Bibbis blandning

Inte nog med att det är sommar utan jag är ju pensionist också. Detta innebär att jag kan göra vad jag vill när jag vill och hur jag vill. Ibland vill jag inte göra något alls och då får det bli en sådan dag. En ingentingdag. Man behöver faktiskt sådana också.

Häromsistens så hade jag en lunchträff med mina diakonivänner G och L. Jag brukar vägra att sitta ute och äta för jag är ju vanvettigt rädd för getingar så när jag föreslog att vi skulle sitta ute och äta så fick damerna nästan dåndimpen. Det har ju varit väldigt lite getingar i år tack och lov. Den här dagen var det väldigt varmt men det fläktade på rätt så bra också så då tyckte jag det var bäst att passa på.

Vi gick till stamstället Phoenix. Där är dom vana vid oss sedan många år och har inget emot att vi blir sittande i tre timmar. Tiden bara ramlar iväg när vi pratar och har roligt. Det är kanoners att ha människor omkring sig som tillför en tonvis av goda energier så när man går hem så är man proppfull av glädje.  Ibland har vi väldigt tråkiga saker att avhandla också men det går väldigt bra det också och man är trygg i sällskapet. Vi har alla tre varit med om olika former av sorg och olycka och vi stöttar varandra på ett väldigt bra sätt. Vi kan prata om jobbiga saker på ett naturligt sätt eftersom vi  alla tre vet vad det handlar om.  Det är viktigt att ha vänner som man är trygg med.  Dessutom är vi lika duktiga på att äta också. Se bara

Jag borde ha varit den som åt salladen eftersom jag snart är lika tjock som jag är lång men icke sa Nicke. Jag åt fish ‘n chips. Mums.

Men när man efter att ha varit ute och traskat eller cyklat lite under en dag kommer hem och sparkar av sig sandalerna och får syn på sina fötter då kan man banne mig fundera. Är det smuts……eller?

Nääääää……..det är ju solbränna för sjutton.  Men nog ser det knäppt ut. Jag kanske borde försöka gå lite barfota så att jag får hela fötterna bruna. Vi får se. Annars duger ju de här randiga fötterna precis så som de är.

F ö har jag gjort det som dom skriver om i visor och nidtexter. Ni vet det där som alla pensionärer förväntas göra. Vet ni inte vad jag menar? Då ska jag visa er här. Titta på den här bilden som är ett bevis på att jag verkligen ”pensionärar” mig ordentligt

Enligt Magnus Uggla skulle man ju spela bingo och mata svanarna men jag hittade inte en enda svan så det fick duga med änder. Så nu kan jag bocka av den här ”måste-göra-saken” från listan. Men nog är det lite mysigt att mata pippisarna. Det gjorde jag faktiskt innan jag blev pensionist också.

Jag hoppas ni har härliga sommardagar……….med eller utan randiga fötter