Bibbis blandning

Ni som följer mig vet att jag för en tid sedan råkade få en stor del av verandagolvet att fastna kvar under foten. Det tog ungefär en och en halv vecka med nya omslag och petningar vareviga dag innan den sista plankbiten lämnade sitt nya fäste. Det var så oändligt skönt att slippa all smärta varenda gång man satte ner foten. Yiiiipppiiii!

Men säg den smärtfria tillvaro som varar för evigt. Snart var det dags igen. Den här gången stod jag stilla och lugnt ute. Jag är ju paniskt rädd för getingar och kommer det någon brukar jag gå undan. Den här gången var jag alldeles ensam på grusgången mellan verandan och boden och jag såg när den kom. Jag stod alldeles stilla. Viftade inte. Gick inte. Stod bara blick stilla. Men det måste ha varit någon slags attackgeting för han kom bara rakt emot mig och sänkte sig sedan lite nedåt och bestämde sig raskt för att sticka mig på låret. Jag höll på att få dåndimpen. Det gjorde så ont så jag ville svimma.

Jag vacklade in och rev ut en påse frysta bönor ur frysen och tryckte mot bettet. Länge satt jag så. Sedan var det krossad Ipren med en vattendroppe i som jag geggade på. Jag tog antihistamin eftersom jag är allergisk mot getingstick. Men jösses så det blev. Efter en dag var det stort som en handflata och upphöjt som ett hönsägg. Stenhårt och jätteont. Det skiftade i rött och lila och det var med nöd och näppe jag kunde ha byxor på mig. Så den här veckan har varit smärtfylld kan jag lov. Huvva för getingar. Den här bilden togs när det började lugna ner sig lite

Oj vilka svarta moln som hängde över huset. Jag satt ute och läste och solen var framme till och från. Jag satt och funderade på om jag inte skulle ta och plocka in dynan, boken och mig själv innan regnet kom. Men nu hann jag inte riktigt med för det började regna. Men det var nog det konstigaste regn jag sett. Solen sken, men ett litet lokalt moln bara över min uteplats fick för sig att släppa ifrån sig väta. Jag satt i stolen och ungefär 30 cm framför mig regnade det. Hela altanen som är ganska stor var solig utom den där plätten som var nästan rund och ungefär 50 cm i diameter. Där regnade det. Hoppas ni kan se fenomenet på min ganska kassa bild

Nästa fenomen är väl fontänen (igen). Jag skrev ju för lite sedan att jag var så glad att den inte ändrade färg 5-6 gånger i minuten utan helt enkelt uppförde sig som en fontän ska göra. Spruta vanligt vatten som blir så vitt och fint när luft kommer till. Så har jag sett den sedan den kom igång igen. Jag cyklar ju förbi minst två gånger varje dag och har inte sett tillstymmelse till tivolifärgat vatten. Men nu fick jag veta genom min vän C att den minsann är färgad. Men det är tydligen på kvällar och nätter som färgerna sätter sta. Men det kan jag tycka är ok för det gör sig nog bättre i mörkret. Men hoppsan så förvånad jag blev. Här får ni ett litet smakprov på en av färgvarianterna. Dessvärre är jag väl lite av chockskadad p g a färgsprutteriet så bilden är lite oklar och skakig. Kan också spela in att klockan är kvart över sex på morgonen och man knappt är vaken.

Så till en vardagslycka. Jag har massor med vardagslyckor som står på kö och vill vara med så jag får stilla mig och ta en i taget. Jag fick så mycket gott och närande av mina grannar A-M och I. De har ju lantställe och odlar giftfritt så det smakar extra gott. Bönor, sallad och en burk med körsbärssoppa. Hon kallar det för spottsoppa och jag den för pibärssoppa. När jag var barn kallade mormor körsbär för pibär för när man spottade ut kärnorna så sa man pi (ungefär). Spottsoppa gäller ju detsamma, man spottar ut kärnorna. Den var jättegod och smakade som i barndomen. Precis lika. Det är härligt. Jag fick också en liten blåklockskvist som fick stå kvar ute på bordet. Omtanke i vardagen som stannar kvar i hjärtat och som man blir så hjärtans glad för.

Nu ska jag försöka klara mig undan fler smärtsamma upplevelser och förhoppningsvis kunna framleva åtminstone en vecka utan att drabbas av allehanda kroppsskador. Jag har ju dykcertifikat och funderar på om jag skulle kunna klä mig i dykdräkt och grodfötter  när jag ska gå ut här hemma. Tillsammans med cyklopet så är ju den dressen ganska heltäckande. Jag får fundera på det.

Jag hoppas ni alla har en kanonlördag……..med eller utan spottsoppor och getingar.