Bibbis blandning

så spelar det ju ingen roll om det blir ännu lite mer stök och knök. Det började med att jag upptäckte att det kom ner vatten i underskåpet vid diskbänken. Det är inte ett dugg bra. I november var ett företag här och mätte fukt i alla utrymmen som har kranar för försäkringens skull och jag hade ingen fukt någonstans. Så när jag nu upptäckte att kranen som är sedan 1965 inte höll tätt så hörde jag av mig till ett VVS-hus nära mig och kollade upp vad som gäller för kraneriverksamheten.

Jag valde ut en kran via hemsidan och den hade fast pris för inköp och montering. Finemang! Jag beställde och redan samma dag kom två muntra rörkrökare med kran och verktyg. Det var bara det att det var helt fel kran så de var inte lika muntra när de gick igen. De lovade dock att beställa den kran jag valt för den var inte lagervara hos dom. Detta var en onsdag och jag hade sett till så att den sidan av köket som berördes såg ut så här så att det skulle vara lättare för dem att arbeta i små utrymmen:

Så alltså. Det bidde ingen ny kran den dagen och jag vägrade använda den läckande skruttkranen så det blev disk och vattenhämtning i handfatet i badrummet. Först tyckte jag det var jädrans eländigt men sen kom jag till mig igen och insåg att jag har inte ett dugg att gnälla över för jag har ju för tusan vatten. Det finns folk överallt i världen som inte har tillgång till vatten och jag gnäller bara för att jag får ta tjugo steg extra för att nå mitt privata vattenhål. Skäms på mig! Efter den personliga uppsträckningen för egen del så flöt det på med matlagning och disk hur bra som helst. Ibland behöver man nog tänka efter innan man sätter igång att tycka synd om sig själv och gnälla. I onödan.

Nåja när det ändå var kaos i köket och det stod avhängda skåpluckor och skåpinnehåll lite här och var så kunde jag ju lika gärna röra till det lite mer så jag hämtade in två gamla stolar som jag har haft ståendes ute i boden. Jag hade nämligen hittat en ganska lång bit lintyg som jag tänkte kunde passa till stolsdynorna. Stolarna har stått i ett par år så nu var det dags att ta tag i det hela. Jag övertog stolarna från min kompis som gjorde sig av med sitt torp efter långt över fyrtio år. Jag gillade dem och jag tror att det beror på att min mormor hade likadana men omålade då. Barndomsminnen.

Så här skrider jag då till verket, hej och hå:

Givetvis går ju inte saker och ting som på räls varje gång. Nu hade jag väldiga problem med häftpistolen. Jag hittade inte min egen utan rotade fram mannens gamla som låg i en fint snickrad låda under trappan. Den sköt inte in klamrarna helt så jag var inte nöjd och hade inte lust att stå med hammare också. Gick till min kompis A längre bort i längan och lånade hans som var om möjligt ännu äldre än den jag hade. Tung som själva vojvoj också men väl fungerande och med kraftigare klamrar. Så nu var det bara att köra på.

Tjoff, tjoff, tjoff, spänna, spänna, draaaaa, draaaaa (svära lite), tjoff, tjoff, tjoff……..o s v. Här är i alla fall resultatet av arbetet. Före: den grönblå dynan………Efter (den heroiska drag- och spänninsatsen): lintyget med kattor. Jag är helnöjd faktiskt och nu är båda stolarna klara.

Eftersom ni fick se den avskalade förebilden av kran, diskbänk och skåp så får ni även se den tjusiga bilden på den nya kranen, det nystädade underskåpet samt påhängda luckor. Dessvärre odiskat men det är ju snart åtgärdat nu när man kan använda vattenkranen utan att det blir som Avestaforsens brus i underskåpet.

Kan meddela att den nya kranen dök upp på måndag eftermiddag så det blev fyra och en halv dag utan kökskran men det var en bra påminnelse för mig om att jag ska inte vara så snar att gnälla för saker och ting funkar ju ändå med lite ändringar och så det berömda tålamodet. Jag som oftast går från noll till hundra på ingen tid alls behöver verkligen träna på att ha tålamod. I mångt och mycket har jag en ängels tålamod medan andra saker kan få mig att gå i taket direkt. Det är lite olika.

Ja nu mina vänner har ni fått vara med på en kökskaosresa som slutat så bra med två omklädda stolar och en väl fungerande kökskran. Nu är jag nöjd och belåten. Dessutom vill jag påminna både mig själv och er andra om vilken vardagslycka det är att ha friskt vatten.

Jag hoppas ni alla har en fin om än kylig söndag……..med eller utan läckande kranar