Bibbis blandning

När julaftonsmorgonen inträdde då jädrars var jag taggad. I sista minuten egentligen men det spelar ingen roll bara saker och ting blir gjorda. I vår familj så är det jag, mannen, dotter, barnbarnet och Lilla tanten som firar jul tillsammans. Det känns lite lagom och blir inte alltför stökigt vare sig för mannen som inte är helt kurant eller för Lilla tanten som snart fyller 89 år.  Vi äter tillsammans och sedan tittar vi på Kalle Ankas Jul. Det är egentligen märkligt att man inte tröttnar på det för jag har sett det i 54 år men gråter lika förbaskat när fåglarna och mössen fixar till Askungens klänning. Det är vant och tryggt och så ska julen vara.

På förmiddagen tog jag och dukade bordet så det bara var att hiva fram alla korvar, köttbullar, Jansson, ägghalvor och skinka. Dottern hade gjort en kålrotslåda åt mig som jag fick i julklapp. Jag hade önskat mig det faktiskt. Det är bara jag som äter kålrotslåda så jag gottade mig å det vådligaste må ni tro. Likadant med rödkålen……bara jag som gillar det. Så min julaftonsmat var rödkål, kålrotslåda och kycklingköttbullar. Mums. De andra äter traditionell julmat.

I år hade mannen lyckats få ihop spad så det räckte till dopp i grytan. Det är något som inte funnits på julbordet på många herrans år. Men Lilla tanten och mannen startade sin julaftonsmiddag med sill och potatis och dopp i grytan. Huvvaligen. Men dom var glada och nöjda och det var ju huvudsaken. Något jag älskar men som jag alltid glömmer är att göra i ordning risgrynsgröt på julaftonsmorgon. Det är så gott med kanel och socker. Det är dock bara jag som tycker det så det är väl därför jag glömmer det. Men å andra sidan kan man ju klämma i sig tomtegröt när som helst på året egentligen.

Proppmätta stönade vi oss iväg in mot tvn och Kalle Anka. Tur man hade resår i brallorna.