Bibbis blandning

Härom sistens så läste jag ett inlägg hos Soili som har den här bloggen. Hon hade hittat någon på Facebook som ville ha mormorsrutor i bomullsgarn, 15×15 cm och enbart enfärgade rosa. Snälla Soili lovade att förmedla adressen till kvinnan som höll i det hela till oss som inte har Fb. Nu har jag fått till några stycken rutor som jag tänkte skicka iväg.

Alla rutor damen får in skall sys/virkas ihop och sedan ska filtarna säljas och alla pengar går till cancerfonden. Det kändes rätt att ställa upp på det.

Jag virkade små hjärtan som jag fäst i mitten på mormorsrutan så det skulle bli lite liv i rutan.  Så har ni lite rosa bomullsgarn i gömmorna så kan ni också vara med och virka.

Jag brukar ju sitta och sticka på bussen till och från jobbet. En morgon var en av mina killar på avdelningen med och han var väldigt nyfiken på vad det var jag stickade på. Jag berättade att det var en yemenväst och varför små barn ibland behöver ha hjälp med att hålla värmen. Plus att en del bebisar får följa med mamma hem inslagna i tidningspapper. Han såg ganska tagen ut och tyckte att det var fantastiskt att så många människor stickade fjärrvärme till de små.

Det gick någon vecka och så en morgon så kom han in på mitt rum och räckte över ett nystan garn. Lite generat frågade han om det var rätt garn och om jag kunde använda det. Så klart det var rätt och så klart jag kan använda det. Det blir finfina mössor av det.

Man blir varm i hela kroppen och hjärtat sväller av glädje när en kille i trettioårsåldern, mitt i karriären, tänker till och gör något så gott.  Jag ska sticka upp så många mössor jag kan av garnet och sedan visa honom hur många små barn han hållit värmen åt med sitt nystan. Ingen kan göra allt men många bäckar små gör att det sprids godhet över världen.

Hoppas ni har en solig härlig onsdagseftermiddag och kväll, med eller utan fjärrvärmegarn.