Nu blev det svårt och jag blev vilsen

För lite sedan så fick jag information om att bårhuset/patologen på Karolinska i Huddinge frågade efter små filtar och små mössor. Dessa skulle användas vid kistläggning av små små bebisar och fullgångna bebisar som det inte gått så bra för. Direkt kastade jag mig över ett par nystan och började på en filt. Sen blev det ett par pyttemössor och så ställde jag även med två par tossor som dottern virkat.

DSCN1118

Sedan kom tankarna.  Ska jag fortsätta eller ska jag koncentrera mig på att sticka till levande barn som har en chans att överleva om dom får en mössa och en filt så de klarar nattkylan. Det här blev jättesvåra funderingar. Barn är ju barn oavsett. Jag funderade på om det bara var för föräldrarnas skull det skulle vara fint men kom väl så småningom fram till att alla borde få ha det fint och kanske lite ombonat mysigt på den sista resan.  Det är svåra funderingar och jag har varit alldeles vilsen i mössan och inte riktigt känt igen mig själv i vissa funderingar.  Men så hände det.

En fin vän till mig förlorade sin lilla son. Sin vackra, fina bebis som fått kämpa så. Då, efter en tid, blev jag säker på hur jag skulle hantera det hela. Jag skulle vilja att det var fint, mjukt och ombonat och kärleksfullt för den lille på hans färd och så borde det ju vara för alla. Nu är det ju inte så men den tanken och känslan hjälpte mig på vägen att förstå att jag inte måste koncentrera mig på varken det ena eller det andra utan bara fortsätta att sticka och sedan skicka lite hit och lite dit. Fortsätta göra gott. Jag inser ju att jag inte ensam behöver rädda alla små utan det är många med mig som strävar åt samma håll så gott vi alla kan och det får räcka.  Jag kommer att fortsätta att sticka till de levande frusna barnen med hopp om att de ska överleva kylan men en och annan liten pyttefilt eller pyttemössa kommer att slinka iväg till Huddinge då och då.

Om någon av er vill sticka, virka eller sy något litet och skicka så är adressen:

(Sofia Silvana), Klinisk patologi & Cytologi, F43, Karolinska Universitetssjukhuset, 141 86 HUDDINGE

Om någon vill ha mer detaljerat om vad som behövs eller annat så hör av er i kommentarsfältet eller till min mailadress som står på första sidan till höger.

DSCN1116

Jag hoppas ni alla har en fin tisdag……..med eller utan svåra funderingar

 

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Carol
    Jun 09, 2020 @ 18:13:47

    Så fint, så kärleksfullt och viktigt! Alla behöver det där som kan lätta livet – eller i sorgen. Så fint att du kom fram till hur du ska tänka i och ned ditt handarbete. Både och.❤️💔💕Fint.

    Svara

    • bibbishantverk
      Jun 09, 2020 @ 19:10:58

      Tack Carol men du förstår hur jag vridit och vänt på frågorna som dykt upp i min arma skalle. Nu har jag valt väg och det känns bra. Ibland finns det inga rätt och fel utan bara omtanken om det lilla barnet i vilken form det än är.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Evas pysselsida

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Hantverkarglädje

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

%d bloggare gillar detta: