Nä, det ser inte så ut men något lite har hänt i alla fall. Jag fick ju inte loss två av listerna, de två längsta, för spikarna satt på ena sidan bakom rören och på den andra sidan straxt till vänster om rören men bromsades av andra spikar som tydligen kom från sovrumsväggen. Väldans långa spikar. För att kunna få bort listen så behövde jag korta den för att då kunna dra den uppåt mot väggen under handfatet och ut på andra sidan och där dra den utåt golvet för att få loss den. Något annat sätt fanns inte eftersom det var en och en halv cm mellan rör och list. Så här gjorde jag
Ni ser listen uppdragen mot väggen till vänster. Jag drog ner den lite och satte foten under och drog ut den lite från väggen med vänster hand och så sågade jag med högerhanden med sågen ni ser längst ner här i bild. Jädrans obekväm ställning kan jag lova men nu var jag förbannad för att det alltid ska vara så himla svårt och eländigt när man ska ta sig för med något. Nu jääää……….
Jag sågade av listen och kunde dra den upp mot väggen och under handfatet och voilá
Så där ja. Men så upptäckte jag två spikar som jag inte har en aning om var dom kom från men som stack ut från väggen till vänster om rören och en satt i lilla väggen vid dörrposten. Jag är ganska stark i armarna men det här gäller på händerna och dom är ju inte vad dom har varit. Jag tog i allt vad jag orkade och flera av mina muskler i vila undrade om jag hade blivit helt vansinnig. Trots detta fick jag alltså inte bort spikarna som stod ut från väggen ungefär 1,5-2 cm. Då gick jag ut och stängde dörren om hela rasket och öppnade inte förrän dottern och barnbarnet var på besök en vecka efter. Då tog barnbarnet hammarklon och drog ut den ena spiken. Han fick verkligen använda alla sina tränade muskler för den satt som berget men ut kom den till sist. Den andra spiken kunde han vika ner och få in längs kanten under väggbrädan.
Detta är då dagsläget just nu. Jag har ju färg och roller och allt som behövs för att fixa väggarna men jag har ju också så vansinnigt mycket annat att göra som är roligare. Sticka och virka t ex. Läsa är också kul. Joxa med garner är ännu roligare och lösa korsord är jätteskojsigt. Klättra på stege på en liten toa är inte vad jag kallar jättekul men jag blir ju tvungen till sist. Tur att man har ett badrum med toa nerpå eller också är det otur för hade jag inte haft det så hade den här toan varit klar i ett nafs. Hellre det än att behöva sk*ta i en hink på altanen till allmän beskådan.
I helgen är det F1 igen. Jipppiiiiii! Då laddar man upp med smaskens, garn och stickning. Den som kan gissa vad jag stickar på här vinner en gratis fotvandring till valfri garnaffär.
Ja där sitter man välekiperad, iförd pyjamasbyxor och strumpor mitt på blanka eftermiddagen och till höger ligger det två halsdukar och en mössa som jag skulle fästa trådarna på om jag tröttnade på att sticka. Nu är både mössan och halsdukarna hos Slättmissionen i Skara och den röda stickningen är klar men jag ville visa hur det kan se ut under F1-lopp i det Karlssonska residenset. Tidigare i bloggen har ni ju fått se hur jag skalar och hackar morötter på utdragsskivan framför tangentbordet under ett F1-lopp. Det gäller att ligga i som en utter (om det nu inte handlar om lila minitoaletter för där finns det inget som påminner om något slags uttrande).
En som i alla fall lyckas bli klar med saker och ting är ju dottern. Här har ni ett gäng igelkottar som hon virkat och hade med sig. Det ska bli marknadsgrejer. Tur att någon ser till så att det kommer att finnas lite nytt på bordet när det äntligen är dags för marknad igen.
Jag kom på att jag har ju fint garn i en byrålåda som jag köpt för att sticka trekantssjalar av och ta med ut på marknad. Jag har ju även garn till pannband. Hmmm, jag kanske ska ta och göra ett mellanstick med en sjalstickning någon dag. Jag hade ett annat mellanstick här när jag kände att det blev lite segt med bara mössor och halsdukarna. Resultatet av det kommer i ett annat inlägg.
Jag hoppas ni alla är väldigt försiktiga och rädda om er. Jag har tidigare sett hur det börjat slarvas mer och mer med avstånd och så kom då coronan tillbaka med full kraft och nu är det lite bättre igen med avstånd och hänsyn. Vi ska ju vara rädda om oss och om varandra. Det här kommer att ta slut en dag men det gäller att inte tröttna på att vara försiktig och tro att det drabbar inte mig.
Nu när det är höst och mörkret sänker sig över oss så tycker i alla fall jag väldigt mycket om att tända ljus. Jag har ju två olika ställen i köket där jag tänder ljus för mannen och nu ser det så ombonat och fint ut när något av ljusen är tända. Det känns på något sätt som en bro mellan mig och evigheten. Det är fint och känns tryggt.
Jag hoppas ni alla har en fin novembermånad……med eller utan igelkottar
Bibbis blandning 
Nov 12, 2020 @ 16:01:54
Du milde sånt sjå ni hade med de där listerna! Hur tänkte de som spikade, tro?😰
Skönt att de nu är väck och så plötsligt en dag så händer det! Du får spunk av att ha det så där och börjar stänka färg på väggarna! Swish så är det klart! Vilken dag som helst…
Fiber är nyttigt för kroppen och just såna där färgglada fibrer är extra nyttiga även för själen🤗🧶
Jag tror jag vet vad du stickar men får absolut inte vinna en tur till någon garnaffär! Här finns alldeles för mycket garn allaredan. Heja dej som värmer så många frusna i vår värld💕
Nov 12, 2020 @ 17:22:56
Men finaste Carol visst får du gissa för en fotvandring till närmaste garnaffär i ditt fall är ju bara att ta på sig träskorna och skutta ut till friggen *S*.
Tjohoooooo!
Nov 13, 2020 @ 14:10:39
Snälla nån så flitig du är! Ska bli intressant se hur det blir med lilla toaletten! När det nu blir. 😀
Tror också jag vet vad du stickar, men tänker inte heller gissa. Är lite väl långt att promenera till närmaste garnaffär. Har för övrigt mängder av garner här redan som väntar på mig. Japp! Även jag!
Nov 13, 2020 @ 19:50:10
Hej, så roligt att du tittar in. Har du visat upp något av dina stickalster på bloggen? Jag var in och snokade lite men hittade inte rätt. Det skulle vara skojsigt att se vad du gör.
Håll ut i coronatider syster. Det kommer att gå över och då får vi träffa alla som vi saknar nu. Jag saknar också umgänget med mina vänner. Jo, jag var in och läste på din blogg.
Nov 14, 2020 @ 01:04:50
Hej Bibbi! Vad roligt att du hörde av dig och att du tittat in! 😀
Nej, jag har nog inte lagt in nåt stickat. Inte på länge i alla fall. Jag stickar ju inte alls i samma omfattning som du gör. Långt därifrån. Men får väl lägga in en bild på den här polotröjan när jag väl blir klar med den.
Den har varit lite knepig, för jag hittade ingen mönster som passade garnet som dotterna köpte, utan har fått testa och mäta och prova mig fram. Antal maskor som till en större storlek, och sen det där uppe vid ärmarna. Huvva! Har ju inte kunnat mäta på henne heller eftersom dom bor 14 mil här ifrån. Och så det där… som är nu…
Ja det gäller att hålla ut! Men tycker åtminstone att jag börjat piggna till såpass så jag börjar tro att förkylningen äntligen börjat släppa sitt grepp. Fick ju till och med lust att möblera om lite, har börjat med det, men säkrast ta det långsamt….
Jo, jag brukar kika in på din blogg när jag ser du lagt in nåt – även om jag dels varit bloggslö ganske länge nu, och ännu slöare vad gällt att kommentera. Men tänkte försöka skärpa mig med bådadera.
Nov 13, 2020 @ 20:58:35
Hej Bibbi,
Så glad jag blev av ditt nyhetsbrev. Du lyser upp i höstmörkret. Du är så duktig med alla dina projekt och du smittar av dig till mig med så mycket inspiration och planer.
Jag gissar inte heller på vad du stickar. Har tagit lite paus i stick- och virket nu. Jättetrist är det. Jag har gjort en stor operation i min axel så nu måste den läka först.
Igelkottarna din dotter stickat är helt underbara. Tycker själv om att sticka djur, barnväskor mm.
Jag har inte följt dig så länge och jag har inte läst dina nyhetsbrev bakåt i tiden ännu, så jag vet inte vad du har gått igenom. Du skrev så fint om att du tänder ljus för mannen och att det känns som en bro mellan dig och evigheten. Här kommer många varma tankar och kramar till dig.
Jag har ett gammalt konto på Google sen många år tillbaka. Har försökt att ändra mitt namn. Är verkligen en ”IT-nörd” när det gäller sådant. Där heter jag Heljeredsbackar. Det är trist och opersonligt. Funkar det nu så ska mitt namn vara Bea.
Kram och trevlig helg.
Nov 13, 2020 @ 22:33:23
Jag hoppas att du vilar duktigt så att axeln får chansen att bli riktigt läkt innan du sätter igång och stickar och virkar igen men vilken tur det ändå är att man kan få hjälp genom operation. Jag hoppas att du blir frisk och stark snart igen.
Mannen gick bort 2016 och det var en svår tid men jag är lyckligt lottad som hade ett bra socialt skyddsnät med min lilla familj och vänner som fanns för mig och fortfarande gör det.
Jag tycker Heljeredsbackar är ett underbart namn. Jag har faktiskt fantiserat ihop en bild över hur det borde se ut.
Kram tillbaka till dig och ha en skön och vilsam helg.
Nov 15, 2020 @ 23:50:25
Hej igen Bibbi,
Tack finaste för hälsningen.
Jag är ledsen för din och familjens skull. Det är så svårt och sorgligt att mista våra nära och kära.
Jo det kommer bli mycket vila för axeln framöver, det är lång rehab – upp till 9 månader, men glad är jag att axeln blivit lagad. Sen är jag så taggad att sätta igång med virket och sticket igen.
Vad fint du skriver om Heljeredsbackar. Flyttade från Heljered till Mölndal för 10 år sedan efter att sambon och jag separerat. Ligger hyfsat centralt ca 1,5 mil från Göteborg men ändå på landet. Kossor gick precis utanför där vi bodde och betade på ängarna. Det finns många fina minnen därifrån och en del mindre bra.
Jag ville ändra på namnet för att ge mig en nystart framåt, så nu tror jag att jag fick till namnbytet. Kram och hej svejs från Bea
Nov 13, 2020 @ 21:00:32
Hej igen,
Ser att jag inte lyckats med namnbytet. Pust.
Nov 14, 2020 @ 13:09:45
Man blir jätteglad att läsa dina inlägg. Du jobbar på med allehanda projekt och du är ju fantastisk . Jag är egentligen av samma sort, många bollar i luften , men den här hösten har det funnits ett antal ”låga” dagar. Fast stickning är på G, trädgården omhändertagen. NU gäller det att tänka om med alla julaktiviteter som vi vanligvis har i vår familj. Hur 17 ska vi göra på ett smittsäkert sätt ??
Ha det gott och var rädd om dig. Kram Eva
Nov 14, 2020 @ 16:48:46
Ja du Eva nog har man låga dagar allt och jag känner mig inte ett dugg fantastisk. Vore jag det skulle den förbaskade toan varit klar för evigheter sedan.
Men sticka är ju roligare och mer vilsamt.
Ni brukar ju vara många när det är jul men jag tror att ni kan komma på något som gör att ni kan ses. Kanske i omgångar. Jag har ju så liten familj, dottern och barnbarnet så för min del blir det nog som vanligt. Om nu inte någon av oss blir sjuk.
Nu måste jag kila in till dig och titta vad du har skrivit.
*skuttar iväg*
Nov 20, 2020 @ 17:06:13
Bästa Bibbi. Det var väldans vilka gymnastiska övningar du fick ta till för att få bort listen. Jag kommer att tänka på Emil i Lönnebergas pappa i någon episod. ”Är en bara tillräckligt arg, så går det!” (Med reservation för att jag inte citerar helt korrekt.)
Det tycks som att även jag kan gissa vad som syns på bilden. Har några sådana i mina gömmor som ska skickas vidare.
Jag önskar dig och de som läser dina inlägg allt gott och en trevlig helg!
Nov 24, 2020 @ 09:07:27
Ja Essa så är det men nog är det väl konstigt att det inte ska gå förrän man blir spritt språngande vild och galen.
Helgen var fin och jag träffade barnbarnet i söndags. Det ger guldkant på tillvaron och är en stor vardagslycka.
Må gott så ses vi snart igen