Bibbis blandning

Men nog känns det så. Jag var ute och tvättade av en skärmvägg och när jag skulle ta ett steg tillbaka så fick jag två gigantiska stickor i foten. Den ena var ungefär två millimeter bred och en halv cm lång. Den fick jag ut. Den andra sitter kvar. Det känns som om jag har halva altanen under foten. Dessutom gör det så sabla ont så man är färdig att smälla av varenda gång man sätter ner foten.

I morse försökte jag lägga ett våtvärmande omslag genom att ta en fuktig bit kompress först, sedan lite fetvadd, ett vattentätt plåster och över det hela kirurgtejp.

Till saken hör att jag lovat Lilla Tanten ett besök och en promenad idag. Så det var bara att ta den glada lilla kvitterlärkan i rullstolen och linka iväg. Hon hade sett fram emot det så mycket så jag kunde bara inte säga att det inte skulle bli något. Vi hade jätteroligt och hon njöt av promenaden i sol och blåst.

Nu är jag hemma igen och borde faktiskt ta bort bandaget och titta hur det står till med altandelen jag släpar runt med. Men fy farao, jag vill inte. Det är egentligen märkligt hur man är funtad. Jag har jobbat som vårdare och undersköterska och kan utan problem ta hand om exakt vad som helst i vårdväg. Inga problem. Men sen när det kommer till mig själv då hamnar saken i ett annat läge. Fel läge. Jag tycker det är skitäckligt och garanterat gör det vådligt ont också. Nåja jag blir tvungen att ta hand om det här så det är väl bara att ta fram nål, skalpell och förbandsmaterial och sätta igång. Stackers mej!

Som tur är så finns det ju lite vardagslycka att ta till när det tjorvar ihop sig.

Igår fick jag ett så fint kort i min brevlåda. Värmande tankar och omsorg. Även om man känner sig ensam inuti så är man det i alla fall inte utanpå. Hmmm……kan man uttrycka sig så tro?

Och det som i alla fall är tvärsäkert att de befinner sig utanför är närmaste grannens peacerosor. Milda moses, de blommar så man blir tårögd och det är så otroligt mycket knoppar så jag kommer att få njuta av skönheten länge. Det är vardagslycka.

Jag hoppas ni alla har en finfin torsdag……helst utan altangolv under foten.