kom fram.

DSC03432.JPG

Ja ni ser ju själva att det inte var någon risk för att vi skulle skrämma kattorna. De såg så riktiga ut på långt håll (och med dåliga ögon kanske). Bänken med kattorna finns på å-sidan av gamla konstmuséet om nu någon skulle vilja gå dit och sitta en stund i detta sällskap. Vardagslycka är att träffa vänner och göra saker tillsammans. Tack härliga T för en mysig dag.

Men hörrni, nog är det väl lite för varmt. Jag har väldigt svårt med värmen och har haft det i hela mitt liv och det blir banne mig inte bättre med åren. Nu när det är tre månader av ihärdig värme så känner jag mig ofta gråtfärdig för jag vet inte vart jag ska göra av mig i värmen. Inget orkar jag och jag vill egentligen ingenting heller. Jo jag vill ha några dagars vila från solen. Regn vill jag också ha. Mycket regn. Jag tänker på djuren i skogen som har svårt att hitta vatten och på växtligheten som törstar. Det enda som är bra med den här torkan är att jag slipper klippa gräsmattan så ofta. Å andra sidan har jag ju inte så mycket gräs heller det är ju mest mossa i den mattan. Och klöver. Och ogräs. Så det enda som lyser här hos mig är A) solen  B) gräset med sin frånvaro.

Jag har ställt ut ett stort keramikfat med vatten under buskarna så att igelkottar och den lilla svarta katten som ständigt smyger omkring här har lite vatten att tillgå. Igår satt den lille svarte rackaren och lapade i en hel evighet så då kändes det gott att veta att man gjort något bra för de små. Som vanligt hann jag inte ut med kameran innan kattskrället försvann men vänta bara. Endera dagen har jag den på bild.  Nu får ni bara se fatet med stenen och vatten samt den snustorra jorden under vinbärsbusken. Stenen ligger i vattnet för att även humlor, bin och andra flygfän ska kunna landa där och traska fram till vattnet för att dricka utan att drunkna.

DSC03449.JPG

Jag har ju galet varmt inne eftersom jag bor på i ena kanten av ett radhus. Jag har alltså sol från det att den går upp tills den går ner. Värmen stannar ju i tegelväggen och på vinden så det brukar kunna vara över 30 grader uppepå. När klockan är runt 21 så brukar jag gå upp och öppna korsdrag vilket oftast inte blir något ”drag” eftersom det varit kav lugnt. Då är det svårt att få ut värmen. I natt hade jag 27 grader i sovrummet och då är det inte lätt att somna och sova gott.

När det har varit så här varmt så har jag spolat i kallt vatten i badkaret och där har jag gått och kylt av mig med jämna mellanrum för jag mår dåligt när jag blir för varm. Det är så jädra kallt på Playa de Karlsson så man tror man ska få frostskador men oj så skönt det är när man är i.  Jag tror jag tillhör den skara av människor som skulle uppskatta att vinterbada faktiskt. Kylan bekommer mig inte på samma eländiga sätt som värmen gör.

Jag hoppas ni alla mår bra och kommer ihåg att dricka mycket vatten i värmen.

Ha fina dagar…………med eller utan kylvatten för utvärtes bruk.

 

 

 

Bred last

När våren kommer så är det ju så förfärligt mycket som det ska fixas och donas med. Nu när jag är ensam så ska jag ju helst klara av det mesta själv. Bra tant reder sig själv.  I alla fall ibland och i vissa andra fall är det hårfint om man inte balanserar på dumhetens gräns och borde tagit hjälp men sånt vet man ju inte förrän efteråt, eller när det är för sent. Dessutom lär man sig ju av misstagen. Hoppas jag.

Nåja, jag klippte i alla fall ner kaprifolen som växt på spaljé mellan mig och mina fina grannar. Rev ner de flagade och gräsligt fula spaljéerna som hängt uppe i många år.  Jösses så tomt det blev.

Jag gick in och letade på nätet efter var jag närmast kunde tänkas lägga vantarna på ett par hyfsat billiga spaljéer. Det fick bli hos Blomsterlandet men det var nog bra många år sedan vi köpte de gamla spaljéerna för priset stämde inte med det jag mindes. Långt därifrån.

Någonstans i mitt huvud var det väl något som fick mig att klippa långa snören av grov hampa och lägga ner i cykelkorgen. Sedan bar det av. Jag hade ju ringt innan och kollat så det fanns i lager och jo det gjorde det. 12 stycken sa tjejen i telefonen. Bra sa jag då kan du vara snäll och ställa undan två till mig så kommer jag och hämtar dem under förmiddagen.

-Jaaaa, men jag tror inte vi behöver ställa undan några för det är inte så många som köper sådana sa tjejen.

-Jamen nu vill jag vara tvärsäker på att det finns två stycken när jag kommer hojande med plånboken i högsta hugg och då kan jag inte riskera att det kommer in någon figur en halvtimme innan jag hinner dit och köper alla 12.

Man hörde ett underligt läte i luren innan hon lugnt sa: Jag ställer undan två stycken åt dig ute vid kassan.

Jag cyklade dit och vid kassan stod två vita spaljéer och väntade på mig. Jag betalade och bar ut dem. Funderade lite på om inte brallisen som svarat i telefonen stod någonstans och smygtittade för att få ett ansikte på den konstiga människan hon nyligen pratat med i telefonen *S*.

Nåja, väl ute vid cykeln så insåg jag att sättet jag tänkt sätta fast dem på absolut inte funkade och jag funderade lite på hur fasen jag hade kunnat tro det. Ibland duger huvudet knappt till att sätta mössan på. Men som sagt, bra tant reder sig själv. Jag surrade fast bägge två på pakethållaren med mina medhavda snören och de satt faktiskt som berget. Det blev en bred last men saker blir inte några problem om man inte gör dem till det så jag slängde mig upp på cykeln och hojade iväg.

DSC03387.JPG

Det är cykelbana nästan hela vägen hem till mig och jag stannade med jämna mellanrum för att se om det kom någon cyklist bakifrån  som jag behövde släppa förbi och vid övergångsställena gick jag över.

Väl hemma så fick de ligga till sig lite (ganska länge faktiskt) så jag hann fiffilura på hur jag skulle göra med dem eftersom de var vita och staketet är brunt. De gamla spaljéerna var brunmålade. Nu ville jag ha något som inte flagade så gräsligt fult. Då kom jag på att jag har ju en massa bets kvar sedan tidigare hantverk så så fick det bli. Nu fanns det inte så mycket betsfärg kvar så det blev olika färg på dem. En brun och en brunröd. Men så får det vara. Två flugor i en smäll, jag blev av med två halvfulla betsburkar och jag fick äntligen upp spaljéerna. Det mesta dras ju i långbänk här hemma numera så jag är faktiskt glad över att jag fick det här gjort innan sommaren var slut. Så här blev slutresultatet

DSC03437.JPG

Min fina granne A-M var ut och hjälpte mig att försöka binda upp grenarna som absolut inte vill växa uppåt utan allra helst ut åt sidorna liggande över gräsmattan. Men någon jädrans ordning måste det vara även på en kaprifol så upp och kläng i spaljén nu illa kvickt.

Ni ser så torrt det är. Vi har ju knappt fått en droppe vatten på över en månad men igår så hade det kommit över trettio mm på ett par dygn. Skönt för all växtlighet. Detta innebär dock att det snart är dags för gräsklippning igen. Då ska man brottas lite med elsladden igen och se till så att det är gräset som blir klippt och inte sladden. Ibland är det inte helt lätt när man fnattat runt på den enorma, frimärksstora egendomen i så konstiga slingor att man rätt som det är har sladden nästan ett helt varv om halsen. Den ska bara ligga över nacken är det tänkt. Då får man pausa innan man stryper sig själv och fundera på om man inte skulle kunna vara lite mer organiserad när man klipper.

Eftersom vi ändå är inne på trädgårdsskötsel vilket absolut inte är min bästa gren så vill jag visa skyltarna jag gjorde på skoj och sålde på en marknad vi var på för lite sedan. Dessa skyltar stämmer verkligen in på mig och min s k trädgård där det mesta går lite på lösa boliner

DSC03422.JPG

Fyra brädor, ohyvlad baksida, en tuschpenna, några nyckelpigor, en hyfsad handstil, två hål i vardera översida, najtråd mellan hålen och så båtlack på det.  Jag har gjort dessa skyltar förr och sålt bara på kul. Man får dock varna för baksidan som trots båtlacket är lite ”stickig” men eftersom priset är lågt och det mest är på kul så är det inga problem. En tant sa att hon skulle vilja köpa en sådan skylt till sin granne men hon vågade inte *S*.

Jag hoppas ni alla har en härlig midsommarhelg…….med eller utan trädgårdsfixande.

These boots are made for walking…….

….and that’s just what they do (fast inte så ofta).

Ja jösses. Även gamla hundar kan lära sig att sitta eller även äldre damer kan lära sig gå i gymnastikskor men som sagt inte så ofta. Men de ser väldans snygga ut där de står i hallen. Sportiga liksom. Sportiga på ett sätt som inte en levande människa förknippar med mig. Men med lite tur kanske man kan inbilla någon nykomling att jag är den sportiga typen men jag misstänker att den bluffen blir avslöjad blixtsnabbt.

Jag är 64 år och sist jag använde gympadojor var när jag gick i skolan och vi hade basketdojor. Dom var billiga och alla hade råd att ha dem. Men fy farao så illa dom luktade och så platt man gick med fötterna. Numera kallas dom för Converse och är svindyra men lika fula och det skulle inte förvåna mig om dom luktar lika illa också.  Det enda förmildrande med dåtidens basketdojor var att man ritade med röd eller blå annillinpenna på dem. Skrev namn på popgrupper, målade blommor eller bara smyckade på det sätt man kunde.

Efter dessa basketdojor blev det i många herrans år högklackade pumps och andra skor och stövlar med klack. Nu i några år har jag använt mer fotriktiga skor och stövlar med hög bekvämlighetskänsla.

Men när jag nu fick problem med ett knä och det enda som stod till buds var Diklofenak som jag absolut inte använder så fick jag tänka om. Remiss till röntgen skickades in 12/2 och hör och häpna jag har fått tid redan 28/6. Endast drygt fyra månaders väntetid. Heja Mälarsjukhuset!  Under väntetiden har jag kurerat mig själv genom att morgon och kväll smörja på vit tigerbalsam på knäets sidor och baksida, göra rörelser med benet för att stärka musklerna samt inhandlat dessa käcka skodon som skulle få mig att sätta ner foten brett och säkert

DSC03310.JPG

Jo nog går man brett och säkert. Det känns som om mina fötter är jättestora. Det är en mycket konstig känsla att ta på sig dessa skodon och börja traska. Man blir lika varm i dom här som jag kommer ihåg att jag blev i basketdojorna men dom här är rejält mycket snyggare. Jag kan dock inte påstå att jag använt dem särskilt ofta. Sådana här skor är nog helt enkelt inte min grej. Det hjälpte inte ens att dom var rosa.  Dom har dock tre fördelar, de läcker inte underifrån, inte från sidan och inte uppifrån. Så någon gång då och då kommer jag nog att få användning för dem.

Det är märkligt det där med skodon. Vissa skor och stövlar har jag ju använt tills de ramlat isär och nästan varit hysterisk när jag blivit tvungen att ge upp användandet p g a att det liksom inte finns någonting kvar att traska i. Andra skor, som dessa, hamnar oälskade  i garderoben (när man skrutit klar med dem stående i hallen) och blir sällan framtagna och använda.

Jag har breda fötter och knepigt att hitta sköna skor men jag håller med Birgitta Andersson och Sven Paddock …….”man ska vara glad åt fötter, utan dem man står sig slätt”.

Jag hoppas ni alla har en finfin dag……….med eller utan rosa gympadojor

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg

Evas Pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

.Evas Kvarnaro

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Skaparglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

NZ en gång till

Aotearoa, Land of the Long White Cloud

JudithJaxon

Collect moments - not things

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag