Visst ska man vara glad åt sina fötter och se till så att dom har det bra. Jag har breda fötter och tycker att jag har svårt att hitta skor och stövlar som är sköna att gå i. Dom klämmer endera här eller endera där. När jag så väl hittar skor eller stövlar som passar bra så får dom hänga med tills dom ramlar isär. Det där med mode har jag ju aldrig hängt med på utan bara tänkt på vad som är bekvämt både vad det gäller fotbeklädnader eller kläder.
Men nu har jag i min bekvämlighet fått ihop ett gäng som börjar uppföra sig lite märkligt.
Stövlarna till vänster läcker underifrån. De bruna kängorna har spruckit på sidorna och läcker den vägen. De svarta promenadskorna läcker av någon underlig anledning uppifrån. Blåa svensktillverkade träskor är skönt och fint men de läcker framme i tån. De tjocka moccastövlarna har jag bara haft när det är -8 och kallare så de är för polarklimat och alltså inget man kan gå i när det är 0 eller plusgrader. Så dom lirar liksom i en annan division.
Jag lider väl egentligen inte nämnvärt över dessa läckor för man vänjer sig och väljer utefter hur vädret ser ut. Dessutom har jag ju mina käcka blommiga gummistövlar att ta till i värsta fall.
Nu tyckte nog min vän B att måttet var rågat vad gäller läckage så hon kom över med ett par stövlar som hon inte använt på många år och frågade om jag ville ha dom. Så klart jag ville. Återbruk är ju min grej. Så på med stövlarna och provgick och det var som om dessa stövlar var gjorda för mina fötter. De var mjuka som handskskinn och helt underbara att trippa runt i.
När jag fick dem var det snö men den har ju försvunnit och ersatts av både is och vatten. Det har regnat och det har varit blött och eländigt. Jag har haft stövlarna varenda dag och njutit av hur mjuka de är och hur väl de sitter på mina fötter. När jag träffade min vän så sa jag till henne att det var något konstigt med dessa stövlar. Oj då, vad är det för fel på dom frågade hon. Jo sa jag, nu har jag gått varenda dag i dem och de läcker ingenstans och det är konstigt. Men skönt.
Så varma mjuka goa stövlar från en kär vän är väl en bra vardagslycka som räcker länge.
En annan vardagslycka är väl när raraste grannen A-M kommer med årets första tulpanbukett. Gula förstås. Man blir så skuttande glad av gula tulpaner. De kommer med hopp om ljus och vår. Tack snälla A-M. Som bonus får ni se en annan vardagslycka. En Zlatanbok som jag fått av vännerna A och B. Mycket läsa blir det. Tjohooooooo!
Jag hoppas ni alla har en kanonlördag……med eller utan läckande dojor.
Bibbis blandning 
Jan 21, 2017 @ 14:33:55
Aha…är du lite Zlatanfrälst. Precis som min kille från Somalia.
Jag köpte gummistövlar förra året, men dem blir jag blöt i fötterna av.
Trist.
Kram!
Jan 27, 2017 @ 19:46:03
Fy farao för nya gummistövlar som läcker. Dom om något ska väl hålla tätt.
Jan 21, 2017 @ 15:36:02
Skor är verkligen svårt. Och som boende i Borås är det ännu svårare. För att bli blöt om fötterna är det absolut värsta jag vet!😫 Kan förstöra hela dan… Då jag är en sån fryslort så blir blöta fötter det som puttar mej in i antarktisläge.😨
Stort GRATTIS till att ha fått såna vädermotståndskraftiga och snygga stövlar! Vilka vänner och grannar du har….❤️💐 Blir varm i hjärtat över deras vardagsgodhet. 😊
Ha en fin lördag goa Bibbi☀️
Jan 27, 2017 @ 19:46:42
Ja jag har en väldig tur.
Jan 21, 2017 @ 16:16:45
Jag har också svårt att skiljas från bekväma skor men när de knappast hänger ihop längre så har man inget val. Vilka omtänksamma vänner du har.
Jan 27, 2017 @ 19:47:31
Det är svårt att göra sig av med något som är så väl ingått och mjukt, bekvämt och behagligt. Jag gillar det inte.
Jan 23, 2017 @ 12:23:26
Vilket roligt inlägg. Jag kan säga att jag har också problem med fötter och skor. Breda fötter och små. Bara det !!!! Och sen jag fick en ny höftled så har jag svårt att böja mig ner till ena foten. Men det har löst sig bra för jag går till en härlig tjej på PIGGA FÖTTER i Kalmar som sköter om och tuktar naglar m.m. Inte klarar jag att gå i högklackade skor och det är jag ledsen för. Men vad sjutton. Man får ta det som det är. Vad bra att du fick varma stövlar av en vän. Det är guld värt att inte frysa om fötterna.
Kram på dig ! Eva
Jan 27, 2017 @ 19:48:42
Fotvård är det skönaste som finns att få. Man är som en ny människa när man på lätta mjuka fötter skuttar därifrån.
Jan 27, 2017 @ 18:41:08
Ha ha ha . . . du kan få folk att skratta ihjäl sig . . . . .
Du ska aldrig sätta ner din fot i en stövel som stått oanvänd en längre tid.
Det kan bli så att du får ‘gå på penicillin’ nån vecka, hi hi . . . Knepigt, ja ? !
Nämligen går jag på ‘det’ nu, (äter alltså).
Min stövel-historia låter så här: för 3 veckor sedan skulle jag snabbt ut och ge småfåglarna frö, (min man sköter detta, men just den dagen gjorde jag det)
stackars fåglar kallt snöigt och blåsigt mer mat behöver de. Jag ut i pannrummet, dörren ut där sen är mot baksidan, inga tofflor eller annat fanns på golvet just då.
Han städat och ställt allt på en hylla, eftersom det snöat mycket tog jag ner ett par gummistövlar, de inte använts sedan i höstas, jag skulle bara gå några steg ut,
satte ner fötterna i stövlarna och kände ett stick i tån, aj som fa..
Vad var det, säkert en sticka- flis från vedträ, (vi eldar med ved), men ut gav frö och in igen tog bara nån minut – av med dem och kollar i socken men ser inget.
Tänker inte mer på detta, men framåt kvällen känner jag lite obehag i tån.
Rolf kollar på tån, nej ingen flis m.m. Nästa dag värre, värk och tån börjar svullna.
Dag 3 ännu värre, kan ej ta på skor eller något större i stövelväg. Dag 4 ännu värre och ej sovit på natten på grund av värken, hade tagit värktablett och smörjt tån med Voltaren (det som fanns hemma) tån var nu illröd och började skifta i blått
Alla tjatar gå till docktorn, jag: ‘äsch det går över’.
Dag 5 ringer jag och säger att en stortå blivit svullen, kanske av en flis eller av en geting eller spindel.
Undrar vad hon tänkte i den andra ändan, kanske: ‘är hon nykter eller galen’.
Sen kunde jag inte låta bli att fnissa och skratta, det gjorde inte samtalet lättare.
En geting nu på vintern ? m.m.m.m. men jag fick komma direkt, jisses bravo !
Prover visar infektion i kroppen, utskällning av min kvinnliga läkare, hon sa:
att jag nonchalerar detta. Det kan bli blodförgiftning m.m. inget skoj alls.
Då fnissade jag inte . . . sen blev det penicillin 10 dagar x 3.
Läkaren trodde det var en spindel som bet för de kan visst bita ifrån sig om de blir trängda (visst blev den tå- trängd där), eller en död geting med taggen ute.
Jag är överkänslig för insektsbett det vet jag, men på vintern, vad då ? ! ? !
Fick även en stelkrampspruta, om det gått över 10 – 15 år bör man ta ny spruta.
Året var 2001 när jag tog olika sprutor, skulle resa till Kina då.
Många av mina bekantar säger de inte tagit stelkrampspruta sen skolan,
man bör vara observant, ett hund eller katt bett – för de allergiska blir farligt.
Kunde inte gå ut på en vecka på grund av tån, hi hi . . . så kan det ‘gå’.
Nu äter jag en annan penicillin kur – mot urinvägsinfektion, jätte kul, grrrrrrr . . .
Kan knappt lämna hemmet nu, måste ‘springa’ på toa ofta . . . . .
Ja du Bibbi din stövel-berättelse fick mig att fnissa länge, tur din vän B inte hade
stickiga ‘saker’ i stöveln, hi hi hi . . .
Hoppas du orkar läsa eländet . . . .
Ha en fin helg, kram/ Eva
Ps. Jag går också länge med älsklings skor, tills de faller sönder.
Min släkting i Polen tyckte det var pinsamt när jag gick i trasiga skor,
han köpte mig ett par nya. Som tur blev även dessa bästisar.
Jag lämnade in de gamla skorna till en skomakare i Polen, summa 10 kr, hi hi . . .
Jan 27, 2017 @ 19:51:06
Men fy den hin håle så illa du råkade ut. Usch och fy. Stackars dig. Då hade jag bättre tur för i mina stövlar var det bara tidningspapper.
Jag avskyr att göra mig av med älsklingsskor. Dom ramlar av fötterna innan jag ger upp. Min skomakare bara ruskar på huvudet när jag kommer in ibland. Han påstår att han kan inte laga mer för det finns ingenting kvar att sy i. Jag förstår inte alls vad han menar. Konstig karl.
Tur att vi har varmhjärtade vänner. Dom ska vi vara rädda om.
Hoppas du piggar på dig snart från samtliga åkommor.