Hej hopp i solskenet, för jag hoppas ju att ni har det precis lika soligt hos er som jag har det här idag. 16 grader kallt när jag steg upp och bryggde kaffe men ändå blev det som vanligt en tur ut på lilla verandan för att borsta håret och hämta tidningen. När jag skrivit klart det här inlägget ska jag faktiskt ta på mig och gå ut på promenad. Det har jag gjort varje dag sedan det började bli riktigt kallt. Det är ju då jag har mina bästa dagar, när det är kallt.
När jag skulle till affären och handla lite förnödenheter för en tid sedan skulle jag ta en genväg över en stor gräsmatta och då kom funderingarna på olika vägval man gör här i livet. En del måste man göra och andra gör man för nöjets skull men hur som helst så gör man vägval vareviga dag under livet. Man börjar ju direkt på morgonen……ska jag gå upp eller ska jag ligga en stund till…..ska jag ha en eller två smörgåsar till frukosten……ska jag ha kaffe eller te. Sådär fortsätter det hela dagen faktiskt utan att man tänker på det men man väljer hela tiden. Så när jag kom fram till gräsmattan och såg de här spåren så kom ju insikter och tankar farande.

Här kunde jag ju välja flera vägar. Hundens väg som var rakt in i ett buskage, harens väg som var tredje meter hade små spårningskulor utpruttade så han skulle hitta tillbaka eller människospåret i mitten. Ja den här gången var ju valet inte så svårt. Jag hade inte lust att lämna spårkluttar och jag behövde inte heller besöka buskarna så det blev det mittersta, människospåret.
Alla har ju sina egna spår här i livet och ibland är det lätt att välja. Ibland är det rena bedrövelsen när man måste välja mellan pest och kolera och sådana val sätter spår inombords men kan ändå vara nödvändiga att göra. Man skulle behöva få någon slags kvitto på att man valt rätt när valet var så ända in i helsicke svårt att göra. Man har ju vägt för och emot tills man vänt ut och in på sig själv men hur svårt det än är så blir man tvungen att göra ett val.
En del val blir helt fel så man blir tvungen att ångra sig och ändra medan andra val man gjort inte går att ändra i efterhand. Det är då man får jobba för att stå för de val man gjort och det är inte alltid det lättaste men å andra sidan vem har sagt att livet ska vara lätt. Man lär sig ju mer av motgångar och kringelkrokar än vad man lär sig av att glida på en räkmacka genom livet. Svårigheter gör att man lär sig, får nya insikter och växer som människa.
Här kommer en bild på samma gräsmatta ett par veckor senare när det snöat och jag var på väg till affären tidigt.

Ingen hade varit där före mig och banat väg så jag fick finna min egen stig och det kändes härligt. Jag vände mig om när jag kom fram till gatan och tog det här kortet bakåt mot mina spår. Det som då slår mig är att jag faktiskt inte gått raka vägen utan girat iväg ut en bra bit och sedan tillbaka så det blev som en böj. Precis som i själva livet mina vänner så bär vägen än hit och än dit fast man får bestämma helt själv och ibland utan att man tänker på det eller ser det så tydligt just då.
För att lätta upp stämningen och avsluta lite glatt ska jag presentera ett annat spår som jag hittat på mina vandringar. Jag vet vad det är för spår men jag undrar om ni kan gissa vem som gjort de här ska vi säga udda spåren som fått många att fnittra eller bli lite generade när jag visat bilden. Så kan det gå när det är mycket snö.

Jag tänker på att vi nu i pandemitider hela tiden gör val som vi inte behövt göra tidigare men jag hoppas att vi alla i det fallet gör de rätta valen och att alla härdar ut och fortsätter att vara rädda om sig. Det kommer ju en tid efter den här farsoten och då är det dags att göra andra val.
Jag hoppas att ni alla har en riktigt fin dag……med eller utan mystiska spår i snön.
Feb 09, 2021 @ 12:41:03
Hej Bibbi!
Så intressant med spår och vägval.😃
Att följa i upptrampad stig eller ibland vara tvungen att bana sin helt egen väg som man inte har en aning om ifall det ”går vägen”…
Att ibland få visa vägen för någon annan, kanske gå före för att jämna den för en medmänniska eller visa att det går att hitta rätt! Vilket ansvar och vilken glädje💕
Och mina tankar går vidare till detta med att Lämna Avtryck efter sig…
Vilka spår lämnar jag där jag går fram – och vilka vill jag lämna bakom mej?
Min önskan att det är godhet och uppmuntran, och att världen blivit lite varmare för att jag levt här mina utmätta dagar. Vad kan vara viktigare och mer värdefullt än det? Stora hus och vräkiga bilar är noll och intet för mej. Däremot att ett barn som kan gå i skolan för att hon/han fått en skoluniform, andra fått mat för dagen och återigen någon fått sjukvård trots att pengar inte funnits att betala… sånt är RIKEDOM för mej!
”Gör det lilla du kan” var en sång jag hörde som liten och DET vill jag! Håller på att avsluta en stickad mössa här. Den ska säljas och inbringa en dryg hundralapp som kan bli en kasse mat för flyktingar i Aten eller ett tandläkarbesök i Gambia.
Spår som betyder framtid och hopp.
Oj så engagerad jag blev av detta, Bibbi!😍 Tack för en fin, vägledande tankebana denna gråa tisdag.
Har ingen aaaaning om vad det är för djur som lämnar SÅNA spår efter sig😂
Kram
Feb 10, 2021 @ 16:54:53
Ja du ser att det är mycket som far runt i huvudet under en promenad. Det där med att lämna avtryck på olika sätt var intressant.
Fegis som inte vågade gissa på spåret *S*.
Kram
Feb 10, 2021 @ 16:48:25
Spännande tankar du gått och funderat på. Jo visst är det så , att man ofta står inför vägval. Ibland är det rätt och ibland fel. Då får man börja om. Har nog en del sådana val i mitt liv , men just nu gäller ju valen att hålla sig hemma eller gå ut i samhället. Inte så svårt om man vill komma ur det här eländet i någorlunga gott skick. Just nu tycker vi det är extra jobbigt med alla födelsedagar som rullar på. Saknar ju kalasandet med familjerna. Men vi får fixa ett storkalas någon gång framöver.
Vi har också en hel del spår i snön i vår trädgård. Det är nog en hare som varit hos dig . Ser liknande här.
Ha det gott och var rädd om dig .
Kram Eva
Feb 10, 2021 @ 16:56:26
Ja det är de viktigaste besluten just nu de att hålla avstånd och vara försiktiga och rädda om oss och varandra.
Vad gäller spåret så är det inte hare.
Kram och fortsätt vara rädd om dig och de dina.
Feb 15, 2021 @ 23:35:00
Hej Bibbi
Nu blev det långt. Det är många tankar i mitt huvud.
Det var ett mycket tänkvärt och intressant nyhetsbrev om alla val vi gör varje dag, för vi väljer ju mer eller mindre om allt.
Din text gick rakt in i mitt hjärta. Det första som kom till mig var om alla dessa val av olika tekniska apparater och prylar som finns idag och vad som fanns och hur det var när jag var en liten tjej. Jag är en riktig ”nörd” på allt med olika knappfunktioner.
Det första jag tänkte på var teven och telefonen. Så många fina minnen som kom till mig. Det blev en härlig nostalgitripp från slutet 50-tal och början 60-tal. Då var det EN kanal på tjockteven. Teven var som en möbel på fyra ben och med två dörrar som man förde ihop. Idag finns det smart-tv och ”femtioelva” kanaler, utbytet är helt enormt.
Jag sitter här och ler när jag tänker på telefonen med petmojen (nummerskivan). Telefonen satt fast i väggen. Där låg vi på golvet och pratade i flera timmar. Sen kom Kobra-telefonen, woow vilken nyhet det var. Jag minns vår första biltelefon från mitten av 80-talet. Den var som en väska med handtag och antennen satt på sidan. Den vägde 6 – 7 kg. Tekniken har verkligen gått fort framåt. Idag finns det mängder av olika smartphones med inbyggd kamera mm.
Idag funderar jag över alla val som behöver tas och behöver det verkligen finnas så många olika val och alternativ på allt. Bara att välja flingor i butikshyllan, det känns som det finns 100 olika sorter. Så ska man välja och lista sig på en vårdcentral, man ska välja elbolag, telefonbolag mm.
Nog lättade du upp stämningen hos mig med din fråga om vad det kan vara för spår du hittat på dina vandringar. Du är ute på spännande upptåg.
Min fantasi har ju inga direkta gränser. Ditt spår är en aning udda och annorlunda. Det ser ut att komma underifrån, för snön är ju inte nertrampad. Hmm jag tror inte detta är från något djur. Kan det vara ett spår från en människa – det manliga könet kanske?
Jag hoppas på att det kanske kommer fler ledtrådar, så ska vi nog förhoppningsvis bringa klarhet i detta spår framöver.
Tills vi hörs nästa gång så får vi göra de rätta valen och vara rädda om oss. Kram
Feb 19, 2021 @ 17:36:16
Åh jag kände igen alla de gamla sakerna du skriver om. En härlig återblick. Jag tycker att det är knepigt att välja idag för precis som du skriver så finns det alldeles för många olika utföranden att välja på vad det än gäller. Ibland var det allt bra mycket lättare förr. Kanske inte alltid bättre men lättare.
Eländet med alla förb**nade knappval man måste göra för att efter en kvart få till svar att alla linjer är upptagna var god försök igen. Man blir vansinnig.
TVn med dörrar. Åh så charmigt det var.
För min del funkade det bättre när telefonen satt fast i väggen för numera har jag ingen som helst koll på var jag har telefonen och jag glömmer att ladda den så den ligger ligger någonstans utan att jag kan spåra den genom att be dottern ringa till den. Det är ingen ordning på mig.
Kram och tack för att jag fick igång ännu fler tankar om val.
Kram till dig från mig.
(vad det är för spår återkommer jag till)