Bibbis blandning

I söndags så skulle jag och kompisen stå på marknad i Flen. Vi har aldrig varit där tidigare så det var lite spännande. Det var en utomhusmarknad som var anordnad av Flens hockeylag. Sådant är ju bra om man kan vara med och sponsra för alla pengar gick oavkortat till ungdomarna. När vi kom dit så hade vi blivit placerade på en gata nedanför själva torget. Det var många bord där så vi var inte på något sätt ensamma. Av någon anledning så hade de satt upp ett stort tält som var ungefär 10 x 5 m. Det var uppsatt med tak och en långsida och en kortsida uppe. Resten var öppet.  Det var ett rejält tält med tjock tältduk i plast och grova stänger.  Det var förankrat i diverse mycket tunga grejer. På ett ställe på kortsidan var det förankrat i tre sammankopplade lastpallar. Det var dessutom förankrat i lyktstolpar och stuprännor.

Det blåste så man höll på att få spader. Det dånade och virvlade och saker flög kors och tvärs över gatan. Vi hade tur (ett tag) vi som stod under taket för våra grejer stannade kvar på borden. Men sedan började eländet. Kortsidan började spricka i överkanten i blåsten. Sedan började takdelen på den sidan att spricka efter långsidan. Det såg helt galet ut med tak och vägg som flaxade och smällde som kanonskott i den hårda vinden.

När de riktigt hårda vindarna kom så lyfte faktiskt hela det jädra spektaklet någon decimeter från marken.  I en kraftig vindby så for de tre sammankopplade lastpallarna åt pipsvängen. Skyltar for omkring och ja…..det var helt galet.

Jag som normalt inte är särskilt förtjust i blåst var halvt ihjälskrämd vid det här laget. Jag tror aldrig jag varit så rädd på någon marknad. Jag varnade min kompis för att om taket släppte helt så skulle förmodligen hela jädra konstruktionen kunna kollapsa och då hade jag ingen lust att stå där under. Min kompis som är av lite tuffare virke tyckte inte det var så farligt så jag stog utanför tältet och hon stog inuti och skötte båda borden. För hur det än var så kom det faktiskt folk och handlade.

Tjugo minuter innan marknaden var slut så kom det en hel*etes vind och då sa det bara rasp, rassel och brak och så slets hela taket sönder. Då sa min kompis att nu packar vi ihop.  Jag brukar vara den som är seg vid nerpackningen för jag vill ha allt i ordning inför nästa marknad. Den här gången packade jag förmodligen på 2 minuter och 20 sekunder. Grejerna bara åkte hur som helst ner i väskan och lådorna.   Jag ville bara därifrån.

Det var så jäkla synd att blåsten förstörde alltihop för det var en så fint ordnad liten marknad. Det fanns en stor hund som drog en liten vagn som barn fick åka i. Nåja, vovven hade bra draghjälp av sin matte som slet som en gnu med att hjälpa till att dra.  En massa ungdomar från ett gruppboende för funktionshindrade sjöng tillsamman med sin personal julsånger och spred en väldig glädje. Det fanns mat, glögg och korv att köpa och det var på det hela taget väldigt mysigt. Bara någon hade stängt av fläkten!

Jag var som sagt hysteriskt rädd hela tiden och glömde helt bort att ta kort. Men jag kände mig som en överlevare när vi knölat oss in i bilen och vänt kosan hemåt. Vi tog vägen över Malmköping och jag bjöd kompisen på en pizza. Den kom jag ihåg att ta kort på för det kändes så positivt och mysigt ombonat att få vara inne och slippa blåsten. Hennes pizza var dessutom så fint dekorerad med bearnaisesås lagt i rutmönster.

När vi kom hit till stan igen så hade byggnadsställningar och skyltar och allehanda saker blåst ner och blockerat vägar och annat. Så vi hade nog lite tur i alla fall att det inte blev värre för oss. Hoppas ni alla klarat er undan stormens härjningar i helgen.