När min fina granne A-M kom från landet en sväng i helgen så hade hon fått ont i ryggen av att gallra morötter. Då fick jag en finfin ide. Jag skulle minsann tillverka ett knäskydd åt henne så hon kunde ställa sig på knä istället för att stå och huka sig.
Så fram med grejerna och man tager vad man haver och återvinner så mycket man kan. Det blev en gammal skärbräda som botten och en dryg halva av en stolsdyna som spruckit. Över det så spände jag en bit av vaxduken som jag köpte när jag gjorde om de stora konservburkarna till ytterkrukor.
Det blev som att slå in en present. Sedan var det bara att fläska på med häftpistolen. Jag hade ju använt överskottet av vaxduk från kruktillverkningen som bordsduk på utebordet. Nu krympte den rejält och efter den här drabbningen så är det numera en löpare. Men va’ sjutton spelar det för roll. Jag hade kul medan jag tillverkade och det är huvudsaken.
Här kommer en bild på den färdiga vadderade knäbrädan. Den står i hallen nu och bara väntar på att min rara granne ska komma hem igen en sväng ifrån landet.
Jun 12, 2013 @ 19:16:57
Men va snäll du är som tänker på grannen din! Blev ju jätte fin! 🙂
Ha en fortsatt fin onsdag! 🙂
Kram
Jun 12, 2013 @ 19:33:14
Jag har världens bästa grannar så dessa är jag så rädd om så du kan inte tro. Det är också jättekul att kunna ge bort små enkla saker som underlättar tillvaron.
Jun 12, 2013 @ 19:36:54
Härligt! Är man en bra granne själv brukar det i sin tur generera att ens egna grannar är bra. Det är alltid kul med grannar som man gillar! 🙂
Jun 12, 2013 @ 19:34:00
Bibbi… Du är en goding på alla sätt! ❤
Jun 12, 2013 @ 20:04:01
Tack för snälla ord Carol. Det är lätt att var god mot de goda. Det andra är svårare….att vara god mot de elaka. Det är kanske det man egentligen skulle behöva lära sig.
Jun 12, 2013 @ 22:24:45
Goa, fina grannar det förgyller tillvaron! Och har visst är det roligt när man
kan hitta på något som hjälper någon annan!
Fiffigt med knädyna!
Melody med matte