Min pappa var en tusenkonstnär. Han kunde liksom allt. Allt utom det elektriska. Där var han helt kass. Men man kan ju inte kunna allt här i världen. Min pappa var grovarbetare med mycket tungt jobb och han hade genom hårda dagsverken fått den kropp som dagens män betalar tusentals kronor i månaden på gym för att få. Min pappa var 186 cm lång och hade händer som dasslock. Han var stor, snäll och älskade mig varenda dag i hela sitt liv.
Han hade som sagt enorma händer men trots det så kunde han tillverka små små fina saker likväl som större nyttosaker och möbler. Jag tänkte visa några saker som han gjort och som jag alltid har framme. De är gjorda med kärlek till mig och min familj.
Han gjorde dockmöbler till min dotter S när hon var liten. Han satt till och med och sydde dynor till möblerna. För hand.
Till mig gjorde han en pall eftersom jag är kort och aldrig når upp. Han gjorde också en katt eftersom jag älskar kattor.
Jag kommer att lägga ut lite mer smått och gott här hemifrån. Men nu ska jag gå ut en sväng i solen. När jag skriver om min pappa blir tankarna så starka och saknaden känns så stor så jag måste lufta mig lite. Men jag är inte ledsen. Jag är tacksam för att jag fått ha honom som min far och jag är glad över vartenda minne han lämnat till mig.
Jag hoppas ni alla har en solig vacker lördag med mycket glädje i.
Bibbis blandning 
Sep 21, 2013 @ 13:25:20
Underbara saker gjorda av kärlek! Tack för att vi fick se dem och ta del av er kärlek!
Sep 21, 2013 @ 21:52:28
Underbart att ha så fina minnen.
Sep 22, 2013 @ 10:15:18
Åh, min lilla morfar..Trots att det är så många år sedan vi träffades sist så känns det ändå som om han aldrig lämnat min sida. Jag har en känsla av att han tittar in lite då och då och ser till att hans namne har det bra.
❤ till min morfar
Sep 22, 2013 @ 10:20:40
Så klart han är med. Skulle vara konstigt annars ju.
Sep 25, 2013 @ 10:23:05
Känns nästan som att jag skrivit det själv… Precis som du har jag så många saker kvar efter min pappa.. Efter pensioneringen från snickarjobbet började han med finsnickeri och broderi.. Underbart att ha kvar nu.. Det är nog efter honom jag fått mitt pysslande 🙂
Kram Maidi
Sep 25, 2013 @ 15:09:18
Visst är det härligt att ha kvar sådana saker. Det är goda minnen.