Idag kom min mans syster och svåger förbi med garn åt mig. De håller på att plocka ur Lilla Tantens lägenhet eftersom hon fått flytta till äldreboende. Hon funkar precis som jag och har åsikten att garn kan man aldrig få för mycket av. Så det som kom hem till mig var tre knökfulla påsar, en plastback och en stor korg full med garn.
Jösses så mycket värmande och fint jag kan sticka av det här. Det mesta är i acryl och så var det ganska mycket babygarn. Några nystan merinoull hittade jag också. Annars var det bara absolut klifritt garn och det ska bli skönt nu efter en lång tids stickande i ull. Bra om eksemet får läka ut innan man börjar reta upp det igen.
Fy farao så glad man blir i hela kroppen när man plockar ur påsar och korgen och radar upp på golvet. Det är ju hur mycket som helst. Fast jag önskar att Lilla Tanten haft möjlighet att själv sticka upp sina skatter. Men hon är i stort sett blind på det ena ögat nu och ser uselt på det andra så det vill sig inte med stickning. Jag har provat och lagt upp på grova stickor med hennes älsklingsfärg, blått, men det går inte. Det är som om den funktionen har försvunnit. Det känns sorgligt eftersom hon stickat i hela sitt liv. Men hon tycker det är roligt när jag stickar så jag försöker att alltid ha någon ny stickning när jag hälsar på hos henne. Den egna stickförmågan är ju borta men intresset är lika starkt och vi pratar mycket om handarbete och glädjen med att skapa.
Jag är dock glad och tacksam för att jag fått ta hand om allt detta garn. Det kommer nog att hamna en hel del nystan hos min dotter för hon har hoppat igång med att virka babytossor igen. Det tycker jag är bra för jag brukar ta dem med mig ut på marknader och de är väldigt populära.
Jag skulle vilja hitta ett bra mönster på babyvantar nu till vintern. Det är dags att börja tänka på det nu för snart har kylan kopplat greppet om oss.
Jag hoppas ni alla haft en härlig solig torsdag……….med eller utan garngåvor.
Sep 04, 2015 @ 09:03:43
Vilken present! Garn är verkligen lycka. Lite trist och läsa om den äldre damen. Det påminner mig om min mor hennes sista tid. All kunskap om stickning var borta. Hon som varit en mästare på att sticka allt mellan himmel och jord. Bra ändå att garnet kommer till nytta. Trevlig helg.
Sep 04, 2015 @ 15:52:03
Så mycket härligt garn! Det blir mycket fint av det. Sorgligt att kunskapen försvinner, är likadant med min svärmor. Hon har sytt, stickat, virkat och pysslat med allt möjligt. Nu klarar hon inte ens att sticka längre. Hon har nyss flyttat till ett äldreboende. Så jag tog rätt på lite därifrån.
Men roligt att din dotter stickar också! Hoppas ”kliet” försvinner. Min svärmor brukade sticka babyvantar utan tumme till våra barn, det var rätt bra. Man behöver inte söka igen tummen och så blir de inte kalla om tummen. Och så är det enklare att sticka. Hoppas du hittar ett bra mönster, googla så hittar du nog.
Trevlig helg önskar jag dig också. 🙂
Sep 04, 2015 @ 21:03:27
I Finland har ”twiddle muffs” blivit mycket populära just för damer vars händer är vana att pyssla, men som inte minns så bra. Knappar, band, fickor, ringar som går att pilla på medan händerna kan krypa in och värma sig ibland. En sån skruvar du ihop i ett nafs. Nog med din fantasi och hittepå.