Bibbis blandning

Den här ljuvligt vårgula tussilagoplantan med ett litet bebisbi är till alla er som tittar in här hos mig. Jag vill också passa på att tacka alla som lämnat goa kommentarer och till er som skickat mail och ett och annat uppmuntringspaket. Jag är så tacksam för allt. Allt värmer så gott i hjärtat ska ni veta.

Covid snodde tre veckor av mitt liv och jag har inte för avsikt att låta det ta en enda minut till så jag tänker inte lägga ut långa texter på hur det var utan låta tre ord täcka alla tre veckorna…….Det var besvärligt.

Men nu är jag igång igen även om man inte kan påstå att jag har nått full racerfart men å andra sidan så behöver jag ju inte det heller. Jag kan lunka på i lagom takt, lyssna på min kropp och samla mer krafter. Men oh så härligt det är att kunna gå och handla och röra sig fritt ute. Man får tillbaka livet på något sätt. Så nu trippar jag omkring lite varje dag sedan tisdags.

I år firade vi inte påsken tillsamman jag och min lilla familj utan det blev ett något oortodoxt firande som passade oss alla tre. Jag har ju yrat om att jag är så sugen på ”riktig pizza”, alltså från en pizzeria och inte någon fryspizza. Jag har väl pratat rätt mycket under flera månader egentligen om hur sugen jag är på pizza så när påskaftonens eftermiddag kom så ringde det på min dörr och när jag fått på mig munskydd och öppnade så stod min lilla familj utanför på grusgången och hade ställt rejält med påsksmaskens i olika former på min sittbräda utanför. Vi språkades vid en stund och sedan for de iväg, var och en åt sitt håll. Nästa gång vi ses då ska vi kramas. På riktigt. Nu fick de krama varandra ifrån mig men det går det också. Här ser ni lilla familjens påskägg till mig. Pizza, påskägg med godis och en dricka. Kan man ha det bättre?

Ytterligare ett påskägg dök upp hos mig och det var från min kompis A som bor längre bort i längan. Nog är det lättare att vara skunkig när man har godis att tillgå. Tack snälla A. Förresten, godis gör livet lättare även när man inte är skunkig *S*.

Något som jag tyckte var särskilt gulligt var när barnbarnet efter jobbet åkt iväg till affären och införskaffat hönssoppa åt mig. Det var något han fått av sin farmor när han var sjuk som barn och som han fortfarande tycker om. Sittbrädan utanför min dörr har verkligen varit till nytta som parkeringsplats för diverse glädjeämnen under några veckor. Det var toppen med soppa kan jag säga. Tack finaste goaste L för din omtanke.

Nu har jag skrivit väldigt mycket om gåvor och omtanke som jag fått och som jag är så tacksam för. Det är lättare att vara isolerad när man vet att man i alla fall inte är ensam. Det finns människor utanför som bryr sig om på olika sätt. Ett mail, ett telefonsamtal eller uppmuntran enligt ovan inlagda bilder. En vän skickade ett brev med ett paket pappersnäsdukar, en påse Fishermans, ett kort och en vacker sten. Några skickar vykort. Blommor har jag fått i två omgångar av mina närmaste grannar. Det finns så många sätt att visa omtanke och jag är tacksam för dem alla. Jag önskar att alla som behöver det fick känna samma omtanke utifrån.

Vardagslycka är att få känna av omtanke när man som mest behöver det. Den största vardagslyckan är den att få vara så frisk så man kan ha goda och innehållsrika dagar. Det är lätt att ta saker och ting för givet men oj så mycket man har att vara tacksam för. Så jag tycker att vi kämpar vidare precis som tussilagoplantan som kämpar för att ta sig fram och upp där det är som allra besvärligast. Var rädda om er allihop så ses vi snart igen och då blir det ett handarbetsinlägg.

Jag hoppas ni alla har en fin torsdag……….med eller utan tussilago och hönssoppa