Jag har det ju väldigt bra förspänt och är rejält bortskämd. Mannen lagar all mat hemma och jag behöver bara bidra med en strålande aptit och det gör jag så gärna. Men ibland tycker även han att det är förgrönat trist att laga mat och då äter vi ute. I söndags tog vi bilen och åkt till Kvicksund och åt på restaurangen som ligger alldeles bredvid bron. Papa Jun heter den. Det var massor av människor som satt ute i solen och njöt av dagen och maten och utsikten. Länsgränsen mellan sörmland och västmanland går straxt efter att man kört över bron från sörmlandssidan.
Vi strosade lite och kikade på broöppningen och bara tog det lugnt. Segelbåtarna ovan låg och väntade på att bron skulle öppnas. Men det var inte bara till havs det fanns skönheter. Den här underbart vackert gula Studebakern stod parkerad utanför restaurangen. Den var så himla fin och det märktes att den var mycket älskad för den var otroligt välhållen. Helt perfekt.
Jag blev väl så till mig i trasorna så händerna gick som lärkvingar. Därav den något skakiga/suddiga/skeva bilden. Men bilen var fin. Man blev påmind om när man som ung åkte Ford Fairlane från Västerås till korvkiosken i Himmelsta. Det var tjusiga tider. Åtminstone som man minns det. I vilket fall verkar det som om det var enklare att vara ung förr.
Aug 06, 2013 @ 18:15:47
Fin bil, det var gott om sådana där ”glida omkring” bilar när vi var i Västervik!
Verkligen vackra att se på, men kanske inte så bensinsnåla!
Och nog var det enklare på vissa sätt att vara ung förr, man visste inte så mycket och kraven var därefter! Hänga vid korvkiosken dög bra!
Kramisar
M.E