En av mina sämre sidor är den att jag mellan varven försöker komma undan saker, tar lättaste utvägen. Det försökte jag igår med den krokade remsan. Jag trodde att det bara var puckeln jag hade att bekymra mig för och att jag skulle lyckas trolla bort den på något mystiskt sätt. En av mina läsare påvisade i sin kommentar att det nog var något galet lite längre ner på arbetet också. Det hade jag inte sett för jag var helt fokuserad på den eländiga puckeln. Bra att andra kan se det man missat själv.
Remsan var skrutt alltså. Det susade förbi lite olika alternativ till vad jag skulle kunna använda den till i befintligt skick. Det bästa alternativet (för mig) var att maska av och göra ett liggunderlag till vår fina hare som varje dag ligger i buskarna utanför.
Jag är helt säker på att det här är en hittills okänd art som heter Sörmländsk buskhare. Han ligger så fint och ibland får han fnatt och ska upp och tvätta sig. Det gör han väldigt noggrant. Jag talar om för honom varje dag hur fin han är. Jag pladdrar så jag misstänker att han drar en lättnadens suck när jag går in igen så han får lugn och ro i buskarna. Nu är jag inte helt klar över ifall han skulle uppskatta ett rosa felkrokat elände att ha som liggunderlag. Förmodligen inte. Så tyvärr fick jag lägga ner det projektet. Men han hade varit snygg emot en rosa botten.
Nu har jag ägnat stor del av förmiddagen åt att repa upp remsan. Men det var inte helt lätt. En bit på slutet fick jag slänga för det gick inte att repa upp. Igår gav jag ju upp försöket med att repa upp men idag var jag i form för lite garnbrottning. Nu har jag ett nystan rosa garn upprepat och är redo för att börja om från början. Dessutom ska jag vara noggrann och titta efter varje varv (vilket jag borde gjort tidigare). Jag är taggad, jag är envis, jag är fast besluten om att lyckas.
Jag hoppas ni alla har en finfin söndag………………..med eller utan slarv och sörmländska buskharar.
Jan 18, 2015 @ 20:50:07
På et igen bara!
Har själv några remsor klara som ska få bli en varm filt när alla remskompisar är klara.
Puckliga och orepbara lappar samlar jag i en låda för garnbombning. Sommartid ser jag det som min uppgift att klä in ett och annat i garn. Det blir varmare på insidan av folk då. Testa. Det är tantaktivism på hög nivå. Lagom spännade.
Jan 19, 2015 @ 00:37:33
Jag ber om ursäkt … :S
Vem vet? Nu kanske jag bär skulden till att herr Hare miste en god chans till en makeover … med nytt underlag och allt … 😛
Men jag tror att du blir mer nöjd själv om du gör om det. Så funkar jag också.
Jag försökte beskriva en stickmetod som jag inte kom på vad den heter, det här med att lyfta 2 maskor vartannat varv. Visste du vad det var jag menade?
Jan 19, 2015 @ 19:25:02
Det var bra att du sa till. Jag är tacksam för det.
Sticksättet känner jag inte till. Men kanske någon annan läsare vet vad det heter.
Tjingeling!
Jan 19, 2015 @ 20:06:39
Trist att du måste repa upp det fina arbetet. Mysigt ändå att ha en buskhare att prata bort tiden med 🙂
Kram Maidi
Jan 19, 2015 @ 22:35:37
Du är underbar Bibbi! Om inte annat så blev puckeln en underbara läsning för oss alla och en lektion i att våga göra nytt – och våga tala om när det blir fel. Så man kan få hjälp att orka göra rätt. ❤
Kram finis!
Jan 20, 2015 @ 17:06:23
Söt hare du har där! Så klart det är en Sörmländs buskhare. 🙂
Hoppas du lyckas bättre med ditt nya projekt nu. Klart du lyckas med det, du är ju så himla duktig. 🙂