Bibbis blandning

Ibland har man en väldig tur. Jag hade det för en tid sedan. Då ringde min granne på och lämnade en så vacker bukett rosor som tack för någon enkel tjänst som jag utfört. Man blir liksom glad i hela kroppen när man faktiskt inte förväntat sig något mer än ett vanligt hederligt tack. Särskilt inte som det heller inte var något storverk jag utförde. Jag bytte faktiskt bara en propp i huvudproppskåpet ute på husgaveln. Och för det kan man om man har tur, som jag, få det här

När min arbetskamrat M fyllde år så bjöd jag och en kollega henne på lunch på den lokala kinakrogen. De har så himla god mat och är så trevliga där så det är med stor förtjusning man ställer kosan till Torshälla under lunchen.

När jag stod på marknadskvällarna i Malmköping köpte jag med mig färska och fina rödbetor hem. Jag köpte två stooora knippen men när jag kom hem så insåg jag att det var alldeles bort i token för mycket. Skulle räcka i åratal. Så jag gav den ena knippan till min granne och kokade den andra. I samma veva fixade jag i ordning ingefära till trolldrycken jag dricker varje morgon. Jag blir pigg som en berglärka av den faktiskt. Ingefära är både gott och nyttigt. Jag är ju ganska lat och bekväm och blir förvånad själv när jag sätter fart och får igång kok av både det ena och det andra slaget. Men ibland blixtrar man till.

På samma kvällsmarknad så satt Olle Smed och tillverkade så häftiga ljuslyktor för marschaller. En kanongrej tycker jag för marschaller har ju jädra förmåga att sprätta stearin omkring sig till höger och vänster. Han använde sig av en vanlig stor konservburk. En riktigt riktigt stor en.

Och här ser ni en riktig raring. Det är min arbetskamrat K som har fått bebisar. Dom ser ut som makrillar i pälsen och är så ljuvliga och så mysiga. Jag är ju galen i kattor och dessa två är riktiga gosesnosar. Nu blev det en bild på bara den ena för bilden med bägge kattorna på var suddig. Ja som sagt, någon kanonfotograf blir man nog aldrig. Men ni kan ju tänka er en likadan kisse till. Bara aningen större.

Jo just ja, jag måste ju rapportera om Måsparkeringen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. För det första så kostade den inte en miljon utan sex. Den invigdes i juni och funkade i en vecka och sedan lade den ner det besvärliga vattensprutandet. Anledningen till det är ta mig tusan otrolig. Det var en motor som hade kollapsat för den tålde inte vatten. En fontän med en motor som inte tål vatten. Sug på den ni. Ibland tror man inte att det är sant. Så sexmiljonersfontänen lär inte komma igång igen förrän juni nästa år.

Hoppas ni haft en riktigt härlig lördag……….med eller utan ditten, datten och måsparkeringar utan motor.